2f: Socialt arbete i spegellandet – att jobba med utanförskap
”Om man inte arbetar med socialt utanförskap har man ingen integration!” Det säger Terese Almerud och Damir Brljevic som arbetar på Ungart, ett Malmöbaserat företag som jobbar med socialt arbete på bredden – med öppenvård, LVU-hem och en skola. De är praktiker som kan berätta om integration i praktiken.
Under seminariet på Barnrättsdagarna beskrev de att det finns bra lagstiftning inom området, men där tillämpningen av lagarna gör att systemet ibland läcker. Både lagen om vård av unga (LVU) och Socialtjänstlagen (SoL) är i sin konkreta tillämpning fullt tillräckliga. Ett tillägg med barnkonventionen som lag är välkommet för att kunna använda även dess artiklar i tillämpning. Undantaget är Lagen om mottagande av asylsökande och andra (LMA) som gör skillnad på de rättigheter som i andra fall gäller lika för alla i Sverige. När det gäller LMA gäller alltså lagen olika mellan de som har uppehållstillstånd eller inte. Ett exempel på undantaget är skolplikt, som är undantaget i LMA. Där ses skola bara som en resurs och inte en plikt.
Kan man säga att det är lagstiftningen genom LMA som har läckor?
– Det är LMA som är undantaget. Den här gruppen människor behöver samma nivå som alla andra, säger Terese Almerud.
Enligt Terese och Damir är det alltså tillämpningen som saknas. I tillämpning ska barns bästa komma i första rummet enligt barnkonventionens artikel 2. Men Terese och Damir berättar om fall där unga har 100 procent frånvaro från skolan under flera år och skolor som underlåter att rapportera detta, kanske av upplevd rädsla för konsekvenser. Detta får på sikt katastrofala konsekvenser för barn och unga i allt för många fall.