Att lära av fosterbarn
Vad gör att en placering i familjehem fungerar? Vilka faktorer är väsentliga? Kan vi bli bättre på att välja rätt familj till just det här barnet?
Tidigare fosterbarns tankar och erfarenheter är guld värda för att kunna förbättra situationen för dagens fosterbarn. Familjehemsenheten i Karlstad har därför utvecklat en uppföljningsmodell, ”Att lära av fosterbarn”. Modellen bygger på ungdomarnas egen syn på tiden i familjehem och hur de ser på socialtjänstens arbete.
I över tio år har socialsekreterarna i kommunen intervjuat före detta fosterbarn. Nu har socionomerna Monica Westerberg och Kristian Tilander, med stöd av medel från Allmänna Barnhuset, utvärderat intervjuerna och skrivit en bok om resultaten.
Samtalsguide hjälp vid intervjuer
Metoden går ut på att handläggarna inom familjehemsgruppen genomför intervjuer med före detta fosterhemsplacerade barn och ungdomar. Intervjuerna, som för ungdomarnas del är helt frivilliga, genomförs omkring två till tre år efter avslutad placering. Detta för att skapa distans till tiden på fosterhem. Intervjuerna med de före detta fosterbarnen ger feedback på familjehemsarbetet och ger en reflekterad erfarenhet direkt från källan – fosterbarnet.
Till hjälp vid intervjuerna finns en samtalsguide, indelad i sju avsnitt:
- Nuet/situationen: hur ser vardagen ut med skola, arbete, bostad och fritidsintressen?
- Placeringen: vad kommer de själva ihåg, varför blev de placerade, hade de möjlighet att påverka placeringen?
- Biologiska föräldrar: hur såg mötena ut med släkt och andra viktiga personer, hur hade de själva velat ha haft det, kände de oro för föräldrar?
- Familjehemmet: hur såg tillvaron ut, fick de det stöd och den hjälp de behövde?
- Utflyttningen: vad var anledningen till flyttningen, vem hjälpte dem? Kunde de påverka sin situation?
- Nätverk: Vilket nätverk finns idag? Hur ser kontakten ut med familjehem och biologiska föräldrar?
- Avslutning: uppföljande frågor bland annat om framtiden
Den handläggare som genomför intervjun skriver ner anteckningar och egna reflektioner kring vad som framkommit. En gång per år träffas hela arbetsgruppen på familjehemsenheten för uppföljning och för att gå igenom erfarenheter och kunskaper. Centrala teman och slutsatser i diskussionerna dokumenteras och ligger till grund för gruppens utveckling av sitt arbete.
Positiva reaktioner
Metoden ”Att lära av fosterbarn” har varit så framgångsrik att den numera ingår som ett ordinarie inslag i verksamheten och också tas upp i verksamhetsplanen. Modellen har visat sig ge familjehemssekreterarna stimulans, nya kunskaper och ny säkerhet i det dagliga arbetet. Även barnen har upplevt intervjuerna som någonting positivt – för många är det första gången som någon är intresserad av vad de har upplevt och vad de tycker.
Flera viktiga resultat
De barn som har ingått i projektet bekräftar mycket av senare års forskning, till exempel betydelsen av en bra kontakt med den biologiska familjen och vikten av enskilda samtal mellan barnet och socialsekreteraren.
Resultaten visar även vikten av att fosterbarnen får en trygg övergång från placering till vuxenlivet. En viktig slutsats är att det som är bra för ett barn kan vara dåligt för ett annat, vilket innebär att man alltid måste utgå från det enskilda barnets behov.
Resultatet från intervjuerna visar även att de flesta fosterbarnen på ett eller annat sätt upplever sig avvisade från föräldrar eller andra viktiga närstående. Det innebär att barnet ofta nedvärderar sig själv och inte vill släppa nya vuxna nära sig. Monica Westerberg och Kristian Tilander menar därför att det är angeläget att skapa utbildningar och träning för att bättre förstå mekanismerna kring emotionen skam