Tema 2019: Barn i utsatta situationer

Barn i Sverige har det på många sätt bättre än barn i flera andra delar av världen. Men trots att vi lever i ett välfärdssamhälle kommer det rapporter som visar att många barn och unga mår dåligt av olika skäl och många far illa eller riskerar att fara illa. På Barnrättsdagarna 2019 kommer vi titta särskilt på barn i utsatta situationer kopplat till våld, separationer & vårdnadstvister samt barn i kontakt med socialtjänsten.

Det finns flera orsaker till att barn och unga befinner sig i utsatta situationer. En del barn är utsatta för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, andra kanske lever i en familj där det förekommer psykisk ohälsa eller missbruk. Andra bor i utsatta områden eller i familjer med små resurser. Utsattheten i situationen beror ofta på omständigheter som barnet inte kan påverka och där barnets rättigheter riskerar att kränkas, där omgivningen/samhället har brustit i att tillgodose barnets rättigheter. Barn i utsatta situationer befinner sig i alla delar av samhället, i olika kontexter.

Alla barn är olika och alla barn reagerar olika. Det är därför viktigt att lyssna in barns egen upplevelse av att vara utsatt. Att befinna sig i en utsatt situation betyder inte alltid att man är utsatt men vissa barn är utsatta på många olika sätt sk polyviktimisering eller multiutsatthet. En del barn berättar direkt. Andra visar genom sitt beteende eller genom symtom att något inte står rätt till. Men det finns också barn som aktivt försöker dölja sin situation eller som är extra skötsamma och anpassningsbara för att omgivningen inte ska märka något. De kan vara svåra att uppmärksamma. Därför är det viktigt att vuxna som arbetar med barn signalerar att de känner till att det finns barn i utsatta situationer, att de är beredda att ta emot berättelser om svåra saker och att de kommer att ta det barn berättar på allvar. Då kan barn bygga upp ett förtroende som gör att de vågar berätta på sikt.

På Barnrättsdagarna 2019 kommer vi lyfta frågor om utsatthet och barn i utsatta situationer. Vi kommer särskilt titta på barn som utsatts för våld, barn i vårdnadstvister och separationer samt barn i kontakt med socialtjänsten. Forskning har det visat att grupperna till stora delar överlappar varandra, inte alltid, men tillräckligt ofta för att lyfta vikten av att titta på samband och sammanhang, samverkan och vikten av delaktighet. Vi kommer lyfta det förebyggande arbetet, tidiga insatser, friskfaktorer, lärande exempel, barnets bästa, rätt till delaktighet och hur barnet ska bli sin egen rättighetsbärare. Vi kommer presentera forskning och metoder som kan appliceras på den dagliga verksamheten.

2019 fyller den svenska antiagalagen 40 år, Barnkonventionen fyller 30 år och det är 10:e gången som Barnrättsdagarna äger rum. Detta kommer vi naturligtvis uppmärksamma. Hur har det gått? Vad har gjorts och vad har vi kvar att göra?

Föreläsningar, seminarier och material

Antiagalagen 40 år – hur har det gått?

Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap, Karlstad universitet och gästprofessor Uppsala universitet. Vad var det som gjorde att Sverige var det första landet i världen som antog en lag mot barnaga? Vad har hänt sedan dess? I närmare ett halvt sekel har Staffan varit engagerad i kampen mot barnaga och barnmisshandel. Han startade ämnet folkhälsovetenskap på Karlstads universitet, byggde upp Barnrättsakademien i Örebro och han har varit regeringens expert i barnmisshandelsfrågor.

Se filmen med Staffan

Barn utsatta för våld i Sverige – vilka är de mest våldsutsatta och vilka är konsekvenserna?

Carolina Jernbro, universitetslektor Karlstads universitet och Bengt Söderström, projektledare Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld. Sverige antog lagen mot kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn för 40 år sedan. Ändå rapporterar 44 % av ungdomar att de någon gång under sin uppväxt varit utsatta för någon form av barnmisshandel. Och drygt 8 % att de varit utsatta för flera former av våld av vuxna under sin uppväxt. Ett viktigt steg för att inga barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Nästa steg är att de får den hjälp, det stöd och den behandling de har behov av.

Ladda ner presentation..

Se Carolina och Bengts svar på de frågor som kom in via appen

Barn i kontakt med socialtjänsten

Barnombudsman Elisabeth Dahlin. Under 2018 har Barnombudsmannen arbetat bland annat med att undersöka situationen för barn i den sociala barnavården. Vi har ställt frågor kring vilka erfarenheter barn har av att till exempel vara placerade i familjehem eller på institution. Vi har tidigare visat att det funnits brister i hur barns rättigheter respekteras och nu har vi följt upp för att se om det skett en förbättring eller om ytterligare åtgärder blir nödvändiga. Resultaten redovisas i en rapport som släpps 2019 och som presenteras under föreläsningen.

Se filmen med Elisabeths föreläsning i sin helhet

Ladda ner presentation…

1a Rättigheter för alla oavsett funktionsförmåga

Hur vi arbetar med att stärka rättighetsperspektivet för barn och elever med funktionsnedsättning inom utbildningsområdet – Tove Söderqvist Dunkers och Jenny Nilsson, Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM arbetar för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få en utbildning utifrån sina rättigheter. SPSM har en plan för rättighetsarbetet, ett barnombud för specialskolans elever och en barnpanel för att ta del av barns och elevers synpunkter kring deras skolsituation. Rättighetsarbetet gäller såväl inom specialskolan som andra utbildningsverksamheter.

Ladda ner presentation..

Ett barnrättsarbete som inkluderar alla barn, oavsett funktionsförmåga – Maria Melin, Myndigheten för delaktighet (MFD). MFD arbetar med att utveckla ett praktiskt barnrättsarbete som kan visa hur arbetet med barns rättigheter kan inkludera alla barn, oavsett funktionsförmåga. Genom eget internt arbete, utveckling av stödmaterial och samskapande med barn vill myndigheten inspirera och stödja andra i arbetet med full tillgänglighet och i utformning och implementering av deras barnrättsarbete.

Ladda ner presentation…

Lokal: Bryggaren Teckenspråkstolkas

1b Barn och trauma

Child – Parent Psychotherapy (CPP) traumafokuserad behandlingsmodell för barn i åldern 0 – 6 år – Susanna Billström och Jessica Pehrson, Ericastiftelsen. Presentation i föreläsningsform gällande behandlingsmodellen CPP, lämpad för verksamheter inom hälso- och sjukvård eller liknande behandlingsverksamheter. Det är numera väl känt att utsatthet för svåra belastningar tidigt i barndomen är förknippat med risk att utveckla psykisk och fysisk ohälsa såväl på kort som lång sikt. Trots att barn i förskoleåldern både är mer utsatta och mer sårbara för våld i nära relation saknas i princip specialiserade stöd- och behandlingsmodeller för de yngsta offren för traumatiska påfrestningar. Denna grupps behov av och rätt till stöd, behandling och rehabilitering är således inte tillfredsställande tillgodosedda.

Ladda ner presentation…

Traumamedveten omsorg (TMO) inom Socialtjänsten och Familjehemsvården – Theresia Forsberg och Lovisa Bonerfält, Rädda Barnen Rädda Barnen utbildar sedan 2015 i Traumamedveten omsorg (TMO), ett forskningsbaserat förhållningssätt som ger kunskap och färdigheter för viktiga vuxna som i sin vardag möter barn och unga som bär på erfarenheter av svåra och potentiellt traumatiserande händelser. Rädda Barnens arbete med Traumamedveten omsorg utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och genomsyras av konventionens fyra grundprinciper. Förutom grundprinciperna och att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24) är även artikel 31, gällande barns rätt till lek, vila och fritid särskilt viktig inom TMO.

Lokal: Studion

1c Umgängesstöd och samtalsmodell för barn i separationer/vårdnadstvister

Barn i umgängesstödets händer – Anna Skagerström och Sarah Nättsjö, Norrköpings umgängesstöd. Tingsrätterna i Sverige dömer till umgängen mellan barn och föräldrar där barnkonventionen inte beaktas. Kommunerna är ålagda att utföra umgängesstöd utan nationella riktlinjer vilket ger ojämn kvalité och ingen säkerställning av att Barnkonventionen följs. Efter genomlysning i landet ser vi en bild av hur insatsen umgängesstöd har förändrats på kort tid och att det är ett fåtal kommuner som erbjuder kvalificerat stöd de specifika kunskaper och resurser som krävs för att säkerställa att barns bästa kommer i första rummet.

Ta del av svaren på frågorna som kom in i appen

Ladda ner presentation…

Från Apati till hoppfullhet, Samtalsserien – Hela Barn, gör det möjligt. Sandra McGinn, Maria Sköld och
Denice Svensson, Botkyrka Socialförvaltning och Stockholm stad socialförvaltning. Hela barn är en samtalsmodell som syftar till att förbättra föräldrakommunikationen. Metodens uppbyggnad gör det möjligt för samtalsledarna att jobba med föräldrarna tillsammans i rummet trots hög konfliktnivå. Med ”Hela barn” har vi inom socialtjänstens ramar tagit oss an den utsatta och många gånger av socialtjänsten övergivna gruppen barn som växer upp i långvariga konflikter mellan sina föräldrar. Vi kommer under seminariet illustrera hur vi i enlighet med barnkonventionen uppmärksammar och förhindrar barn från att bli fortsatt utsatta för psykiskt våld.

Ladda ner presentation…

Lokal: Tunnbindaren

1d Att skapa nya insatser med och för barn inom socialtjänsten

Representanter från Barnrättsorganisationen Maskrosbarn och Umeå kommun Maskrosbarn presenterar ett utvecklingsarbete tillsammans med Umeå kommun där vi vidareutvecklat ungdomars förslag på nya och anpassade insatser. Tillsammans har vi tagit fram en helt ny insats efter ungdomars behov, med hög grad av flexibilitet och medbestämmande. Utbudet av insatser som socialtjänsten har att erbjuda barn och ungdomar idag är begränsat, vilket leder till att unga anpassas till insatserna istället för tvärtom och de riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Om vi verkligen ska kunna prata om att vi jobbar utifrån barns bästa, måste vi involvera dem i frågor som rör dem själva. Vi presenterar vårt arbete med Umeå kommun. Syftet är att visa på och inspirera till hur offentlig och ideell sektor kan samarbeta och framförallt hur det går att tänka annorlunda kring stöd och insatser. Under seminariet kommer socialsekreterare från Umeå kommun som arbetar i projektet att redogöra för sina erfarenheter med arbetet. Kom och bli inspirerade i era utvecklingsarbeten!

Ladda ner presentation…

Lokal: Handskmakaren

1e Barn och ungas delaktighet

Ungas sociala inkludering i Sverige  – Jeff Jonsson, Ylva Saarinen och Linus Wellander, Nabo – ungas sociala inkludering i Norden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Hur unga beskriver sina möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället står i centrum för detta seminarium. Under 2018 har MUCF och ordförandeskapsprojektet Nabo utifrån ett ungdomsperspektiv undersökt hur unga själva tycker, känner och tänker kring social inkludering i Sverige. Resultaten utgår ifrån 12 fokusgruppsintervjuer med unga i sex olika orter i landet och från MUCFs nationella ungdomsenkät från 2018. Unga från olika platser i landet har bidragit med sina perspektiv och erfarenheter. Vi har samtalat med ett tvärsnitt av ungas från utsatta och icke-utsatta områden i städer, medelstora städer, bruksorter på landsbygden och i orter som ligger i gles landsbygd. Bland teman som unga lyfter hittar vi bland annat tillit till offentliga organisationer, bemötande och upplevelser i kontakten med det offentliga, tillgången till samhällsservice. Men också huruvida det känner sig hemma i orten och i landet där de bor.

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Hur barn kan vara delaktiga i utveckling av vård, stöd och skola – Karin Engberg och ungdomar som är aktiva i projektet, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH och Växa och må bra Vi ger exempel på hur elever i gymnasieskolan eller unga patienter på en mottagning kan vara delaktiga när man utvecklar verksamheter, så att verksamheten skapar värde för dem den finns till för. Det kan till exempel handla om att barn ska få komma till tals i socialtjänstens utredningar, att minska skolfrånvaro så att eleverna får godkända betyg eller att öka tillgängligheten för unga patienter på BUP eller på en ungdomsmottagning.Socialtjänst, skola, psykiatri behöver lyssna noga efter barns behov och anpassa sina verksamheter. Därför testar och utvecklar Växa och må bra-projektet metoder och verktyg för att göra barn och unga till aktiva medskapande aktörer som mycket väl kan delta i utveckling av verksamheter för barn och unga.

Lokal: Club 700

1f Våld i hederns namn – om vikten av att bestämma över sitt liv

Det är mitt liv! Våld mot barn och unga som inte får bestämma över sina egna liv – Åsa Landberg och Carolina Jernbro, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet. I samarbete med länsstyrelsen Östergötland har Stiftelsen Allmänna Barnhuset tagit fram n rapport om våld mot barn och unga som inte själva får bestämma över sina liv. Att inte få bestämma över sitt eget liv var starkt kopplat till olika former av barnmisshandel, oavsett i vilket land föräldrarna är födda. En stor majoritet av alla elever får själva bestämma över sina liv, men elever vilkas föräldrar är födda utanför Norden har mer sällan haft möjlighet att göra det. Att inte få bestämma över sitt eget liv var starkt kopplat till olika former av barnmisshandel, oavsett i vilket land föräldrarna är födda. Av elever som upplevde att de inte får bestämma vem de ska gifta sig eller bo tillsammans med hade 88 procent varit utsatta för någon form av barnmisshandel, jämfört med 42 procent bland dem som själva får välja framtida partner.

Ladda ner presentation…

Våld i hederns namn – om vikten av att bestämma över sitt liv – Mitt Liv Mina Val Susanna Udvardi och Angelica Bäckström, Freezonen, Brottsoffer och Kvinno/Tjejjouren sydöstra Skåne. 240 000 personer lever under hedersförtryck i Sverige, främst barn och ungdomar. I Malmö Stads enkätundersökning från november 2018, uppskattar forskarna att 20 % av alla niondeklassare i Malmö lever med begränsningar. Vår projekt, Mitt Liv Mina Val visar att 30 % av ungdomarna är hedersutsatta. Under 2017/18 genomförde vår jour Freezonen, projektet Mitt Liv Mina Val med målet att få en uppfattning om hedersproblematiken i sydöstra Skåne samt höja kompetensen hos yrkesverksamma som kommer i kontakt med ungdomar som kan vara i riskgruppen. Ett annat mål var att upplysa unga människor om sina rättigheter och motverka hedersvåld. Via projektet har vi sett hur barn som växer upp med föräldrar som har skadliga traditioner med sig från sitt hemland, hindras i sin utveckling, att få det liv dem själva vill ha. Vad gör vi?

Ladda ner presentation…

Ta del av svaren på frågor inkomna i appen 1f Freezonen

 

Lokal: Kongresshallen

1g Workshop Barnrätt i praktiken – om barnrättsperspektivet inför barnrättslagen.

Representanter från Barnombudsmannen. Barnombudsmannens erfarenhet och olika utredningar pekar på att principen om barnets bästa kan vara komplicerad att tillämpa till i den praktiska verksamheten. Hur tar en verksamhet hänsyn till barnets bästa inför en åtgärd eller ett beslut? Vilken teori finns att luta sig mot? Hur kan en prövning av barnets bästa gå till? Det är några frågor som den här workshopen kommer att försöka besvara. Workshopen tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och den allmänna kommentaren som FN:s barnrättskommitté har utarbetat om barnets bästa. Barnombudsmannen delar dessutom med sig av sina erfarenheter efter att ha mött och diskuterat frågan med representanter för olika verksamheter.

Ladda ner presentation…

Lokal: Mältaren

1h Workshop Etik och delaktighet för barn i utsatta situationer

Karin Fängström och Anton Dahlberg, forskargruppen CHAP vid Uppsala universitet. Hur ska vi som vuxna arbeta för att Barnkonventionen omsätts i praktiken på sätt som blir bra för barnen? Välkommen till en interaktiv workshop där vi tillsammans diskuterar dilemman knutna till att prata med barn i utsatta situationer. Vi tar avstamp i vårt forskningsprojekt där barn i förskoleåldern medverkar i att utvärdera och förbättra insatser till familjen. I projektet har etiska frågor och problem aktualiserats. Under workshopen lyfts frågan hur barnen ska få möjlighet att göra sina röster hörda både inom forskning och praktik. Hur ger vi information? Hur skapar vi möjligheter till delaktighet och inflytande? Vilka konsekvenser kan bli av att barn får komma till tals? Vår förhoppning är att vi tillsammans kan lära och inspireras av varandra och få med oss idéer som går att använda i arbetet med barn.

