Våga se och hjälpa traumatiserade flyktingfamiljer och deras barn
Under det senaste decenniet har ett stort antal flyktingar från krigshärjade länder kommit till Sverige. De har framför allt kommit från Irak, Somalia och Afghanistan. De har tvingats fly och många av dem har varit utsatta för tortyr och svåra krigstrauman. Flyktingfamiljer tillhör en grupp med hög nivå av tortyr- och krigsupplevelser. En del av dem lider av allvarlig posttraumatisk stress.
Föräldrar med denna typ av traumatisering kan antas vara en riskfaktor för barns utveckling. Deras barn kan få beteendeproblem och behöver stöd och behandling i god tid. För att förstå hur föräldrarnas stress kan överföras till barn, som själva inte har traumatiserats, har forskning bedrivits angående flyktingföräldrars och barns anknytningsmönster.
I undersökningsgruppen på Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm ingick fem arabisktalande familjer från Mellanöstern som valdes ut för deltagande i behandlingsprogrammet. Barnen var i åldrarna 6-24 månader och uppvisade inga allvarliga barnpsykiatriska symptom.
Behandlingsprogrammet följer 6 steg:
- Psykopedagogiskt samtal med familjen
- Videofilmning
- Samspelsbehandling i grupp med mor – barn, 5 tillfällen under 5 veckor
- Psykopedagogiskt samtal med familjen
- Videofilmning
- Utvärderingsintervju
Resultaten visar på förbättringar av anknytningsmönstret i familjerna gällande flera aspekter. I utvärderingen säger mammorna att det har varit skönt att få komma till centret utan att bli ifrågasatt. Flera säger att det finns ett behov av mer föräldrautbildning och att de vill lära sig mer om småbarnspsykologi.
Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg psykoterapeut och projektledare för projektet, säger att ingen av de kvinnor som deltagit har blivit frågad om sin bakgrund på MVC, BVC eller BUP. Kanske kan det vara möjligt att använda denna modell även där?