Varje barns rätt till utbildning och information

– ur ett folkhälsoperspektiv

Barnkonventionen gäller för alla barn och inget barn får diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars hudfärg, kön, språk, religion, funktionsnedsättning, nationella eller etniska ursprung. FN:s kommitté för barnets rättigheter sammanfattade slutsatser konstaterar att det finns brister i hur Sverige implementerar Barnkonventionen i praktiken.[1]

Enligt barnkonventionen ska barnets utbildning syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Rätten till utbildning inkluderar inte enbart skolans huvudämnen. Den ska enligt barnkonventionen förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;

Enligt rätten till information ska staten uppmuntra produktion och spridning av barnböcker, uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning, uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnet.

Skolan är en mycket viktig arena och framgång i skolan är en stark skyddsfaktor för alla barn. Det är dock många faktorer som kan påverka barns förmåga att ta till sig information och klara av sin skolgång. Barn i Sverige har det på många sätt bättre än barn i flera andra delar av världen. Men aktuella rapporter visar att många barn och unga mår dåligt av olika skäl och många far illa eller riskerar att fara illa. För att kunna tillgodogöra sig rätten till information och utbildning krävs att barnet har tillgång till både rätt och bra stödstrukturer i sin vardag.

En del barn är utsatta för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, andra kanske lever i en familj där det förekommer psykisk ohälsa eller missbruk. Det finns situationer och omständigheter som barnet inte kan påverka och där barnets rättigheter riskerar att kränkas, där omgivningen/samhället har brustit i att tillgodose barnets rättigheter. När det sker reagerar barn olika. Det är därför viktigt att lyssna in och ta lärdom från barns egna upplevelser.

Barnrättskommittén uppmanar Sverige att ta itu med de kommunala skillnaderna och förbättra utbildningsresultaten för barn i missgynnade eller marginaliserade situationer. De efterlyser:

  • insatser för att komma till rätta med frånvaro på alla skolnivåer och avhopp från gymnasienivå
  • förbättra kvaliteten på förskoleverksamhet, bland annat genom att anställa kvalificerade förskollärare och personal.

Barnrättskommittén menar att Sverige bör öka barns, lärares och familjers digitala kompetens och färdigheter och skydda barn från information och material som är skadligt för deras välbefinnande samt stärka mekanismer för övervakning och undersökning av informations- och kommunikationsteknikrelaterade kränkningar av barns rättigheter.

Barnrättskommittén vill se att Sverige säkerställer rätten för barn med funktionsnedsättning att bli hörda och att få lämpligt kommunikationsstöd i allt beslutsfattande som påverkar dem; samt att adekvata mänskliga, materiella och tekniska resurser finns tillgängliga för att barn med funktionsnedsättning ska få tillgång till och dra nytta av inkluderande undervisning.

Enligt barnkonventionen har barn rätt att få information som är anpassad till ålder och förutsättningar.

På Barnrättsdagarna 2022 kommer vi titta på hur vi kan göra rätten till information och utbildning lika tillgänglig och åtkomlig för varje barn. Varje barn har rätt att utvecklas till sin fulla potential. Hur ser vi till att alla barn, inklusive barn i socialt utsatta situationer, får denna möjlighet? Exempelvis att de kommer till skolan, att skolan upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull, att de nås av informationskampanjer, att de förstår den information som berör dem etc. Målet är att alla barn ska befinna sig i skärningspunkten där rättigheterna information, delaktighet och utbildning möts.

Vi kommer lyfta det förebyggande arbetet, tidiga insatser, risk- & skyddsfaktorer, lärande exempel, forskningsmetoder och hur barnet ska bli sin egen rättighetsbärare.

Inför Barnrättsdagarna 2022 efterlyser vi nationella, regionala och lokala exempel på hur vi kan säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda utifrån deras behov för att de ska ges grundförutsättningarna för en god utbildning och rätten till information enligt barnkonventionen och svensk lagstiftning.