Lokal: Skomakaren

2a När föräldrar har ett missbruk

Hur blir det för barnen när någon i familjen dricker för mycket, använder narkotika eller missbrukar läkemedel? – Kajsa Sjöblom Zivkovic, Jenny Håkansson, Caroline Karlsson och Charlotte Bäck, SPUTNIK, Förebyggande enheten, Socialförvaltningen Örebro. Hur det blir för barn att växa upp i en familj där någon missbrukar? Vår erfarenhet är att fokus vilar på den som har ett missbruk och att de som står bredvid glöms bort. Vi berättar om vad som händer i ett familjesystem när någon utvecklar ett beroende samt vilka symtom det ger hos främst barnen. Att växa upp med missbruk i familjen innebär ofta en svår och påfrestande situation för barn och unga samt en ökad risk för en rad olika problem i framtiden. Fokus i Sputniks arbete är att inventera och stärka friskfaktorerna hos barn och föräldrar vi möter. Ambitionen är att förmedla hopp och en framtidstro!

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Ladda ner presentation…

Ludde – en metod som hjälper pedagoger att prata om missbruk i familjen – Mona Örjes, Junis. Hur skolpersonal kan upptäcka barn i familjer med missbruk och hur de kan arbeta med frågor kring dessa barn. Junis har översatt och anpassat ett material som i Skottland används för de yngsta skolbarnen, och som där är utvärderat och visat på goda resultat. Metoden presenteras under föreläsningen. Barn som växer upp i familjer med missbruk har en kraftigt ökad risk för att inte klara skolan, att drabbas av egen psykisk ohälsa och missbruk, ätstörningar, självmord mm. Men de som tidigt får rätt stöd kan tvärtom gå stärkta ur sin upplevelse. Och erfarenheter visar att ju tidigare barnens upptäcks och erbjuds stöd desto bättre.

Ladda ner presentation…

Lokal: Studion

2b Barns och ungas röster om våld och övergrepp

Barn utsatta för våld och övergrepp – alkoholbruk, skolgång och psykisk hälsa under tidiga tonår – Johan Melander Hagborg, Göteborgs Universitet. Resultat ifrån LoRDIA studien där ca 2000 ungdomar från 4 kommuner följts årligen från åldrarna 12-18 år. Ungdomarna har fyllt i en omfattande psykosocial enkät där bla frågor om utsatthet för våld, försummelse och övergrepp inkluderats. Utöver detta samlas även register-data in där forskarna får tillgång till elevernas betyg och frånvaro. Under föreläsningen sammanfattas och diskuteras resultat från studien med fokus på hur erfarenheter av våld och övergrepp påverkar ungdomarnas psykiska hälsa, alkohol/droganvändande samt skolgång. Vi diskuterar på vilka sätt en kan förstå hur sådana erfarenheter påverkar samt vilka åtgärder i skolmiljö som kan vidtas för att säkerställa en god skolgång.

Läs svaren på de frågor som kom in i appen

Ladda ner presentation…

Vem skyddar mig från våld? – Karin Ödquist Drackner, Linn Panzar och Marie Hugander Juhlin, UNICEF Sverige presenterar rapporten ”Vem skyddar mig från våld?” där barn berättar om sina erfarenheter av våld. Rapporten belyser hur attityder, rådande lagstiftning, barns svaga rättsliga ställning och bristen på samverkan får konsekvenser för barn som utsätts för våld i hemmet. Under seminariet förs ett samtal med experter inom olika professioner, om barns upplevelser av våld i hemmet och vikten av upprättelse. Vad händer när barn inte blir lyssnade till och tagna på allvar i kontakten med myndigheter och rättsväsende? Och vad blir konsekvenserna för barnen när samverkan mellan myndigheter brister? Vilka utmaningar står vi inför och vilka förändringar vill vi se?

Ladda ner presentation…

Läs svaren på de frågor som kom in i appen under seminariet

Länkar till våra två rapporter som vi lyfte på seminariet:

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/vem-skyddar-mig-fran-vald

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/olagligt-men-inte-straffbart

Lokal: Kongresshallen Teckenspråkstolkas

2c Socialstyrelsen – två kunskapsstöd

Barn i familjehem-umgänge med föräldrar och andra närstående – Rose-Marie Odstam,och Hanna Jarvad, Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt kunskapsstöd till socialtjänsten; Barn i familjehem- umgänge med föräldrar och andra närstående. Kunskapsstödet är tänkt att ge kunskap i de olika moment som planeringen av umgänge omfattar, men vill även lyfta fram vikten av att ge stöd kring umgänge och av att följa upp hur umgänget fungerar. Föreläsningen syftar till att översiktligt presentera innehållet i kunskapsstödet och vad materialet kring umgänge omfattar i sin helhet.

Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Att samtala med barn” – för socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård – Thomas Jonsland, Socialstyrelsen. Det nya kunskapsstödet Att samtala med barn utgår från barnets rätt att komma till tals och har som syfte att öka barns möjligheter till delaktighet inom vård och omsorg. Stödet ger en bas och en allmän orientering, för professionella i samtal med barn. Kunskapsstödets innehåll presenteras i korthet. Det utgår från barnets rätt att komma tills tals enligt artikel 12 i barnkonventionen och har som syfte att öka barns delaktighet inom vård och omsorg. Förslag ges på hur man kan arbeta vidare med kunskapsstödet som enskild professionell eller i en arbetsgrupp.

Se den filmade intervjun med Thomas Jonsland

Lokal: Bryggaren

2d Föräldraskapsstöd och föräldrars syn på barnuppfostran

Att tillgodose barns rätt i föräldraskapet – Carolina Jernbro och Martina Svensson, Karlstads universitet. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och staten ska hjälpa föräldrarna. Under eminariet diskuterar vi hur föräldrar kan tillgodose barns rätt. Vi kommer att utgå från rapporten ”Den bästa och svåraste uppgiften i världen” som inkluderar en föräldraenkätstudie och en intervjustudie och som ingår i den nationella kartläggning av barnmisshandel som Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomfört på uppdrag av regeringen.

Project Support – Hållbart föräldraskap en insats för våldsutsatta föräldrar vars barn utvecklat utmanande beteenden – Helena Draxler, Karlstads universitet. Presentation i föreläsningsform gällande insatsen PS, lämpad för socialtjänstanknutna verksamheter, skyddade boenden eller liknande verksamheter. I SBUs rapport från april 2018 lyftes evidens för PS fram och insatsen är verksam och har vetenskapligt stöd när det förekommit våld och/eller försummelse. Målsättningen med PS är att stödja föräldern utifrån sin situation, förbättra samspelet mellan förälder och barn samt lära hen effektiva strategier för att minska och möta barnets utmanande beteende. PS består därför av både socialt och emotionellt stöd men också träning av specifika föräldrafärdigheter. PS behandlaren visar och tränar de olika föräldrafärdigheterna tillsammans med föräldern enligt en strukturerad modell och inlärningen blir tydlig och enkel att förstå.

Lokal: Club 700

2e Pornografi och sexuella övergrepp mot barn

Hur står sig Sverige internationellt i arbetet för att förebygga sexuella övergrepp mot barn? Presentation av ett jämförande index – Britta Holmberg, Childhood. Världens länder har enats om att eliminera allt våld mot barn till år 2030. För att stärka arbetet skapades 2016 det Globala partnerskapet mot våld mot barn där Sverige är vägvisarland och därmed åtar sig att aktivt dela erfarenheter och lärdomar. Som ett konkret bidrag till att stärka engagemanget för att förebygga sexuella övergrepp mot barn har Childhood givit The Economist Intelligence Unit i uppdrag att ta fram ett jämförande index över 40 länders insatser för att identifiera, förebygga och stoppa övergrepp mot barn.

Ladda ner presentation…

Pornografins påverkan på barns sexuella beteenden idag – Åsa Kastbom, Universitetssjukuset i Linköping. Dagens barn och ungdomar har generellt mycket god tillgång till internet och därmed även till pornografi på ett sätt som inte var lika enkelt förr. I mitt kliniska arbete som bla överläkare på BUPs Traumaenhet, har jag börjat se hur dagens pornografi påverkar barn och ungdomar negativt. Deras sexuella beteenden kan påverkas på olika sätt och det finns en stor risk att våld och förnedring normaliseras.

