Varje barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa
Barns hälsa är avhängig barns utsatthet och påfrestningar inom andra livsområden. I vårt arbete för att uppnå bästa möjliga hälsa för alla barn behöver vi särskilt uppmärksamma barn i utsatta situationer.
Barns hälsa ur ett barnrättsperspektiv innebär att varje barn har rätt till möjligheter att överleva, växa och utvecklas i ett sammanhang av fysiskt, emotionellt och socialt välbefinnande. Barnrättskommittén tolkar barns rätt till hälsa, så som den definieras i artikel 24, som en vittomfattande rättighet. Den handlar inte bara om att barn i rätt tid ska få lämplig förebyggande, hälsofrämjande, behandlande, rehabiliterande och palliativ vård. De har även rätt att växa och utveckla sina fulla möjligheter och att leva under förhållanden som främjar deras hälsa på bästa sätt. Detta ska uppnås med hjälp av program som är inriktade på underliggande hälsofaktorer.
Artikel 24: Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder.
Artikel 24 ska tolkas ihop med Barnkonventionens grundläggande principer 2, 3, 6 och 12. Det innebär att i tolkningen och förverkligandet av artikel 24 ska rätten till icke-diskriminering, barnets bästa, liv och utveckling samt rätten att bli hörd vara vägledande. Sett i ett vidare perspektiv innebär rätten till hälsa en rätt för barnet att få sina grundläggande behov tillgodosedda, att barnet har rätt till omvårdnad och skydd. Det innebär att vi särskilt behöver beakta att barn i utsatta situationer får sin rätt till bästa möjliga hälsa tillgodosedd.
Sedan Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1991 har vi varit folkrättsligt bundna att implementera och följa Barnkonventionen. Det är staten som tar på sig skyldigheten, men alla samhällssektorer, även barnen, måste engageras i uppgiften att genomföra konventionen, enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter (kommittén). När barnkonventionen nu är en faktisk del av den svenska lagstiftningen och kan åberopas i det svenska rättsväsendet är den inte längre enbart statens ansvar.
Övergripande frågeställningar för konferensen är alla barns rätt till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa och vad det innebär för olika verksamheter, inom olika yrken och på olika nivåer. Har vi tillgång till alla redskap, metoder eller behöver vi utveckla nya?
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa inkluderar bla. hälso- och sjukvården, miljö, skola och fritid. Barnrättskommittén vill se ett ökat samarbete mellan skola, vård, den sociala barnavården och rättsväsendet.
I spåren efter pandemin kommer det finnas frågor kring barns hälsa, om det finns behov av att vidta åtgärder för barns bästa möjliga hälsa och eventuellt åtgärda det som inte gjorts under pandemin. Hur mår barn, psykiskt och fysiskt, efter 1,5 år i pandemins spår, med undervisning på distans, inställda aktiviteter, ökad arbetslöshet, föräldrar som arbetar hemifrån osv? Många kanske mår bättre än tidigare andra gör det inte. Hur ser det ut med barns hälsa i Sverige 2021? Och hur såg trenden ut innan pandemin? Har vi vuxna yrkesverksamma koll? Får barn som behöver hjälp, stöd och vård det de har rätt till enligt barnkonventionen? När samhället öppnar upp igen behöver vi fundera på hur vi gör det på bästa sätt. Behöver vi preventiva åtgärder i epidemins kölvatten för att förebygga långsiktiga risker för barns hälsa?
Barnrättsdagarna 2021 kommer ha särskilt fokus på de olika utmaningar och möjligheter som yrkesverksamma möter gällande barn i olika åldrar. Barnkonventionen gäller alla barn som vistas inom Sveriges gränser men åldersgrupperna 0-5, 6-12 och 13-18 kan ha olika behov, olika förutsättningar och deras utsatthet kan skilja sig åt i olika situationer. Vi vill diskutera/ta upp frågan hur vi kan göra rätt för barnen och anpassa våra verksamheter till barnens skiftande behov så att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen.