4c: Barn på flykt – kvinnojouren som fristad

”Alla barn hos oss är barn på flykt”

På kvinnojourernas skyddade boenden bor fler barn än kvinnor. Barnen har egna behov av stöd och skydd efter att ha sett, hört och vetat om att pappa eller styvpappa slår mamma.

– Vår statistik visar att fler barn än kvinnor bodde på våra kvinnojourer under 2016 så att man skulle kunna kalla dem för barnjourer, säger Elin Holmgren, verksamhetsutvecklare kvinnofrid, Unizon.

Unizon har flera verksamhetsområden. Stöd och skydd till kvinnor och barn, men också online stöd på tjejjourer och ungdomsjourer och preventivt arbete som sker på skolor och jourer, att man arbetar våldspreventivt med barn. Till tjej och ungdomsjourerna söker sig främst tjejer under 18 år.

– VI bildades för att vi ville fokusera mer på barnen. Många av våra jourer har särskilda barnanställda. Vi ser att alla barn som bor på kvinnojourer är barn på flykt genom att de har lämnat hemmet. De rycks upp från sina sociala rötter, de kan inte avslöja var de bor, de lever under ett ständigt hot, de flesta behöver byta skola/förskola, de lever under skyddade personuppgifter så det är jättesvårt för de här barnen i sociala sammanhang, berättar Elin Holmgren.

Många av familjerna som kommer är ekonomiskt utsatta och många barn tvingas ha umgänge med sin pappa trots att de är våldsutsatta.

– Barn har en vilja att vara kvar i sitt sammanhang, menar Elin Holmgren. De vill ha sina rutiner och har jättesvårt att förstå att de tvingas leva så här. Det påverkar barn väldigt mycket och leder bland annat till aggressionsutbrott, stort ansvarstagande över mammans situation, relationssvårigheter och sömnsvårigheter.

På kvinnojourerna träffar de ofta barn under asylprocess och Elin Holmgren beskriver deras situation som mycket svår.

– Dessa barn lever ju med allt det här plus lite till så man kan säga att de har dubbla trauman.
Barn på flykt behöver ökade insatser, en ordentlig fristad på jouren och alla barn har sin rätt att få sin röst hörd och få saker förklarat för sig. De har rätt till en trygg skola/förskola och en meningsfull fritid,

Somaya kvinnotjejjour startade 1998 som en ideell förening och är en av Unizons medlemsjourer som är specialiserade på att skydda och stärka personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Aisha Mussa Gaas, verksamhetschef på Somaya kvinno- och tjejjour berättar:

– Vi såg den dubbla utsattheten för utländska kvinnor både från mannen och från samhället. Idag har vi 7 lägenheter för kvinnor och barn. De kommer från olika kommuner och grannländer på grund av hedersrelaterad problematik.

Somaya är kända för sin barnverksamhet och driver en egen förskola.

– Vi såg att det tog tid innan barnen kunde skrivas in i förskolor. Många mammor är traumatiserade och har svårigheter att ta hand om sig själva och dessutom att ta hand om ett traumatiserat barn, säger Aisha Mussa Gaas.

Hon berättar att på Somaya center som är en av deras fyra verksamheter kan de 20 kvinnor som bor på Somaya kvinnotjejjour träffas och bygga ett nytt nätverk. När de kommer dit träffas de och delar samma erfarenheter och de som har varit där längre peppar de nya.

– Meningen när de lämnar Somaya är att de ska stå stärkta till förfogande för arbetsmarknaden. De vet vad de kan jobba med och de vet att de kan leva ett självständigt liv, säger Aisha Mussa Gaas.

2016 gav Somaya ut boken Min röst – med barnens egna berättelser om att leva skyddad från en våldsam pappa samtidigt som de befinner sig i asylprocessen.