2c: Integration – Inkludering – Att kartlägga för framtiden
Unikt samarbete ger bättre introduktion
Perrongen i Örebro och Slussen i Kristianstad hör till de få verksamheter i Sveriges kommuner som arbetar integrerat, mellan socionomer och pedagoger, med mottagning av flyktingfamiljer och utvärdering av nya skolelevers kunskaper. Resultaten är mycket positiva.
Verksamheternas huvuduppdrag är att för Skolverkets räkning kartlägga blivande skolelever. Man bedömer färdigheter i matematik, engelska, och läs- och skrivkunnighet. Det sker också en social och en medicinsk kartläggning. De som arbetar med barnen tar reda på hur det fungerar i familjen och erbjuder minst ett samtal med en skolsköterska kring hälsa.
Arbetet vid Slussen är systematiskt, med rutiner för god sekretesshantering mellan samverkande professioner, berättade Magdalena Åkesson, pedagog, och Polyxeni Konstantinou, socionom, vid Slussen i Kristianstad.
– Kartläggningen ger bra underlag för en individuellt anpassad skolstart: om det finns behov av stöd och hur eleven bemöts på bästa sätt. Många av barnen vi möter har varit med om traumatiska händelser och har oro och ångest, svårt att koncentrera sig, svårt att plocka fram tidigare kunskaper och att minnas ord de lär sig i undervisningen, säger Magdalena Åkesson.
– Vid hälsosamtalet kan det komma fram att de har ont i magen, hjärtklappning eller andra fysiska besvär. Detta är mycket vanligt hos barn med trauman. En del av barnen kan då behöva olika kanaler för att uttrycka sig, det kan vara ett sätt att berätta om vad de har varit med om. Att familjerna mår bra är mycket viktigt, säger Polyxeni Konstantinou.
Slussen förmedlar stödinsatser genom barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänsten när det behövs. Efter fyra veckor sker ett överlämnandemöte med mottagande skola och familj. Skolan har då fått dokumentationen i god tid från Slussen.
Göran Thunberg, utvecklingsledare och kartläggningspedagog, och Chatrin Tageson, SVA- och kartläggningspedagog från Perrongen i Örebro berättade också om sitt arbete:
– Ungdomarna stannar hos oss i åtta veckor. Vi ska undervisa och kartlägga på samma gång, ge en första undervisning som passar alla. Vi brukar tala om att ”landa” barnen och om att språket inte är ett verktyg för integration utan att integration är ett verktyg för språket. Att börja känna trygghet, att börja förstå, gör att man också kan börja påverka sin situation. Att våga tycka om sin omgivning är viktigt.
De berättade vidare att varje vecka börjar med ett tema som skrivs på en whiteboard. Sedan blir det ett samtal om temat och om ord som hör ihop med det.
– Eleverna bestämmer vilka ord vi ska skriva på tavlan och så får alla skriva efter. På så sätt lär sig alla något. Vi kallar det här för cirkelmetoden. Det ger oss möjlighet att tala om allt. Om trafikregler, Sveriges karta, Sveriges statsskick, miljöfrågor, allemansrätten och mycket om svensk värdegrund. Samtidigt som eleverna lär sig mycket om sitt nya hemland får vi också reda på mycket om dem. Som den första fasta punkten blir vi ganska naturligt också centrum för familjernas frågor, när det gäller hälsa och alla former av stöd, studievägledning och social rådgivning.
Ladda ner presentationen Slussen
Ladda ner presentationen Perrongen
På bilden, från vänster: Magdalena Åkesson och Polyxeni Konstantinou, från Slussen i Kristianstad, samt Göran Thunberg och Cathrin Tagesson från Perrongen i Örebro.