Ladda ner presentation…

Sexualbrott på nätet – hur mår de barn som drabbats? Malin Joleby, Sara Landström, Carolina Lunde, Linda Jonsson, Göteborgs universitet, Linköpings universitet. I takt med att antalet sexualbrott mot barn på nätet ökar, krävs mer kunskap kring de barn som drabbas och hur de påverkas av att övergreppen skett online. I denna föreläsning presenteras forskning kring vad för internetrelaterade sexualbrott barn utsatts för, samt deras psykiska mående innan, i samband med, och efter övergreppen. Enligt rättslig praxis har det i regel inte ansetts lika allvarligt att utsättas för ett internetrelaterat sexuellt övergrepp, jämfört med ett fysiskt sexuellt övergrepp. Ny psykologisk forskning motsäger dock detta antagande.

Ladda ner presentation…

Lokal: Handskmakaren

2f Ensamkommande – om tiden i Sverige och vid återvändande

Mellan flykt och framtid – Barnkonventionen i praktiken – Hanna Sköld, Carolin Holmblad Emerga Institute. Mellan flykt och framtid är en studie om ensamkommande asylsökande barns första tid i Sverige av Emerga Institute på uppdrag av Rädda Barnen. Den bygger på åtta ungdomars berättelser och är skriven tillsammans med ungdomarna själva. Studien analyserar ungdomarnas tillgång till rättigheter i praktiken utifrån Barnkonventionen. Hur kan ensamkommande barns livssituation se ut i Sverige? Hur påverkar situationen deras rätt och möjlighet till liv och utveckling, god hälsa, utbildning och trygga uppväxtvillkor? Och hur kan vi få kunskap om deras upplevelser och erfarenheter?

Ladda ner presentation…

Barns och ungas utsatthet i återvändandeprocessen med fokus på Afghanistan Sofia Rasmussen, Rädda Barnen. Rädda Barnens rapport om återvändande till Afghanistan visar att principen om barnets bästa inte respekteras i återvändandeprocessen. Vad innebär ett barnperspektiv på återvändande? Hur kan vi förbättra återvändandeprocessen för barn överlag och särskilt när det gäller till Afghanistan? Denna föreläsning beskriver kort rättigheterna i barnkonventionen i relation till återvändandeprocessen, vi lyfter det som barn och unga berättat kring återvändande och formulerar rekommendationer för att principen om barnets bästa i högre utsträckning ska respekteras i såväl asyl- som återvändandeprocessen.

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Ladda ner presentation…

Lokal: Tunnbindaren

2g Workshop Barn som placeras efter att ha upplevt våld i familjen

Hanna Thermaenius, Hanna Weyler-Müller, Sofia Bidö, Rädda Barnen och Moa Gisterå, Barnahusteam Stockholm. När samhället tar över ansvaret för ett barn, utifrån att barnet på grund av våld och utsatthet inte kan bo kvar hemma, är det av stor vikt att barnen får rätt att komma till tals och att de får tillgång till krisstöd och vid behov psykologisk bedömning och behandling. Hur ska socialtjänsten säkerställa att detta sker? Vem följer barnet över tid då ej föräldern gör det? Vilket stöd ges till vuxna kring barnet för att klara sin uppgift? Vad finns det för brister och vad finns det för goda exempel? Denna workshop tar sin utgångspunkt i framförallt barns rätt till rehabilitering utifrån att barn som farit illa i hemmet behöver erbjudas krisstöd och vård vid behov. Samtidigt avser workshopen tydligt beröra vikten av att barnets bästa kommer i främsta rummet samt att tydligt fånga upp barnets röst och ta hänsyn till deras åsikt. Tillsammans bjuder vi in till en lösningsfokuserad workshop

Ladda ner presentation…

Lokal: Mältaren

2h Workshop Gemensam kraft mot den växande psykiska ohälsan

Pernilla Danielsson och Hanna Burnesson, PART, samverkansenhet mellan socialtjänst och skola i Helsingborg och Landskrona samt hälso- och sjukvård inom Region Skåne. Utifrån kategorierna ”normalisering”, ”självomsorg” och ”åtgärd från professionerna” vill vi hålla en samskapande workshop om att stävja den ökande upplevda psykiska ohälsan hos ungdomar. Workshopen kommer att utgå ifrån designmetoder där vi ska bygga på deltagarnas erfarenheter, behov, goda exempel, och nya idéer. Alla professioner behövs! PART är en samverkansenhet mellan skola och socialtjänst samt hälso- och sjukvården. Detta för att ungdomar ska få rätt hjälp av rätt instans, på rätt nivå och i rätt omfattning.

Ladda ner presentation…

Lokal: Skomakaren

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals

Titti Mattsson, professor juridiska institutionen Lunds universitet. Vi befinner oss i en tid där synen på barn som rättighetsbärare kodifieras i svensk lag genom en inkorporering av barnkonventionen mycket snart. Vad innebär det för verksamma? För barnet? Vad betyder delaktighet i förhållande i förvaltningsrättsliga, diskrimineringsrättsliga och socialrättsliga termer? Vem kommer att driva utvecklingen framåt? Hur kan barns delaktighet stärkas, av vem/vilka och i så fall hur? Barns rätt ska också vägas mot föräldrarätten, som har starka rötter i svensk rättstradition.

Ladda ner presentation..

Se filmen med Tittis föreläsning i sin helhet

Se svaren på de frågor som kom in i appen under Tittis föreläsning

Lika läge för alla?

Maria Branting, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) presenterar två nya rapporter som visar hur uppföljningen inom den sociala barn- och ungdomsvården kan bli bättre, bland annat genom att stärka barnens röst och genom att följa upp omotiverade skillnader. Vårdanalys har i en studie frågat barn som är eller har varit placerade hur de tycker att den sociala dygnsvården borde fungera och hur den nationella uppföljningen bör stärkas. Vårdanalys har också undersökt om det finns skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller beslut om insatser från socialtjänsten och om dessa skillnader är motiverade. Går det att hitta legitima förklaringar till varför skillnaderna har uppstått eller inte? I undersökningen har man även tittat på hur delaktiga barnen har varit i besluten om insatserna.

Ladda ner presentation..

Se filmen med Marias föreläsning i sin helhet

Hur påverkar svåra upplevelser i barndomen barns utveckling?

Steven Lucas, associerad forskare & docent i pediatrik vid Uppsala universitet. Forskning visar att barn och ungdomar som har utsatts för svåra upplevelser under barndomen (ACE) har påtagligt ökad risk för sämre psykisk och fysisk hälsa, både under barndomen och i vuxen ålder. Svåra barndomsupplevelser är även kopplade till fysiologiska och anatomiska förändringar i hjärnan som kan ligga till grund för sociala och kognitiva svårigheter senare i livet. Resultaten pekar mot att förebyggande av svåra upplevelser i barndomen borde kunna minska risken för utanförskap och ohälsa i vuxen ålder.

Ladda ner presentation..

Se filmen med Stevens föreläsning i sin helhet

Maria Larsson, landshövding Örebro län

Se filmen med Maria Larssons tal i sin helhet

Utdelning av Stora Priset

Stiftelsen Allmänna Barnhusets ordförande Anne Marie Brodén och generalsekreterare Cecilia Sjölander, delar ut Stora Priset till den/de som genom banbrytande insatser befrämjat barns och ungdomars sociala förhållanden i vårt land. Årets pristagare håller därefter en föreläsning om den egna verksamheten/arbetet.

Se filmen från utdelningen av Stora Priset

MVP – om arbetet med unga mentorer mot våld i skolan

Arman Hoque, skolkurator, Rafelle Azzawi, kuratorssamordnare och två MVP-elever. Både personal och elever är från Karsby International School. Mentors in Violence Prevention – MVP har bidragit till att förändra de deltagande elevernas kunskap och attityder kring våldsbeteenden. Att eleverna i högre utsträckning uppmärksammar sitt eget och andras våldsbeteende. Även de fördjupade analyserna ger
en sammantagen bild av att insatsen bidragit till en positiv förändring i MVP-gruppen och att denna förändring håller i sig över tid.

Ladda ner presentation…

Se filmen från MVP föreläsningen i sin helhet

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Maria Eriksson, professor social välfärd, Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Föreläsningen tar upp hur det är att vara barn när föräldrar är i konflikt med varandra, inklusive när konflikten hanteras genom att föräldrarna tvistar i domstol. Med utgångspunkt i forskning och aktuellt utvecklingsarbete tar den upp frågor som: Vad vet vi om dessa barns situation? Hur kan vi möta och hjälpa barnen och deras föräldrar? Vilken betydelse har vårt perspektiv på barnet och på föräldrakonflikter i samband med separation för barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda?

Ladda ner presentation..

Se filmen med Marias föreläsning i sin helhet

 

3a Barnahus för barn utsatta för våld och övergrepp

Barnets väg genom barnahus – Åsa Landberg, egen företagare och Anna Kaldal, Stocholms universitet. I ett projekt som Stockholms universitet genomfört tillsammans med Stockholms stad och Stockholms läns landsting lämnar vi ett förslag på en s.k. barnahuslogg, där information om insatser och åtgärder kring barnet dokumenteras. Syftet är att tillgodose barnets rätt till information i barnahus när barnet är misstänkt utsatt för brott. Till grund för förslaget ligger en undersökning av dokumentation hos polis, socialtjänst och BUP gällande åttio barn samt djupintervjuer med sexton barn och unga som innan de fyllt arton har erfarenhet av polisutredningar på grund av at de varit utsatta för våld- eller sexualbrott.

Ladda ner presentation…

Lokal: Tunnbindaren

3c Utredning och samverkan för barnets bästa

Att våga utreda utifrån barnets perspektiv; Hur man kan synliggöra barnet och barnets behov genom hela utredningen – Jenny Olofsson, Charlotte Palmqvist Lust, Ida Källner, Ann-Charlotte Nilsson, Utredningsteamet, Jönköpings kommun. Vi vill visa hur man i utredningar kan bidra till att tillvarata barnets rätt och synliggöra barnet genom hela utredningen. Det kan vi göra genom att använda rätt ord för det vi ser, systematiskt kartlägga barnets historia över tid, samarbeta i privata och professionella nätverk samt använda oss av visuella hjälpmedel. Detta får betydelse för de bedömningar vi gör och ger barnet och familjen större möjlighet till insikt och förståelse vilket i större utsträckning kan möjliggöra förändring. Detta gör det mer tydligt när konsekvenserna av barnets miljö blir så allvarliga att socialtjänsten måste agera utifrån tvångslagstiftning.

Ladda ner presentation..

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Utredning och samverkan för barnets bästa – Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län Erika Lagergren, Gunnel Gustafsson, Susann Swärd, Region Kronoberg. Barnkonventionens holistiska syn på barnets uppväxt utgör grunden för den innovativa samverkan i ”Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län”. Ta del av utmaningar med att finna nya former av samverkan som utmanar traditionella arbetssätt och gränser mellan professioner och organisationer, där t.ex. skolan får överta delar av socialtjänstens ansvar. Utifrån Skottlandsmodellen ”Getting It Right For Every Child” skapas en samsyn och delad värdegrund mellan regionala aktörer inom hälso- och sjukvården, åtta kommuner, frivilligsektorn samt polismyndigheten. Detta innebär en ny form av samverkan mellan barnavårdscentraler, barnhabilitering, BUP, skolan, socialtjänsten samt närpolisen. Modellen utmanar traditionella arbetssätt och gränser mellan professioner och organisationer, där t.ex. skolan kommer att överta delar av socialtjänstens ansvar.

Lokal: Club 700 Teckenspråkstolkas

3d Stärka barns röster och förebygga konflikt mellan föräldrar

Att arbeta med barn och föräldrar i familjerättsliga konflikter – Petra Löfgren, Rädda Barnen. Barn i familjerättsliga konflikter är en utsatt grupp som ofta faller mellan stolarna på olika sätt i samhället. Många gånger blir barnen nekade stöd och behandling på grund av att de befinner sig i en vårdnadstvist
och får sällan göra sina röster hörda i de rättsliga sammanhangen. Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling har under många år arbetat med att uppmärksamma gruppen och hur
socialtjänst och familjerätt kan erbjuda stöd till barn och
föräldrar.

Tillsammans – nytt reflektionsmaterial om förhållandet och föräldraskapet – Kristin Eliasson Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen och Marie-Anne Ervér Familjerådgivningen i Göteborgs stad. Föräldrarnas relation är barnens uppväxtmiljö! En trygg relation mellan föräldrarna är en viktigt grund för att barnen ska må så bra som möjligt. Tillsammans – samtal om förhållandet och föräldraskapet är ett nytt reflektionsmaterial som ska sätta igång samtal mellan föräldrar. Materialet utgår från bilder av vardagliga situationer och känslor om hur det kan kännas att vänta, föda och ta hand om barn och samtidigt försöka leva i en parrelation.

Ladda ner presentation…

Lokal: Handskmakaren

3e Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

Min mamma är konstig, jag vet det, men ingen pratar med mig om det – Ulla Johansson Palm, Samtalsmottagningen för anhöriga, Nära vård och hälsa och Lydia Springer SUF Kunskapscenter. Verksamheter som har kontakt med föräldrar med funktionsnedsättningar som autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning, har ett lagstadgat ansvar för att ge barnen information om förälderns diagnos. Frågan är hur detta fungerar i praktiken? På seminariet beskrivs arbetet kring rutiner och insatser i syfte att ge barnen det stöd de har rätt till.

Ladda ner presentation…

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter – Agnetha Hammerin och Christine Eriksson-Mattsson, SUF-Kunskapscentrum, Region Uppsala. ”Det är så obehagligt när ni ändrar er fram och tillbaka hela tiden” Lärande exempel om bemötande och vad som kan behöva anpassas när planeringen av umgänge ter sig obegriplig för föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter. Vilka strategier behövs för att få till ett gott umgänge? När barnet är placerat är det angeläget att lyfta fram och stärka den föräldrakompetens som föräldern ändå har. Det kan bidra till att relationen mellan barn och förälder utvecklas positivt, även om barnet är placerat.

Ladda ner presentation…

Lokal: Studion

3f Traumatisering hos barn – Väck den björn som sover!

Sofia Bidö, Firma Sofia Bidö och Poa Samuelberg, Samuelberg & Co AB. Föreläsning som bygger på Traumatisering hos barn – en handbok (Natur & Kultur, 2018). Bokens övergripande struktur och innehåll presenteras och vi ger smakprov på användbara verktyg och förhållningssätt för upptäckt, bedömning och behandling av traumatisering hos barn efter utsatthet för våld och övergrepp. Uttrycket ”Väck inte den björn som sover!” finns etablerat i många kulturer och beskriver vår rädsla att göra ont värre och omedelbara impuls att undvika obehag och ångest. Det kan kännas oerhört skönt i stunden att slippa prata om det som gör ont och känns tungt, men i längden är det knappast till hjälp. Modern traumaforskning visar att det som barn är mest hjälpta av efter övergrepp och våldsupplevelser är ett varmt och rakt förhållningssätt som inte väjer för svåra känslor. I praktiken innebär det att professionella som möter traumatiserade och utsatta barn inte ska smyga tyst förbi. I stället bör björnen nämnas vid namn och barnet få stöd i att närma sig minnet, ett steg i taget, under bästa tänkbara förutsättningar.

Se filmen från föreläsningen i sin helhet

Lokal: Kongresshallen


3g Workshop Föräldrars föräldraansvar kontra barnets bästa

Lotta Rapacioli, jurist och Beatrice Amsenius, tf verksamhetschef Sociala Missionen. I sitt socialrättsliga arbete möter Sociala Missionen många barnfamiljer i bostadslöshet och ser hur dessa familjer de senaste åren blivit fler och fler. Socialtjänsten hänvisar allt oftare till föräldrars föräldraansvar och egenmakt i sina utredningar. Hur ställs egentligen föräldrars föräldraansvar mot barnets bästa? I vilken utsträckning är grundliga barnkonsekvensanalyser över huvud taget med i utredningarna? Vi kommer gå igenom exempel från verkligheten och relatera till barnkonventionen. Workshopen kommer ha en lösningsfokuserad inriktning där vi bland annat kommer diskutera individens rättssäkerhet i form av enhetliga bedömningar.

Lokal: Bryggaren

3h Workshop Barnens rättigheter ingens ansvar – allas ansvar!

Sofia Eriksson Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Eskilstuna kommun och Karolina Gilljam Socialförvaltningen Eskilstuna kommun. Hur säkrar socialtjänstens myndighetsutövning att barn i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda när flera verksamheter är berörda? Vi vill genom denna workshop öppna upp för erfarenhetsutbyte mellan olika kommuners socialtjänst för att minimera risken att barnets behov faller mellan olika stolar p g a motstridiga beslut. Kan vi tillsammans fånga upp en bild av vad som mer konkret behöver säkerställas inom socialtjänsten gemensamt? Workshopen utgår från följande frågeställningar: Barnkonventionen blir lag 2020 och är en del i vår förberedelse. Hur har Ni gjort? När barnet är aktuell inom flera olika verksamheter, vem gör tolkningen av barnets bästa hos er? Hur kommer barnet till tals och ges inflytande inom både ekonomiskt bistånd och IFO? Hur görs det på bästa sätt för barnet när flera verksamheter är aktuella?

Lokal: Mältaren

4a Tidiga insatser – under graviditet och den första tiden hemma

De allra minsta barnens rättigheter – Bodil Frey och Linda Häggkvist, Föreningen Tidigt Föräldrastöd. Bättre stöd till utsatta småbarnsföräldrar genom kulturtolkar och doulor. Föreningen Tidigt Föräldrastöd driver projektet ”Jämlik start i livet” med syfte att göra samhällets stöd (t ex på familjecentralen) mer tillgängligt för utsatta småbarnsfamiljer – särskilt de nyanlända. Därigenom stärks de yngsta barnens rätt till hälsa och utveckling. Sociala svårigheter överlappar varandra i de familjer föreningen har kontakt med: migration, separationer, våld, vårdnadstvister, ekonomisk utsatthet och hemlöshet. När föräldrarna inte talar svenska skärps problemen och blir än svårare att lösa.

Växa tryggt – föräldraskapsstöd i samverkan – Anna-Maria Troedsson och Katarina Nilsson, Kommunförbundet Skåne, Åsa Lefevre, Kunskapscentrum BHV Region Skåne, Marika Jannerfjord, Helsingborgs stad, Ing-Mari Redmo Emanuelsson, Folktandvården Skåne och Pernilla Ny, Kunskapscentrum KHV Region Skåne. Växa tryggt är ett utökat hembesöksprogram i Skåne där barnhälsovårdssjuksköterskan samverkar med föräldrastödjare, barnmorska och tandsköterska. Kompetenser kompletterar varandra och ett tidigt förstärkt stöd kan erbjudas till barn och föräldrar. Växa tryggt erbjuder ca 2000 barn och deras familjer att vara med, familjerna är spridda i stora och små kommuner. Under seminariet presenteras Växa tryggts upplägg, logistik och struktur samt hur programmet lyfter barnets rättigheter. Vi berättar om innehållet i hembesöken och de olika professionernas roller samt om hur projektet utvärderas av Malmö Universitet.

Ladda ner presentation…

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Lokal: Tunnbindaren

4b Medling & samverkan för att minska konflikter mellan föräldrar

Samverkansteam – för stöd till barn och föräldrar i samband med separation – Marianne Gabrielsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset Stiftelsen Allmänna Barnhuset drev utvecklingsarbetet Samverkansteam 2014–2017. Syftet var att pröva om ett samordnat tvärprofessionellt stöd kunde bidra till att konflikter mellan föräldrar minskade och att de skadeverkningarna konflikterna kan få för barn och föräldrar därmed minimeras. När föräldrarna går skilda vägar och är i stark konflikt med den andra föräldern då kan det finnas risk för att barnets behov av omvårdnad och utveckling blir lidande. Utvärderingen av samverkan visade att teamen medvetet använt sig av kunskap om vad som främjar samverkan vilket ledde till att en fungerande samverkan etablerades och goda exempel finns på att barn och föräldrar snabbt har kunde få hjälpsamt stöd.

Ladda ner presentation..

Medling som alternativ konfliktlösningsmetod i vårdnadstvister – Alexandra Lyckman. I domstolstvist om vårdnad, umgänge och barns boende kan uppdrag lämnas till en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Medling är en strukturerad process i vilken föräldrarna kan föra en konstruktiv dialog. Genom en tydlig metod kan samförståndslösningar hittas i en klar majoritet av fallen. För barn innebär medling att föräldrarnas konflikter minskar, domstolsförfaranden kan avslutas och kommunikationen mellan föräldrarna förbättras långsiktigt. Men idag används medling i endast 1 – 3% av domstolstvisterna. I våra medlingar nås överenskommelser mellan föräldrarna i 2/3 av fallen.

Ladda ner presentation…

Lokal: Handskmakaren

4c Barnkonventionen som lag – hur blir det för barn i utsatta situationer?

Barnkonventionen 2020: Är vi redo? – Barnets egenmakt för en god start i livet – Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS. Sverige präglas av ökad segregation med utanförskap som följd. Det är genom tidiga stödinsatser till familjen som barnets ges reella möjlighet att tillgodogöra sig kunskap, att komma in i samhället och få egenmakt att påverka sitt liv. Ett familjestöd som utgår från barnets rättigheter är en av de viktigaste insatserna samhället kan genomföra för att undvika ojämlikhet och minska negativa utfall för barn.

Från teori till praktik – hur tar vi gemensamt ansvar för att tillgängliggöra barns rättigheter när barnkonventionen blir lag? – Representanter från Barnrättsbyrån. Välkommen till en föreläsning där Barnrättsbyrån pratar om hur svårt det är att som barn själv hävda sina rättigheter och vad som krävs av oss vuxna för att se till att barns rättigheter tillgängliggörs i praktiken när barnkonventionen blir lag. Barnrättsbyrån lyfter barnens erfarenheter och ger tips på hur vi kan samarbeta för att uppnå förändring. Sverige har en lagstiftning med målet att alla barn ska växa upp under goda och trygga förhållanden och ett välutvecklat system för stöd och hjälp till barn som far illa. Detta till trots möter Barnrättsbyrån dagligen barn i utsatta situationer som faller mellan stolarna och inte får den hjälp de har rätt till. Inte sällan i kontakt med samma myndigheter som är satta att skydda dem.

Se filmen med föreläsningarna i sin helhet från seminariet

Lokal: Kongresshallen Teckenspråkstolkas

4d Att fråga om våld

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn – Ole Hultmann och Ulf Axberg, Psykologiska instutionen, Göteborgs universitet. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om en ny typ av risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar. Intervjuerna lyfter fram barns röster om våldsupplevelser genom strukturerade frågor. Intervjuerna kan användas med barn från fem till sjutton års ålder och prövas nu i barnavårdsutredningar med stöd av Socialstyrelsen.

Ladda ner presentation..

Att ställa frågor om våld till barn och föräldrar inom BUP – Ann Wolmar och Carina Eliason, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett allvarligt brott som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. Sedan 2017 arbetar tre Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, tre Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och Familjehuset Klippan i Kungälv, Ale, Stenungssund och Tjörn med att ställa rutinmässiga frågor om våld till både barn och vårdnadshavare. Ni får ta del av barnen/vårdnadshavarnas upplevelser av att få frågor om våld samt deras berättelser.

Menar ni att vi ska fråga alla? – om att rutinmässigt fråga barn om våld och övergrepp – Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Ole Hultmann Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Hanna Thermaenius, Rädda Barnen, Susanne Fornander och Helena Jönsson, Barn och ungdomshälsan Nässjö samt Veronika Fröberg, Kävlinge kommun. Olika projekt har försökt få verksamheter att ställa frågor om våld rutinmässig till barn; iRiSk-projektet om insatser och riskbedömningar, BUP i Göteborg, Rädda Barnen med elevhälsan och Allmänna Barnhusets projekt för Stöd och behandling i fem regioner. Vi ger exempel och diskuterar erfarenheter och framgångsfaktorer.

Ta del av svaren på frågorna som kom in i appen

Lokal: Club 700

4e Ensamkommande & nyanlända – hälsa och insatser

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser. Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter från SBU – Henry Ascher, Göteborgs universitet och Gunilla Fahlström, SBU. Gemensamt för ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina föräldrar och befinner sig i ett främmande land. De har i olika grad upplevt förluster och traumatiska erfarenheter, ofta både före och under flykten. Mottagandet i Sverige är komplext, bland annat avseende antalet aktörer och olika lagstiftningar. SBU har gjort en systematisk litteraturöversikt om a) vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola; b) forskning som belyser ensamkommande barns och ungas upplevelser och erfarenheter av vad som främjar och hämmar en positiv utveckling i det nya landet. Dessutom diskuteras samhällets arbete med ensamkommande barn och unga upp till 18 år utifrån etiska och juridiska aspekter.

Psykisk hälsa och psykiatrisk vård bland nyanlända barn – Hillevi Busch och Martin Söder, Folkhälsomyndigheten. Alla barn har rätt till bra hälsa och sjukvård. Men förekomsten av psykiatrisk vård bland nyanlända barn varierar beroende på barnens födelseland. Barn från vissa länder har betydligt högre andel i psykiatrisk vård jämfört med barn födda i Sverige, medan barn från andra länder har betydligt lägre förekomst. Ensamkommande barn var särskilt utsatta med mer psykiatrisk vård och med risk för narkotikabruk.