Exempel på frågeställningar som gärna får belysas kopplat till de två spåren; rätten till information och rätten till utbildning:

  • Hur kan rätten till information, vara vägledande när barn befinner sig i utsatta situationer?
  • Hur kan genomslaget för barnkonventionens artikel 28 och 29, rätten till utbildning, förbättras i Sverige?
  • Hur kan samhället arbeta för att utjämna kommunala och regionala skillnader?
  • Hur påverkar barns livssituation deras möjlighet att tillgodogöra sig rätten till information och utbildning?
  • Vilka insatser/metoder finns och vad behöver utvecklas/saknas?
  • Hur kan barn och ungas kunskap inhämtas och beaktas i frågor och beslut som rör dem?
  • Hur kan offentliga budgetar användas för att garantera alla barns jämlika rättigheter?
  • Vad behöver barn med diagnoser eller särskilda behov för stöd?
  • Vilket stöd får barn i riskgrupper?
  • Vad säger forskningen om effekter av de metoder som används?

Tillsammans tar vi ett brett grepp om frågeställningarna och diskuterar hur vi kan lyfta oss så att barnkonventionen i praktiken gäller ALLA barn som vistas i vårt land.

Artiklar som bör ha särskilt fokus

Enligt artikel 29 ska barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Utbildningen ska även förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.

Artikel 28 erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall grundutbildning vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla. Staten ska vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Staten skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention.

Barnets rätt till information och yttrandefrihet slås fast i artiklarna 12 och 13. Barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Massmedierna har en viktig roll i barnets liv enligt artikel 17. Barnet har rätt till tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Staten ska uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18.

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” barnkonventionen artikel 3.1.

Enligt barnkonventionens artikel 2 ska alla rättigheter i barnkonventionen gälla varje barn inom statens jurisdiktion utan åtskillnad av något slag. Barnrättskommittén menar att det betyder att man aktivt måste identifiera de individuella barn och grupper av barn för vilka förverkligandet av rättigheterna kan kräva särskilda åtgärder, att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att upptäcka och ge företräde åt marginaliserade och missgynnade grupper av barn för att alla rättigheter som garanteras i barnkonventionen ska gälla för alla barn inom statens jurisdiktion.

Barnrättskommittén menar att för att uppnå verklig jämställdhet bör grupper av barn som är berättigade till särskilda åtgärder identifieras och offentliga budgetar användas för att garantera alla barns jämlika rättigheter. De menar även att ansvariga bör anstränga sig extra för att rådgöra med barn som har svårigheter att komma till tals enligt artikel 12, inklusive barn i utsatta situationer.

Enligt artikel 4 ska staten vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra barnets rättigheter. För ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten t.o.m. vidta åtgärder till det yttersta av sina tillgängliga resurser. I tider av ekonomisk kris, får regressiva åtgärder endast övervägas efter bedömning av alla andra alternativ och se till att barn är de sista att påverkas, särskilt barn i utsatta situationer.

Rätten till liv och utveckling, artikel 6, ska ses som en helhet, som omfattar barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling och realiserandet bör syfta till att uppnå en optimal utveckling för alla barn. Barn har olika behov i olika stadier av barndomen. För att garantera alla barn samma möjlighet till utveckling krävs därför olika typer av insatser vid olika åldrar och för olika grupper av barn.

Enligt artikel 33 har barnet rätt till alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen. Vi väljer att utöka det till att även omfatta alkohol, tobak och doping (ANDT).

Barnrättsdagarna 2022 kommer ha särskilt fokus på de olika utmaningar och möjligheter som yrkesverksamma möter gällande barn i olika åldrar. Barnkonventionen gäller alla barn som vistas inom Sveriges gränser men åldersgrupperna 0-5, 6-12 och 13-18 kan ha olika behov, olika förutsättningar och deras utsatthet kan skilja sig åt i olika situationer. Vi vill diskutera/ta upp frågan hur vi kan göra rätt för barnen och anpassa våra verksamheter till barnens skiftande behov så att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen.