Tema 2024: Barnets rättigheter när föräldrar har svårigheter
Varje barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och att ha goda uppväxtvillkor. Det är många barn som växer upp med föräldrar eller andra vuxna som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller som avlider.
Det är många barn som är anhöriga till en förälder eller annan vuxen som dom bor tillsammans med, och som kan ha ett missbruk, en psykisk sjukdom, en psykisk funktionsnedsättning eller en allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Det gäller också barn vars förälder dör. På Barnrättsdagarna inkluderas även barn till kriminella, barn i familjer i ekonomisk utsatthet, barn till frihetsberövade och barn på skyddade boenden.
Barnkonventionen gäller för alla barn och inget barn får diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars hudfärg, kön, språk, religion, funktionsnedsättning, nationella eller etniska ursprung. FN:s kommitté för barnets rättigheter sammanfattade slutsatser konstaterar att det finns brister i hur Sverige implementerar Barnkonventionen i praktiken.[1]
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7§ innehåller den mest explicita bestämmelsen som rör barn som anhöriga. Där står:
7 § Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:
- har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
- har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
- har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller
- utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2021:648).
På Barnrättsdagarna 2024 kommer vi att lyfta barn som anhöriga i ett förebyggande perspektiv innan problem har utvecklats. Målsättningen är att flera samhällsaktörer tidigt uppmärksammar barnen och ger stöd, både till barnen och till föräldrarna.
Genom att erbjuda ändamålsenligt stöd till föräldrar och barn kan en ogynnsam utveckling vändas och risken minskar för försummelse och psykiskt lidande, med påföljande omfattande samhällsinsatser. Barn som har föräldrar med svårigheter är ett gemensamt samhällsuppdrag. Det innebär att vi på Barnrättsdagarna inkluderar en bred grupp av aktörer och verksamheter.
Ett professionellt agerande i mötet med familjer där barn är anhöriga innebär att de som möter barn och föräldrar tar ansvar för att varje barn och varje förälder får ta del av det stöd som samhällssystemet erbjuder.
Registerstudier visar att barn som växer upp i en familj där en förälder har missbruk, allvarlig psykisk eller fysisk ohälsa eller avlider löper en kraftigt ökad risk för eget missbruk, fysisk eller psykisk ohälsa. Barn som är anhöriga till en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom är i betydligt högre utsträckning i risk för att utsättas för våld. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggning Våld mot barn 2022 var nästan hälften av eleverna som levt med vuxen med missbruksproblem, psykisk sjukdom och/eller kriminalitet multiutsatta, det vill säga utsatta för tre eller fler former av våld (47,3 %) i jämförelse med 8,3 procent bland de elever som levt med vuxna som inte haft dessa problem.
Att förlora en förälder är något av det mest påfrestande som kan drabba ett barn. Utöver en normal kris- eller sorgereaktion kan det få konsekvenser för barnets psykiska hälsa på kort och lång sikt. Barn som förlorat en förälder genom olycka, självmord eller våld har betydligt högre risk får missbruk, psykisk ohälsa och att dö i förtid.
Samhällets olika aktörer behöver arbeta utifrån en helhetssyn för att barn och familjer ska få det stöd de behöver och har rätt till. Det behövs kompetens, förmåga och beredskap att samverka, länka vidare och följa barn och föräldrar till rätt instans, både inom och mellan regioner och kommuner samt i förhållande till civilsamhällesorganisationer. Att uppmärksamma barnets rätt till stöd och information åligger alla som i sin profession möter familjer med allvarliga svårigheter, både i hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Barn som anhöriga känner ofta skuld, skam och oro för familjens situation. I vardagen kan det innebära begränsade möjligheter för barnen, så som att man inte kan delta i fritidsaktiviteter eller har svårt att fokusera på skolan. Forskning visar även att barn som har föräldrar med olika svårigheter kan ta ett stort ansvar i sin familj.
Det finns behov av att stärka och utveckla stödet till barn i familjer med skadligt bruk, missbruk eller beroende, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, där våld förekommer eller där en förälder eller vårdnadshavare lider av allvarlig sjukdom, plötsligt avlider eller är frihetsberövad. Tillsammans behöver vi även uppmärksamma barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd. Många barn som anhöriga återfinns i den här gruppen. Att leva i ekonomisk utsatthet påverkar inte bara de vuxna i hushållet utan även barn och unga, och konsekvenserna kan se olika ut på kort och lång sikt. Även intellektuell funktionsnedsättning hos en förälder riskerar att påverka föräldraförmågan negativt. Vi behöver öka kunskapen om barn som anhöriga och att tillämpa ett anhörigperspektiv i mötet med barn och föräldrar med egna svårigheter genom att öka kunskapen om vad barns delaktighet och ökad kommunikation i familjen betyder för barns psykiska hälsa. Genom adekvat stöd till barn och föräldrar finns det möjligheter att kompensera för den ojämlikhet i uppväxt som det innebär att ha respektive inte ha föräldrar med allvarliga svårigheter i familjen.