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

Lokal: Bryggaren

4f Samverkan och barns röster om socialtjänsten

Islandsprojektet – ett samverkans- och samarbetsprojekt med fokus på barns rätt till ett liv utan våld – Carina Eliason och Sara Sanzén, Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Laila Dichter, Polisen Brott i nära relation Region Väst och David Toresson, SDF Askim Frölunda Högsbo. Vid en akut våldshändelse i en familj med barn är det många samhällsinstanser som ska samarbeta. Polis, åklagare, socialtjänst, socialjour samt hälso- och sjukvård kan alla vara inblandade. Under vårt seminarium berättar vi om samverkans-/samarbetsmodellen i Islandsprojektet och hur den kan göra skillnad för våldsutsatta barn på kort och lång sikt.

Ladda ner presentation…

Mina möten med socialtjänsten – Hjärnkollambassadörer berättar – Maria Kindefält Trygg, Riksförbundet Hjärnkoll. Hjärnkollambassadörer berättar om sina erfarenheter av socialtjänstens insatser under sin uppväxt och delar med sig av konkreta exempel och värdefull kunskap som kan användas av den som möter barn och unga i utsatta situationer. Den egenupplevda kunskapen kan ligger till grund för ett mer behovsanpassat omhändertagande av barn som lever under svåra villkor. Genom att lyfta barnets röst och erfarenheter kan vi öka barns delaktighet och möjlighet att påverka beslut som gäller dem.

Lokal: Studion

4g Workshop Att främja all barns förmåga att möta utmaningar och utvecklas

Birgitta Kimber, Institutionen för kliniska vetenskaper, Umeå universitet, Barbro Henriksson, IOGT-NTOs Juniorförbund (Junis), Therése Skoog, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Charli Eriksson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs är en universell insats, som syftar till att främja resiliens hos alla barn. Under workshopen presenteras och diskuteras materialet och erfarenheter från studier bland barn 6-12 år, en randomiserad studie av skolklasser och grupper inom idéburen organisation och socialtjänst. Målsättningen är att presentera och tillsammans diskutera materialet i skenet av erfarenheter från genomförandet och pågående forskning. Deltagarna får pröva delar av det. Exempel kommer att hämtas från några olika teman. Berättelser, sagor och mindfulness är återkommande inslag.Erfarenheter från genomförandet av insatsen kommer att presenteras. Den pågående forskningen fokuserar på såväl implementering som effekter. Datainsamlingsmetoder presenteras och preliminära resultat redovisas.

Ladda ner presentation…

Lokal: Mältaren

4h Workshop Unga röster i Soc

Maja Hagström, Sanna Syeda, Zhane Taylor och Ann Lindefors, Socialtjänsten i Sollentuna. Under vår workshop kommer vi att berätta om hur vi har arbetat med placerade ungas delaktighet och inflytande i Socialtjänsten genom brukarrådet Unga röster i soc. Genom att lyssna till personliga erfarenheter av att delta i brukarrådet och ge exempel utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet vill vi inspirera andra socialtjänster att arbeta på liknande sätt. Vår förhoppning är att Unga röster i soc ska få samarbetspartners i fler kommuner runt om i landet för att kunna stärka placerade barns röster även på nationell nivå. Med detta som grund vill vi ha en dialog med åhörarna kring hur vi kan arbeta för att stärka rättigheterna hos alla placerade barn i Sverige och vi kan arbeta för att jämna ut kommunala och regionala skillnader, med dessa två frågor som utgångspunkt: – Finns andra kommuner som är intresserade av att utveckla liknande arbetssätt och hur kan i så fall våra erfarenheter komma till användning? – Hur kan vi öka placerade ungdomars delaktighet och inflytande på nationell nivå?

Ladda ner presentation…

Lokal: Skomakaren

5a Insatser när barn har utsatts för våld i hemmet

Stöd och behandling när barn och föräldrar fortsätter att leva tillsammans trots misstankar om barnmisshandel – Elisabet Kjellander, Barnahus mellersta Skåne, Johanna Thulin, Linnéuniversitet, Åsa Landberg och Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Vid misstanke om fysisk barnmisshandel kommer de flesta barn att åka hem till sina föräldrar igen, även om de fortfarande är misstänkta för brott. Vi presenterar två metoder anpassade för dessa familjer, Efter Barnförhöret och KIBB. Målet är att barnet inte ska råka illa ut på grund av avslöjandet av misshandel och att erbjuda insatser som syftar till att våldet upphör. KIBB ger familjer där föräldrarna utsatt barnen för våld en chans att vända onda spiraler till goda. Behandlingen följer en manual med sexton områden att arbeta igenom. Fokus på våldet är genomgående. Säkerhetskontrakt och trygghetsplanering ingår. Metoderna Efter barnförhöret och KIBB samt resultat från senaste årens svenska utvärderingar av KIBB kommer att presenteras, inklusive resultat från kvalitativa intervjuer med barn som genomgått behandlingen.

Ladda ner presentation…

Läs svaren på de frågor som ställts i appen under seminariet

Se filmen från föreläsningen i sin helhet

Lokal: Kongresshallen

5b Att lyssna till barn – barnkonsultationer och strukturerad familjeterapi

Barns röster om utsatthet – Peter Ekman Trossamfundet Svenska kyrkan. Ofta gissar vi oss till vad som är bra för barn, hur de tänker och vad de tycker. Det blir inte alltid, eller kanske sällan, rätt. Svenska kyrkan vill erbjuda ett seminarium där vi berättar om de olika metoderna som vi använts oss av i dessa möten med barnet. Vi tänker att seminariet ska visa på goda exempel gällande barnkonsultationer, men också ta upp sådana metoder som inte fungerat i våra sammanhang. Vi vill lyfta etik och förhållningssätt när det gäller att involvera barnet i beslutsprocesser. Hur kan vi skapa goda och symmetriska möten mellan barn och vuxna? I Botkyrka pastorat genomför vi en barnkonsultation med utsatthet som tema. Vi använder här en metod som vi kallar för Snap n tell och som snabbt ger många barn möjlighet att delta. I seminariet kommer vi särskilt att berätta om denna metod.

Ta del av svaren på de frågor som kom in i appen

TFCO- behandlingsfamilj, ett alternativ till institutionsvård – Cissi Green och Anna Marshall, Metodgarant TFCO Norden Isabelle Person, fd ungdom i TFCO och Sara Person mamma till Isabelle. Isabelle: ”Först var jag på institution, det blev bara värre. När vi fick hjälp tillsammans vände det. Man har lyssnat på oss. Nu kan vi äntligen bo tillsammans. Vi har nog haft tur.” Under föreläsningen beskriver vi tillsammans med Isabelle och hennes mamma TFCO, Treatment Foster Care Oregon, en insats som vänder sig till barn och föräldrar som har en omfattande psykosocial problematik och som oftast varit i kontakt med Socialtjänst under en längre tid. TFCO är ett alternativ till att ungdomar hamnar inom institutionsvården, ett evidensbaserat Blueprint Program som har prövats i flera omfattande forskningsstudier och visat på flera goda resultat.

5b TFCO- behandlingsfamilj, ett alternativ till institutionsvård Svar på frågor i appen

Lokal: Club 700

5c Människohandel och nya sexualbrottslagstiftningen

Av fri vilja – om den nya sexualbrottslagstiftningen – Ulf Hjerppe och Karin Wikman, Brottsoffermyndigheten. För att barn ska få skydd mot sexuella övergrepp samt upprättelse när övergrepp begåtts är det nödvändigt med kunskap om sexualbrottslagstiftningen. Brottsoffermyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en webbplats om lagstiftningen och genomfört en informationskampanj för unga om när sexuella handlingar är brottsliga. I uppdraget ingår även att producera en webbaserad utbildning med tillhörande lärarhandledning om den nya lagstiftningen. Informationen ska präglas av hög tillgänglighet och ska i relevanta delar anpassas innehållsmässigt och språkligt för att kunna användas till exempel för målgruppen nyanlända. Barn och unga ska involveras i framtagandet av materialet.

”De flyttade på mig hela tiden” – socialtjänstens möte med barn utsatta för människohandel och exploatering – Maria von Bredow Jämställdhetsmyndigheten, Maria Stensson och Petra Bergendahl, Socialstyrelsen. De flesta barn och unga som utsatts för människohandel och som vistas i Sverige kommer förr eller senare i kontakt med socialtjänsten. I många fall är barnen i första skedet inte identifierade som brottsoffer utan de möter socialtjänsten i annat ärende, ex de blir tagna av polis för stöld och/eller langning, upptäckta i tiggeri etc. Under hösten 2018 presenteras Socialstyrelsens nya vägledning för socialtjänsten ”Barn i internationell människohandel och exploatering”. Målet med vägledningen är bland annat att öka kunskapen hos socialtjänsten om människohandel av barn, barnets rättigheter samt skydd av barn i internationella situationer men den ska även ge praktiskt stöd i handläggningen av ärenden och i kontakten med utländska myndigheter.

