5h: Elevhälsans mottagande av nyanlända barn och ungdomar

Efter en tid börjar barnen må sämre

Vid elevhälsan i Järfälla norr om Stockholm ledde de många nyanlända familjerna och ensamkommande barnen till att man började arbeta på nya sätt. Här hälsoundersöks alla och barnen får beskriva sin hälsa. Både den fysiska och psykiska hälsan undersöks. När det behövs erbjuds vaccinationer eller annan sjukvård. De allra flesta är friska, men några är märkta av ett liv på flykt med felläkta frakturer, eksem och ärr.

– Vi är noga med att dokumentera. Kroppens ärr kan ge viktig information i barnets ärende på Migrationsverket, understryker Ylva Karlsson som är skolläkare.

Det psykiska måendet berörs inledningsvis, men får ta större plats i senare kontakter med elevhälsan. Att barnen landar och etablera rutiner har ofta en lugnande och läkande effekt. Ett par fotbollsskor kan vara den bästa medicinen, erfar Järfälla elevhälsoteam. Efter den första tiden börjar barnen ofta må sämre igen, den långa ovissheten tär hårt. De mindre barnen får svårt att sova, är aggressiva, eller får svårt att koncentrera sig. De äldre kan även ha ångest, flashbacks eller vara deprimerade. Här är man särskilt uppmärksam på om det kan finnas missbruk, eller risk för suicid.

– Många av de frågorna som barnen och föräldrarna brottas med kan vi inte göra något åt, mer än att lyssna och på det sättet visa att här kan man prata om sånt som är svårt. Det räcker ganska långt, berättar Therese Magnusson som är skolsköterska i Järfälla.

Elevhälsan har ett förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Alla barn i skolan ska få förutsättningar för att kunna utvecklas och ta del av undervisningen:

– Kompetensen finns, säger Anna Cederlund som är skolläkare, men tid och resurser saknas. Det märker vi både oss i elevhälsoteamet, men framförallt hos BUP och första linjen. Det är till dem vi hänvisar när barnen behöver mer hjälp och stöd än vad vi kan erbjuda. Men där tar det ofta stopp. BUP och första linjen kan inte ta emot alla som behöver deras vård. Då får vi hitta andra, provisoriska lösningar.

De som kommer barnen närmast är lärare och fritidspersonal, det är de som oftast får ta emot barnens förtroenden. I Järfälla elevhälsoteam har man uppmärksammat att pedagogerna behöver handledning och stöttning för att orka.

Elevhälsoteamet i Järfälla ser utvecklingsmöjligheter. Mer hälsofrämjande arbete skulle kunna göras i grupp för de nyanlända barnen. Teamet välkomnar därför ett samarbete med socialtjänsten genom att tillsammans erbjuda föräldragrupper i skolan. I dessa blir det möjligt att prata om föräldrarollen i det nya landet.

Ladda ner presentationen