Barnrättskommittén är djupt oroad över de regionala skillnaderna i Sverige, bland annat tillgången till god hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildning. Kommittén uppmanar Sverige att hantera de regionala skillnaderna för att säkerställa att barn har lika tillgång till tjänster, bland annat när det gäller en god utbildning, lämpligt boende och skydd mot våld och diskriminering.
Barnrättskommittén menar att Sverige bör säkerställa att principen om barnets bästa konsekvent tillämpas i program och lagstiftningsrelaterade, administrativa och rättsliga förfaranden.
Barnrättskommittén menar att barns åsikter inte systematiskt beaktas i beslut som påverkar dem och att de flesta kommuner saknar strukturer för att säkerställa att barn deltar i beslutsfattandet, och rekommenderar att Sverige gör följande:
20(a) Säkerställer att alla barn kan uttrycka sin åsikt och höras i alla beslut som påverkar dem, inklusive i domstol och administrativa förfaranden och i beslut som rör migration och asyl, vårdnad, boende och umgänge, placering i alternativ omvårdnad, sociala tjänster och våld i hemmet, utan krav på föräldrars eller vårdnadshavares samtycke.
20(d) Fortsätter att skärpa åtgärderna för att ge alla barn, inklusive barn i missgynnade situationer, möjlighet att på ett meningsfullt sätt delta i familjelivet, lokalsamhället, skolan och i det kommunala och nationella beslutsfattandet.
20(e) Säkerställer att alla berörda yrkespersoner som arbetar med och för barn, inklusive rättsväsendet, systematiskt erhåller lämplig utbildning i barns rätt att höras och att få sina åsikter beaktade.
24(a) Säkerställer att socialtjänstlagen (2001) ändras så att den innehåller bestämmelser som medger att barn under femton år som utsätts för övergrepp eller vanvård, bland annat av sin förälder eller vårdgivare, kan söka hjälp hos socialtjänsten utan föräldrarnas samtycke, och att deras åsikter hörs och beaktas i beslut som rör deras omvårdnad.
29(e) Säkerställer tillgången till familjevård, särskilt för mycket små barn, stärker familjevårdssystemet
30 Ökar kommunernas kapacitet att ge information och stöd till barn till frihetsberövade föräldrar.
(a) Skärper åtgärderna, bland annat genom utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal, för att säkerställa att barn i missgynnade eller marginaliserade situationer, inklusive barn i alternativ omvårdnad, barn som lever i fattigdom, får snabb och effektiv tillgång till god hälso- och sjukvård.
33(b) Investerar i preventiva åtgärder, tar tag i de underliggande orsakerna till suicid och psykisk ohälsa bland barn, och säkerställer att barns perspektiv inkluderas i utvecklingen av de insatser som de har tillgång till.
38(b) Minskar och förebygger antalet barn som hoppar av och är frånvarande från skolan, baserat på en analys av de bakomliggande orsakerna
Enligt barnkonventionen har barn rätt att få information som är anpassad till ålder och förutsättningar.
På Barnrättsdagarna 2024 kommer vi titta på hur vi kan säkerställa varje barns rättigheter när deras föräldrar har olika former av svårigheter. Varje barn har rätt att utvecklas till sin fulla potential. Hur ser vi till att alla barn, inklusive barn som har föräldrar med svårigheter, får denna möjlighet?
Vi kommer lyfta det förebyggande arbetet, tidiga insatser, risk- & skyddsfaktorer, lärande exempel, forskningsmetoder och hur barnet ska bli sin egen rättighetsbärare.
Tillsammans tar vi ett brett grepp om frågeställningarna och diskuterar hur vi kan lyfta oss så att barnkonventionen i praktiken gäller ALLA barn som vistas i vårt land.
[1] FN:s kommitté för barnets rättigheter (2022), Sammanfattade slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges sjätte och sjunde periodiska rapport. http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-rattigheter/sammanfattande-slutsatser-och-rekommendationer-avseende-sveriges-femte-periodiska-rapport_svensk-oversattning.pdf