Den 13 september öppnar ansökan om seminarium till Barnrättsdagarna 2025

Tema: Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa

Inför Barnrättsdagarna 2025 tar vi emot ansökningar om att hålla seminarium i form av föreläsningar eller workshops med anknytning till temat. Har du ett projekt, utvecklingsarbete eller forskningsresultat som du vill dela med dig av eller skapa diskussion kring?

På Barnrättsdagarna 2025 kommer vi titta på barnet som rättighetsbärare och barnets bästa vad det innebär för det enskilda barnet och samhället i stort. För att varje barn ska bli sin egen rättighetsbärare är det många pusselbitar som ska falla på plats, barnet måste få komma till tals, bli hörd och få sina synpunkter beaktade. Barnets bästa måste också respekteras i alla beslutsprocesser som rör barn.

Varje barn är unikt och har egna rättigheter men synen på barnet som sin egen rättighetsbärare är inte alltid självklar.. Varje barn har rätt till skydd mot alla former av våld, rätt att komma till tals och barnets bästa ska sättas i främsta rummet i alla frågor som rör barn. Barnkonventionens rättsliga ställning som svensk lag innebär att barnets rättigheter har samma status och gäller på samma sätt som övriga lagar i Sverige, såsom socialtjänstlagen, skollagen och föräldrabalken.

Barnets bästa är en rättighet, en princip och ett tillvägagångssätt. Barnrättskommittén menar att barnets delaktighet, rätten att bli hörd och rätten att få sina synpunkter beaktade är en förutsättning för att uttolka vad som är barnets bästa. Barnets bästa är en av grundprinciperna i barnkonventionen och ska enligt barnrättskommittén finnas med i tolkningen av alla de andra artiklarna. Utan barnets delaktighet, rätten att bli hörd och rätten att få sina synpunkter beaktade är det svårt att uttolka vad som är barnets bästa. För att kunna sätta barnets bästa i främsta rummet krävs att de som ska göra bedömningen har hela bilden av barnets situation klar för sig. Om inte barnet blir delaktigt och får möjlighet att komma till tals riskerar stora delar av bilden att aldrig komma fram eller tappas bort på vägen.

I praktiken innebär barnkonventionen bland annat följande saker: Alla barn har samma rättigheter. Alla barn är lika mycket värda och alla rättigheter i barnkonventionen gäller för alla barn. Barnets bästa ska alltid beaktas först. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barn ska få bli hörda i frågor som rör dem, om de vill. Barn har rätt till en egen identitet, att bilda och fritt uttrycka egna åsikter. Enligt artikel 3 i Barnkonventionen, som är en av de fyra grundprinciperna, ska alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Inför Barnrättsdagarna 2025 efterlyser vi nationella, regionala och lokala exempel på hur vi kan säkerställa att varje barn är en rättighetsbärare och att principen om barnets bästa får vägleda varje beslut som rör barn.

• Vilka insatser/modeller/metoder finns och vad behöver utvecklas/saknas?
• Hur kan barn och unga bli delaktiga i frågor och beslut som rör dem?
• Hur kan förebyggande och tidiga insatser motiveras och prioriteras?
• Vad säger forskningen?
• Hur kan samhället arbeta för att utjämna kommunala och regionala skillnader?
• Hur kan resurser prioriteras i offentliga budgetar för att garantera alla barns jämlika rättigheter?

Vem kan ansöka om seminarium

Målgrupper

Hur ansökan ska presenteras

• En beskrivande text på max 400 ord samt en sammanfattning på max 70 ord.
• Av ansökan ska det tydligt framgå hur seminariet kommer knyta an till barnkonventionen och årets tema. Beskriv hur och varför. Ansökningar som saknar denna beskrivning kommer inte behandlas.
• Åldersgrupp – välj en av följande: 0-6, 7-12, 13-18 eller åldersövergripande.
• Typ av seminarium: Föreläsning eller Workshop
• Föreläsare: max 3 ingår och kan stå med i programmet med undantag för föreläsare under 18 år eller om ni vill sätta ihop en egen panel. Kontakta oss i så fall.