Sämre resurser för barn på HVB
Hur ser vardagen ut för barn i samhällsvård? Tar samhället sitt ansvar som ställföreträdande förälder? Vilken levnadsnivå har de jämfört med andra barn?
Hélène Lagerlöf, socionom och doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, tar upp frågorna i sin avhandling Skola, fritid och vardagsliv för barn i samhällsvård. Hennes forskning avslöjar att barn i HVB på flera områden har en betydligt sämre levnadsnivå än andra barn.
Saknas forskning
Tidigare forskning visar att det huvudsakligen är barn från underprivilegierade familjer som placeras i samhällsvård. Många av dem har under perioder av sitt liv förmodligen levt under svåra omständigheter. Om samhällsvård ska ha någon legitimitet måste den kunna ge goda förhållanden åtminstone under den tid vården pågår. Men tidigare levnadsnivåundersökningar ger ingen uppfattning om välfärden för barn i familjehem eller HVB.
I Hélène Lagerlöfs avhandling jämförs levnadsnivån för barn och unga i samhällsvård med levnadsnivån för barn som bor hemma. Syftet är att belysa samhällsvårdens kvalitet och i vilken mån familjehem och institutioner kan kompensera den välfärd andra barn lever i och, om så inte är fallet, var det brister.
Nio dimensioner som definierar levnadsnivå
I Sverige finns i dag knappt 600 institutioner och 8 000 familjehem. Hélène Lagerlöfs avhandling baseras på kontakter med totalt 272 barn i familjehem och HVB. Av dessa var 125 placerade i familjehem och 147 i HVB. Barnen hade vistats i sitt boende i minst sex månader.
Avhandlingen utgår från en definition av levnadsnivå som bygger på nio dimensioner:
- Hälsa och tillgång till vård
- Sysselsättning och skolmiljö
- Ekonomiska resurser
- Kunskaper och utbildningsmöjligheter
- Familj och social förankring
- Bostad och närmiljö
- Trygghet och säkerhet
- Rekreation och kultur
- Politiska resurser
Fokus i avhandlingen ligger på tre av dessa dimensioner, nämligen sysselsättning och skolmiljö, kunskaper och utbildningsmöjligheter samt rekreation och kultur. Dessa områden delades i sin tur upp i utbildningsförutsättningar, skolmiljö, fritidsförutsättningar och kamratrelationer.
Tillgång till internet viktig resurs
Utbildningsförutsättningar handlar om konkreta resurser som exempelvis tillgång till dator och internet, läxhjälp, lugn studiemiljö och möjlighet att påverka sin skolsituation.
Skolmiljön omfattar det psykosociala samspelet barn emellan, ljudmiljö, hjälp och stöd från lärare och mobbning. Fritidsbegreppet handlar om hur ungdomar spenderar sin fritid, i vilken utsträckning de utför hushållssysslor eller andra aktiviteter samt i vilken mån vuxna bidrar till fritiden. I kamratrelationer, slutligen, ingår umgänge med och stöd av kamrater samt tillgång till internet och mobil för att ha möjlighet att kommunicera med kompisar.
Flera problem i vardagen
Preliminära resultat i undersökningen visar att levnadsnivån för barn i HVB är betydligt lägre jämfört med andra barn:
De har sämre eller ingen tillgång till internet, varken för skolarbete eller för att kommunicera
Dubbelt så många HBV-ungdomar får sällan eller aldrig hjälp av lärare när de behöver det, jämfört med andra ungdomar.
Barn på HVB har betydligt färre vänner och mindre kamratkontakter än jämnåriga
Barn i såväl familjehem som barn på HVB upplever mobbning i större utsträckning än andra barn. Huvudsakligen handlar mobbningen om att de blir anklagade för något eller blir utfrysta. De uppger också att de själva mobbar.
Detaljerna formar framtiden
Hélène Lagerlöf konstaterade att detaljerna i barnens vardagsliv har stor betydelse för hur deras liv kommer att te sig i framtiden, till exempel tillgång till internet och till rimlig veckopeng att röra sig med.
Hon avslutade med en uppmaning till åhörarna:
-Det finns ett stort behov av att förbättra skolsituationen för barn i samhällsvård, speciellt för dem som bor i HVB, och att ta hänsyn till deras vardagsliv när de placeras i vårdboende. Frågan är vad man konkret kan göra. Den frågan vill jag skicka med er att fundera över.