Kan systerskap och onlinestöd främja unga tjejers psykiska hälsa?

Sedan ett par år tillbaka erbjuder Tjejzonen även onlinestöd. Lillasystrar kan hålla kontakten med storasystrar digitalt, via mejl, chat, web cam och Skype. Möjligheten att mötas online uppskattas både av de unga tjejerna och av volontärer.

Det finns flera anledningar till varför barn och unga söker stöd på nätet. I undersökningen ”Digitala erbjudanden – ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online” (Löfberg & Aspán, 2011) uppgav ungdomarna flera olika orsaker till varför de sökt sig till nätet. Bland annat vill man ha snabba svar, kunna fråga om sådant som är svårt att fråga om annars eller om sådant man inte vågar fråga någon i sin omgivning om. Ibland vill man bara ”få ur sig saker”.

Samma undersökning visar även att onlinekontakt uppskattas för att den döljer kroppsliga reaktioner som gråt, ilska eller rodnad. Man behöver inte heller ta ansvar för hur den som lyssnar tar emot det man berättar. Att nätet är tillgängligt dygnet runt lyfts också fram.

– Du bestämmer själv om du vill logga ut eller stanna kvar. Därigenom har du större makt och kontroll över situationen, säger Maria Munkesjö, projektledare för Storasyster online hos Tjejzonen. Upplevelsen av egenmakt är större på nätet.

En lillasyster har beskrivit onlinekontakten med en storasyster så här: ”Det känns enklare med dig, för du vet mina hemligheter men inte mitt yttre.”

Internet som kommunikativt verktyg

Skype och andra digitala verktyg blir som ett ”virtuellt provrum” för barn och unga, fortsätter Maria. Man kan ställa frågor och testa hur andra tar emot det man säger. Samtidigt slipper du ta ansvar för vuxenvärldens reaktioner. Du kan vara anonym.

I ett möte online mellan en lillasyster och en storasyster kan verktygen växla utifrån vad som känns bäst. Web cam används kanske inledningsvis, för det mer vardagliga som ”Jag har klippt mig. Snyggt va’?”.

När det man vill dela blir känsligare kan man övergå till chat – ”Jag har varit med om det här…”. Och, vill man att storasystern ska kunna förbereda sig använder man mejl ”jag vill berätta det här för dig innan vi hörs nästa gång…”.

Forskningsresultat stödjer satsningen

Madelene Larsson, Örebro universitet, är en av initiativtagarna till i en flerårig enkätstudie bland några av Tjejzonens lillasystrar. Studien bygger på årliga enkäter och intervjuer med 109 tjejer i åldern 15-26 år som har regelbunden kontakt med en storasyster från Tjejzonen.

Så här långt visar studien att onlinestödet fyller en viktig funktion för tjejerna, som bland annat uppger att de vänt sig till Tjejzonen för att de vill ha någon att prata med. Majoriteten har minst en nära kompis, men upplever att de ändå vill prata med någon annan ibland:

”Jag behövde någon utomstående som verkligen ville höra på mina problem.”

Ämnena som tjejerna tar upp spänner från vardag, kompisar och skola till vikthets och ångest.

– En storasyster hos Tjejzonen är bra på att lyssna. Hon är engagerad, men ingen expert. Det lyfts fram som positivt av tjejerna i studien, säger Madelene.

Resultatet blir en kravlös relation utan hierarki, på lillasystrarnas villkor. Makten ligger hos lillasystrarna som blir respekterade och inte dömda utifrån vad de berättar.

”Jag väljer exakt vad storasystrarna ska veta om mig och jag behöver inte berätta nåt men jag kan berätta allt också.”

Tjejerna som deltar i studien uppskattar kontakten med sin storasyster mycket. De menar att det har betydelse för hur de mår, deras psykiska hälsa. Men än så länge kan studien inte påvisa att storasysterskapet hjälper lillasystrarna mer konkret.

Stort intresse bland åhörarna

I frågestunden efter föreläsningen kom många frågor om vilka krav som ställs på den som vill bli storasyster.

– Alla våra volontärer, oavsett om de träffar lillasystrar online eller IRL ska ha engagemang och vara intresserade medmänniskor, intresserade av vad uppdraget går ut på, säger Maria. Man ska vara ”en medmänniska med professionellt förhållningssätt”.

Mellan mötena har systrarna ingen privat kontakt. Man delar inte privata uppgifter och ses inte privat. Ungefär sex timmar i månaden räknar Tjejzonen med att uppdraget tar i anspråk för volontärerna.

Hur blir man en storasyster?

– Dels blir alla intervjuade på djupet av oss – det viktiga är att man är en reflekterande person, eller i alla fall har ambitionen att vara det. Vi tar även ett utdrag ur straffregistret, berättar Maria.

Alla volontärer rekryteras via Volontärbyrån. Åldersmässigt matchas systrar med en åldersskillnad på cirka tio år. Det betyder att de flesta storasystrar är mellan 20 och 40 år.

Vilken metod använder ni er av?

– Samtalsmetodiken som Tjejzonens volontärer använder sig av är grundläggande. Öppna frågor. Lyssna. Lägg fokus på lillasyster, prata inte om dig själv. Reflektera. Alla storasystrar har även en egen handledare som de stämmer av kontakterna med. Det gäller oavsett om kontakten sker via nätet eller ansikte mot ansikte.

Just nu pågår även ett försök med riksvolontärer via Skype.
– Det är ett sätt att nå ut till fler i landet, att ger fler en möjlighet att stötta en lillasyster online.

Tjejzonens storasystrar online vann Surfa lugnt-priset i år. Läs mer här.