2c Barns delaktighet och rätt att komma till tals i socialtjänsten

Efter barnförhöret- en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel.

Hans Elfström och Gerd Olofsson, från socialtjänsten i Södertälje har tillsammans utformat modellen ”efter barnförhöret” som består av ett hembesök hos den familj utredningen rör samma dag som barnet hörts hos polisen.

Föreläsarna inledde seminariet genom att illustrera vad det innebär att inte prioritera barnperspektivet. Hans ställde sig framför Gerd. Publiken kunde inte längre se Gerd som skymdes helt av Hans. Föreläsningen som följde präglades även fortsättningsvis av humoristiska inslag.

Som ett uttryck för den reparativa rättvisa som rättsväsendet syftar till att svara för medverkar barn i de fall en polisutredning inleds på grund av misstänkt barnmisshandel i ett förhör. Det tillfälliga ingrepp som ett barnförhör kan innebära för familjen i fråga kan medföra svåra konsekvenser.

Ett barn som går hem efter ett polisförhör riskerar att känna oro och rädsla, vilket tenderar att ha en negativ inverkan på barnets hälsa men också på själva utredningen. Barnet får därför aldrig lämnas ensam med dessa konsekvenser.

– Man behöver inte vara hjärnkirurg för att förstå att det inte är så kul att sitta hemma själv med mamma och pappa efter ett polisförhör säger Hans Elfström.

Gerd fyller i Hans påstående med att belysa vikten av det ständiga barnperspektivet som präglar utformandet likväl som utförandet av modellen.

– Jag har ställt mig på barnets sida och jag måste visa barnet att jag tror på det fullt ut. Annars är jag bara en av alla andra vuxna.

Efter en kortare redogörelse av bakgrunden och syftet med modellen presenterar föreläsarna de tre steg som modellen består av, information till föräldrarna, hembesök och uppföljning. Hans och Gerds finslipade samspel gör det enkelt för åhörarna att förstå vilka verktyg och tillvägagångssätt som krävs för en lyckad implementering.

Att tydligt ta barnets parti utan att för den delen ställa sig i opposition till föräldrarna är ett återkommande tema. Hans förtydligar att hembesöket inte syftar till att frånta föräldrarna makten, utan snarare erbjuda alternativa fostringsmetoder. De båda föreläsarna tillägger att detta uppdrag kräver stora doser av både värme och humor, vilket skapar en atmosfär av stabilitet och trygghet för både barn och föräldrar. Det är inte sällan barn efter polisförhör uppvisar ånger och önskar ta tillbaka den information de delgivit, vilket ibland bottnar i att mamma eller pappa skrämt upp barnet med att de riskerar att hamna i fängelse.

Föreläsarna menar att förhöret i sig inte nödvändigtvis skrämmer eller stressar barnen, men att mötet med föräldern däremot kan utgöra en källa till stress och oro.

– Att vara hos polisen är ingen big deal, men att veta vad mamma och pappa tycker om det är jätte, jätte, jätteviktigt, säger Hans.

Genom att erbjuda både barn och föräldrar ett trygghetsskapande bemötande i direkt anslutning till barnförhöret kan frågor besvaras, ilska dämpas och oro eller rädsla elimineras. På så sätt kan skadan av de eventuella konsekvenser som rättsväsendets ingrepp i familjen medför motverkas.

Vad sker när socialsekreterare och ungdomar samråder kring en ny socialtjänst?
Barn måste vara med och skapa våra lösningar! Att ha ett bristande barnperspektiv rimmar dåligt med välanpassade insatser och en god måluppfyllelse. Organisationen Maskrosbarns vision om barn som medskapare och en närmare samverkan med socialtjänsten bottnar i den problematik som lyfts i rapportens resultat. För att förverkliga visionen om barn som medskapare är information A och O.

Maria Thell och Linn Englund från organisationen Maskrosbarn föreläste om hur barn kan bli medskapare i den sociala barnavården. Precis som i föregående föreläsning låg fokus på att sätta barnet i centrum för sin egen utredning och att främja barns delaktighet och inflytande.

Föreläsarna refererade till rapporten rättighetsbärare eller problembärare som finansierats av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, vars resultat vittnar om ett mycket svagt barnperspektiv i socialtjänstens barnavårdsutredningar.

Har man ens några rättigheter om man inte känner till dem? En minst sagt legitim fråga som föreläsare Maria Thell ställde till publiken.

Seminariet bestod av två kompletterande delar – utmaningar tillika potentiella lösningar i socialtjänstens arbete med barnavårdsärenden. De huvudsakliga utmaningarna som Maskrosbarn lyfter är bristen på relationsskapande, tillgänglighet samt information.

Vidare presenteras ett axplock av innovativa projekt och idéer. SOC box lyfts fram som en beprövad och uppskattad metod. Materialet syftar till att prioritera barnets behov och perspektiv. Detta hjälpmedel består av en rad enkla ord och fraser som barn och unga tagit fram. Många socialsekreterare menar att det har en stor betydelse i mötet med socialtjänsten. Socialsekreterare som använder sig av verktyg som tagits fram av Maskrosbarn uttrycker en märkbar skillnad i sitt dagliga arbete.

Jag vet inte vad det är jag gör men jag vet att jag gör annorlunda nu, säger en socialsekreterare Maskrosbarn samverkat med.

Ladda ner presentationen:  2c_Maskrosbarn

Ladda ner presentationen: 2c_Socialtjänsten i Södertälje