Lokal: Studion

5d Barn på flykt & barn utan papper

Papperslösa barn och ungas egna röster om våldsutsatthet: lika rätt till skydd i praktiken? – Hanna Scott, Skåne Stadsmission. Vilket skydd finns i praktiken för papperslösa barn och unga som utsätts för våld? Genom att lyfta fram barnen och de ungas egna röster och erfarenheter av våld gör vi nedslag i olika verkligheter i Malmö och Stockholm och belyser de problem som uppstår när barn och unga utan papper blir utsatta för brott men inte vågar vända sig till polisen för att få hjälp och stöd. Vi ställer oss – och publiken – frågan: kan barnkonventionen erbjuda reellt skydd till denna utsatta grupp på samma villkor som andra barn?

Barn på flykt som utsatts för systematiskt våld — var går gränsen till tortyr? – Henry Ascher, Anna Olsson, Cina Rydergård, Flyktingbarnteamet, Göteborg. En systematisk journalgenomgång på Flyktingbarnteamet i Göteborg under ett år visade att hela 98 av 113 barn och unga i behandling utsatts för våld. För 44 av dem handlade det om tortyr eller strukturellt våld. Ofta var våldsutsattheten svår att identifiera och barnens rätt till skydd förbisågs. Vi presenterar fallbeskrivningar och diskuterar i vilken utsträckning upptäcks dessa barn och vilket skydd de får. Vi diskuterar hur vi bättre kan upptäcka barn på flykt som utsatts för tortyr och andra former av våld. Riskerar bilden av det typiska tortyroffret som en politiskt aktiv man att leda till att vi förbiser möjligheten att upptäcka och dokumentera torterade barns skador och upplevelser? Påverkar det barnens rätt till vård, rehabilitering och upprättelse.

Ladda ner presentation…

Lokal: Tunnbindaren

5e Barn till frihetsberövade

Separerad av muren – Ann-Sophie Palmér, Erikshjälpen och Line Fuchs, Göteborgs Räddningsmission. Solrosen har i många år arbetat framgångsrikt med att ge stöd till barn och familjer där en nära anhörig är frihetsberövad. Solrosen drivs av barnrättsorganisationerna Göteborgs Räddningsmission och Erikshjälpen. I seminariet presenteras verksamheten, metodmaterial och hur Solrosmodellen sprids. Som barnrättsorganisationer ser vi att det stöd från myndigheter som i dag finns för barn och familjer där en nära anhörig är frihetsberövad inte är tillräckligt. Vi vill därför tillsammans lyfta och driva frågan om barns och familjers behov och rätt till stöd oavsett var i landet man bor.

Ladda ner presentation…

Vad innebär barnets bästa för Kriminalvården när en närstående är förövare? – Maya Wolinder Lind, Kriminalvården. Ett barn som varit utsatt för våld eller andra brott och/eller har bevittnat våld eller andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet betraktas som brottsoffer i Kriminalvården. Att hantera ärenden som rör barn innebär att hitta en väl avvägd balans mellan skydd och underlättande av kontakt om det är för barnets bästa. Att balansera mellan de två perspektiven kräver både god kunskap hos myndighetens personal men också en god samverkan med framförallt socialtjänsten. Det är av stor vikt att beslutsfattare inom Kriminalvården har kunskap om barns rättigheter och att vi kan säkerställa att beslut och åtgärder som, direkt eller indirekt, påverkar dessa barn har utgångspunkt i ”barnets bästa”.

Lokal: Handskmakaren

5f Inspektion, tillsyn och vårdmiljöns betydelse

Vårdmiljön för barn under tvångsvård – en fråga om rättigheter och etik – Kajsa Nolbeck och Sepideh Olausson, PhD, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Föreläsningen syftar till att beskriva preliminära resultat från forskningsprojekt om vårdmiljöns betydelse för rehabilitering av barn och ungdomar som vårdas inom Statens Institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. De särskilda ungdomshemmen som drivs av SiS utgör en vårdmiljö där personalen har långtgående befogenheter att tillgripa sk tvångsåtgärder. Historiskt har den sociala barnavårdens primära syfte, i termer av samhällsskydd eller barnaskydd diskuterats vilket återspeglas i ungdomshemmens dubbla syfte; att både vakta och vårda. Detta ställer särskilda, och ibland motstridiga, krav på vårdmiljön där säkerhetsaspekter skall beaktas samtidigt som vårdmiljön skall vara hemlik.

Hur kan barn och unga i socialtjänstens vård göras mer delaktiga – Jenny Lindvall, Carina Vesterlind och Cecilia Holm Inspektionen för vård och omsorg, IVO. När Barnkonventionen blir lag i Sverige år 2020 förstärks barns och ungas rätt att höras i frågor som de berörs av. Hur arbetar IVO för att barn och unga i socialtjänsten ska få sin röst hörd? IVO berättar om de viktigaste iakttagelserna tillsynen har gjort 2018. Vi beskriver också hur vi utvecklar tillsynen med hjälp av barn och unga, framförallt med avseende på kvalitetskriterier.

Lokal: Bryggaren

5g Workshop Barnets bästa – vackra ord eller vasst verktyg?

Emma Fagerstrand och Saga Renbäck, Barnrättskonsulterna. Att återerövra begreppet barnets bästa är avgörande för att stärka utsatta barns rättigheter. Därför är den systematiska prövningen av barnets bästa rätt använt ett nödvändigt och skarpt verktyg. Men hur gör man? Vilka fallgropar och framgångsfaktorer finns? Vilka krav ställs på organisationen och den enskilde handläggaren? Barnets bästa måste ta plats i våra utredningar och beslut på ett tydligt och konkret sätt, även på strategisk nivå. För detta krävs kunskap, men också praktisk träning. Under seminariet går vi kort igenom följande: Vad betyder barnets bästa? Vad behöver vi utgå ifrån för att uttala oss om barnets bästa? Vi samtalar om vad som händer när enskilda barns eller grupper av barns intressen krockar med varandra eller när andra intressen bedöms väga tyngre. Är det meningsfullt att göra en prövning av barnets bästa om vi ändå inte kan fatta ett sådant beslut? Vilka krav som kan ställas på den enskilda handläggaren? Vad krävs för att en prövning av barnets bästa ska bli ett vasst verktyg i arbetet?

Lokal: Mältaren Teckenspråkstolkas

5h Workshop Hur skapar vi förutsättningar för barns rättigheter i socialtjänsten?

Representant från Maskrosbarn, Marie Hugander Juhlin, auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige och representant från Barnrättsbyrån En workshop där du får ta del av UNICEF Sveriges ”Handbok för socialsekreterare” och får med dig kunskap och konkreta verktyg från Maskrosbarns och Barnrättsbyråns mångåriga erfarenhet av att arbeta tillsammans med unga. Du får med dig tillräckligt med kunskap för att kunna sätta igång och arbeta med detta direkt! Vad krävs för att skapa en miljö som kan erbjuda verklig delaktighet för barn i utsatta livssituationer? Vad innebär det att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt, vad säger barnkonventionen om barns rättigheter i kontakt med socialtjänsten? Och framför allt, vad säger barnen själva? Välkommen till en interaktiv workshop där du får lära dig mer om barnkonventionen och UNICEF Sveriges ”Handbok för socialsekreterare”. Du får också med dig värdefull kunskap för att hitta framtidens lösningar på utmaningar när det gäller att leva upp till barns rättigheter i praktiken.

Ladda ner presentation…

Lokal: Skomakaren

Barnkonventionen och vägen vidare

Barnkonventionen som lag kommer bidra till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all verksamhet. Men det sätter även press på alla som arbetar med eller för barn. Många står inför frågan vad kommer det få för konsekvenser för barnen, för min verksamhet, för andra verksamheter. Som avslutning på Barnrättsdagarna 2019 försöker vi ta tag i frågan på riktigt! Vad innebär barnkonventionen som lag för den enskilde medarbetaren och hela verksamheten? Medverkar gör: Cecilia Sjölander generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Elisabeth Dahlin
barnombudsman, Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS, Christina Heilborn, programchef Unicef
Sverige, Ola Mattsson chef Sverigeprogrammet Rädda Barnen & Åsa Furén Thulin, chef för sektionen socialtjänst SKL.

Ladda ner Barnkonventionsutredningens presentation