Vuxna behöver ta större ansvar på nätet

Vart tredje barn har utsatts för kränkningar på nätet. Bland tonårstjejer är det så många som 54 procent. Ungefär ett barn i varje klass, sex procent, har kränkts vid upprepade tillfällen.

Det berättar Jacob Flärdh från Stiftelsen Friends som frågat över 1 000 barn mellan 10 och 16 år om deras erfarenheter av kränkningar på nätet.

Nätet är en av många arenor där barn och unga rör sig, och där det förekommer kränkningar.

– Nätmobbning är fortfarande mindre vanligt än att barn blir kränkta i skolan. Men det sker oftast i slutna grupper dit vuxenvärlden inte har tillträde, säger han.

Vi vågar mer på nätet, när vi inte behöver se den vi pratar med. Något som ofta antas bidra till kränkningar. Men det finns även fördelar med möjligheten att vara anonym. Det är till exempel vanligare att vi tar ställning och säger ifrån när någon kränks på nätet jämfört med när det sker på skolgården.
Det finns en föreställning om att kränkningar på nätet sker anonymt, men åtta av tio barn vet vem som kränkt dem. I sex av tio fall är det någon som går i samma skola.

– Det finns ett överlapp. Är du kränkt i skolan så är risken stor att du också kränks på nätet. Och idag är nätet med dygnet runt genom att många barn har en smart phone, säger Jacob Frändh.

Lite förenklat kan man säga att tjejer kränks för sitt utseende i sociala medier medan kränkningar av killar ofta sker i spelvärldens chattforum och är kopplade till prestationer, i likhet med inom idrotten.

Känsla av utanförskap

– Det handlar inte alltid om att någon skriver taskiga saker. Vart fjärde barn upplever att det har att göra med att man känner sig ensam eller är utanför.

De flesta barn som utsätts för kränkningar på nätet försöker lösa det på egen hand. Genom att blockera den som kränker, säga ifrån eller skriva något taskigt tillbaka. Endast hälften av tonåringarna skulle prata med en vuxen. De litar inte på att de vuxna kan hantera det på ett bra sätt.

– Men att skolan stänger ner sociala medier gör ingen skillnad. Det är inte instagram som är problemet utan relationerna mellan barn och unga, menar Jacob Frändh.
Många barn efterlyser större intresse hos de vuxna för vad de gör på nätet. Vuxna behöver också föregå med gott exempel, anser Jacob Frändh.

– Barn vill att vi vuxna engagerar oss i deras liv på nätet, och det får effekt när vi gör det!

Friends om hur skolan kan arbeta mot kränkningar på nätet:

  • Utgå från barnens egna erfarenheter och behov.
  • Arbeta med värdegrund och positiva relationer.
  • Involvera barn och unga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter och insatser.

Till Friends nätrapport
No hate speech movement, Statens Medieråd