Om barns relationsarbete i skolan – ett stöd i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling.
Hur går det till när barn skapar relationer, hur går det till när barn utesluter varandra, vem får vara med och vem får inte vara med? Det är frågor som legat till grund för ett samverkansarbete mellan Halmstad kommun och Göteborgs universitet.
Anette Klang Jensen, Halmstad kommun och Marie Wrethander Göteborgs universitet, har haft ett samarbetsprojekt kring ett utvecklingsarbete i sju skolor och fritidshem under drygt två år. Målet var att utveckla och stödja arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. I arbetet har man skapat strategier och utvecklat ett förhållningssätt för dessa frågor.
– Vi såg att vi behövde stärka arbetet mot trakasserier och kränkande behandling när den nya lagstiftningen kom och då ville vi se på det utifrån andra perspektiv och andra antaganden än de gamla individualpsykologiska perspektiven, säger Anette, verksamhetsutvecklare i Halmstad.
Marie Wrethander från Göteborgs universitet anlitades som forskare i arbetet och utgångspunkten var utifrån hennes forskning som handlar om barns relationsarbete i skolan. Marie har följt en skolklass under ett år för att ta reda på hur det går det till när barn skapar relationer i skolan.
– Vi satte fokus på det sociala sammanhanget där mobbning uppstår och vem som får vara med och inte. Vi har tittat på fenomenet när barn innesluter och utesluter varandra i olika aktiviteter, vem får vara med och inte och hur hanterar de det?
Marie som har skrivit boken ”Mobbning – en social konstruktion” berättade om hur de i utvecklingsarbetet problematiserade begreppet mobbning.
– Vi har försökt att definiera mobbning genom att respektive skola fick titta på vad mobbning och trakasserier är. Vad är en kränkande behandling? Vad är det egentligen vi menar när vi pratar mobbning. Vad är det vi säger när vi använder det ordet? Vilka är det som är drabbade och vad beror det på att de här barnen drabbas?
Med hjälp av föreläsningar och seminarier har man tillsammans med personal från fritidshemmen och olika team de har haft med sig, arbetat fram antaganden och prövat olika metoder för kartläggningar.
Mervärden arbetet har lett till:
• Från begreppsförvirring till begreppsförtydligande,
• från metodförvirring till metodförtydligande,
• från otydliga antaganden till förtydligande antaganden som grund,
• från osystematiskt arbete till systematiskt kvalitetsarbete
• från att det har varit en uppdelning mellan verksamheter lett till samverkan mellan skola, fritidshem och elevhälsan.