DBT hjälper ungdomar att sätta ord på känslor
”Att möta behov” var rubriken för ett av onsdagens seminarier, där Heléne Helgesson och Kicki Johansson från socialtjänsten i Lund delade med sig av sina erfarenheter från en framgångsrik implementering av Dialektisk Beteendeterapi (DBT).
Bakgrunden var att socialtjänsten hade upptäckt att det fanns ungdomar med psykiskt dåligt mående som riskerade att hamna mellan stolarna inom vården. Det handlade bland annat om ungdomar som kände att de inte passade in. Inte sällan hade de ett självdestruktivt beteende, med självskador, droger och alkohol eller andra typer av riskbeteenden.
– Det hände också saker runt de här ungdomarna hela tiden, kaotiska relationer och ständiga kriser som gjorde det svårt att få till stånd en behandling, sa Heléne Helgesson. Vi tänkte att så här kunde vi inte ha det, så vi frågade oss om det var något vi kunde göra.
Med utgångspunkt från forskning började teamet titta närmare på DBT-metoden som hade visat sig hjälpsam för just den aktuella problematiken, det vill säga ickefunktionellt beteendemönster.
I grund och botten handlar det om KBT plus medveten närvaro, dialektik och validering, konstaterade Heléne Helgesson. Utgångspunkten är att människor gör så gott de kan, strävar efter att utvecklas och måste själva lösa sina problem eller hantera dem, även om de kanske inte har orsakat dem själva. Inte heller finns det en absolut sanning.
Ett sätt att ta ansvar
Behandlingen omfattar både samtal och färdighetsträning en gång per vecka. Färdighetsträningen ska minska beteenden som leder till kaos i relationer, labila känslor, impulsivitet och svårigheter att förstås sig själv. Samtidigt ska den arbeta fram färdigheter att hantera relationer och känslor, hjälpa ungdomarna att stå ut när det är svårt och att vara medvetet närvarande i nuet.
Samtalen går bland annat på att minska beteenden som är livshotande och självskadande, terapistörande, livskvalitetsförstörande och relaterade till tidigare negativa upplevelser. Samtalen ska också generalisera färdigheter och beröra livsmål.
– En stor del av DBT handlar om att sätta ord på känslor. Hur mår jag? Varför mår jag som jag gör? Vi ska bara stå ut med sådant som vi inte kan förändra för tillfället.
Kikki Johansson:
– För oss har det här varit ett sätt att ta ansvar för de ungdomar som kommer till oss. Det är när vi verkligen pratar med ungdomarna och lyssnar in behoven som vi uppnår resultat. Vi måste fråga oss själva: hur gör jag det här på ett bättre sätt?