3f: En asylprocess anpassad för barn?
Bristande information till barn i asylprocess
Antalet ensamkommande barn förra året var rekordhögt, 35 000. Samtidigt genomfördes i juli 2016 en ny restriktiv lagstiftning i Sverige som kommer att få stora konsekvenser för barn och ungdomar och som inte garanterar barn en rättssäker asylprocess. Det säger Anna-Pia Bier och Lisa Swanson Carlström, jurister vid Barnens Asylrättscentrum, Stockholm.
Barnens Asylrättscentrum drivs av Rådgivningsbyrån för asylsökande, en ideell stiftelse som ger gratis juridisk rådgivning och företräder asylsökande i hela landet sedan 1991. Byrån arbetar också med information till barn och deras nätverk. Under det senaste året har juristerna utbildat 100 personer i frågor som handlar om barns asylrätt och varit ombud för 60 barn.
Enligt barnkonventionens artiklar 3 och 12 har barnet rätt att komma till tals vid handläggning både hos Migrationsverket och i domstolarna. Men detta sker väldigt sällan, menar Lisa Swanson Carlström.
– Vår erfarenhet är att barn inte får tillräckligt med information om sina ärenden. Ofta går varken det offentliga biträdet eller den gode mannen igenom protokoll och beslut med barnen. Biträdena träffar kanske barnet precis före asylutredningen, vilket ofta får rättsliga konsekvenser. För om barnet inte förstår frågornas relevans för ärendet ger barnet ofta vaga uppgifter om asylskälen vilket påverkar trovärdighetsbedömningen.
– Stämningen i väntrummet, föräldrars reaktioner och maktförhållanden mellan tolk och barn kan också påverka de svar Migrationsverkets handläggare får under utredningen. Barn skäms ofta för att berätta allt, de upplever ibland de vuxna som skrämmande och känner stark oro inför varje möte med utredare, biträden och tolkar. Det kan också finnas situationer där barn, både flickor och pojkar, inte vill berätta om sexuella övergrepp när ombudet och tolken är män.
De offentliga biträden som barn får är inte alltid engagerade. Det finns ingen tydlig reglering eller tydliga riktlinjer för arbetet och därför varierar kvaliteten på deras hjälp. En del barn uppger att de inte har fått någon information alls, inte tillräcklig information eller inte har förstått den information de fått, säger Anna-Pia Bier.
– Vi ser ett behov av stora förändringar. Barns viktiga vuxna måste vara kompetenta vuxna. Det måste ställas högre kompetenskrav på offentliga biträden, på utbildning i samtalsmetodik och om barnspecifik förföljelse. Diskussionen kring auktorisering av biträden och tolkar för barnärenden bör fortsätta. Handläggare hos Migrationsverket borde också vara specialiserade och arbeta vid specialiserade enheter med särskilda barnmottagningar inredda för barn. Där ska barnens individuella behov och rätt att höras tillgodoses och barnen ska inte behöva höras tillsammans med sina föräldrar. Här kan inspiration hämtas från hur barn behandlas i en brottsmålsprocess. Även domstolar borde möjliggöra för barn att höras, i barnvänligare domstolsförhandlingar.
Läs mer:
Barnens Asylrättscentrum
På bilden:
Anna-Pia Bier
Lisa Swanson Carlström