Att förebygga och bemöta ätstörningar

Ätstörning är en allvarlig sjukdom som orsakar stort lidande och ångest hos många unga. Av alla psykiska sjukdomar som finns, är anorexi den med högst dödlighet. Det menar Frisk och fri – Riksföreningen mot ätstörningar, som bland annat ger stöd och hjälp till drabbade och närstående.

Seminariet inleds med en film där ett flertal skrämmande fakta ingår. Som att var femte sjuåring vill vara smalare. Eller att 80 procent av alla femtonåringar är missnöjda med sin kropp. Över 100 000 människor i Sverige har en diagnostiserad ätstörning.

Vad är en ätstörning?

En ätstörning definieras som problem i förhållande till mat, kropp eller träning som allvarligt begränsar livet.

– Det är en psykisk sjukdom som inte sitter i vikten utan i huvudet, säger Catherine Koff, chattansvarig på Frisk och fri.

Många förknippar ätstörning med anorexi, men bland alla personer som lever med en ätstörning är det endast sex procent som har diagnosen anorexi. 94 procent av de som lider är normalviktiga eller överviktiga.

Vad kan närstående göra?

Det finns flera signaler som omgivningen kan vara uppmärksam på förutom isolering, rastlöshet och koncentrationssvårigheter som är vanligt förekommande vid psykisk sjukdom.

Om man kan se någon typ av förändrat matmönster hos en närstående, som ofta ”redan har ätit” eller som plötsligt inte kan vara borta från gymmet ska man vara vaksam. Kraftiga och snabba viktförändringar ska man också vara uppmärksam på.

– Man blir väldigt bra på att manipulera sin omgivning och ingen får upptäcka det man gör. Rädslan för att bli tvingad att äta är jättestor, men våga konfrontera! säger Catherine Koff som själv har haft diagnosen.

– Men lägg inte så mycket fokus på själva vikten när du tar samtalet utan fokusera på själva beteendet. Säg att det inte är meningen att man ska känna såhär om sin kropp, fortsätter hon.

Konfrontera de med makt

Föreningen arbetar också med opinionsbildning om modeindustrins kroppsideal och kritik av den kroppsfixering som råder i reklam på tv, i press och på nätet.

– Ställ krav på de modeföretag som finns. Be om motiveringar till deras val av modeller, reklambilder och storleksmärkningar, säger Hanna Kihlander, pressansvarig på Frisk och fri.

Hon visar en bild på klädföretaget Gina Tricots skyltdockor där revben och höftben tydligt sticker ut under kläderna. Hon nämner också Hennes och Mauritz jeanskollektioner för barn som heter ”skinny” och ”superskinny”.

– Tyvärr har vi blivit så vana vid det här att vi inte ser det längre, säger hon.

– Men vi tycker att det räcker nu. Att vi aldrig duger och aldrig får vara oss själva, att smalt är bra och allt annat är dåligt. Vi arbetar för ett samhälle utan ätstörningar där alla får vara sig själva, avslutar hon.

Mer information om Frisk och fri finns på Frisk och fri