Mycket snack och lite verkstad om ingen ställs till svars

Inte förrän vi kan hålla beslutsfattare ansvariga så kommer barnkonventionen att efterlevas. Det var budskapet från Michael O’Flaherty, chef för EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA).

Michael O’Flaherty skulle egentligen tala under rubriken ”Vad händer när vår nationella lagstiftning strider mot folkrätten?” Den frågan tog honom dock bara några sekunder att besvara – ”The government gets into trouble!” – så resten av talartiden ägnade han istället åt att prata om orsakerna till att barnkonventionen inte alltid efterlevs: Brist på vilja, kunskap, resurser och, inte minst, brist på system för att ställa de ansvariga till svars.

Michael O’Flaherty berättade om ett samtal han haft med en latinamerikansk diplomat.

– ’Jag fattar inte’, sa han. ’Mitt land har en av världens mest avancerade barnrättslagstiftningar. Men varje gång jag kör hem från flygplatsen ser jag barn som tigger längs vägen.’

– Vi får bara resultat när vi kan hålla beslutsfattarna ansvariga, slog Michael O’Flaherty fast.

I vissa länder blir internationella konventioner automatiskt en del av den nationella lagstiftningen så snart de har skrivits under. Dock inte i Sverige. Här, liksom i många andra länder, krävs istället att riksdagen bit för bit införlivar konventionerna i våra svenska lagar.

– Det här systemet är inte särskilt bra för de mänskliga rättigheterna. Det gör att det nationella genomförandet blir ojämnt, ofullständigt och ganska förvirrande.

Det innebär bland annat att de svenska domstolarna inte kan hänvisa till barnkonventionen på samma sätt som de hänvisar till svenska lagparagrafer, eftersom den inte är bindande. Det betyder också att svenska jurister inte nödvändigtvis behöver plugga in barnkonventionen.

Michael O’Flahertys rekommendationer till Sverige var att höja kunskapsnivån bland jurister och andra yrkesgrupper som jobbar med barns rättigheter, att göra det lättare att ställa ansvariga till svars genom att skapa en nationell institution för mänskliga rättigheter, samt att ratificera det tillägg till barnkonventionen som ger barn, både enskilt och i grupp, möjlighet att vända sig direkt till FN:s kommitté för barnets rättigheter när deras rättigheter kränks.

– Sverige överväger i nuläget inte att ratificera tillägget, men det skulle stärka barn och erkänna deras status som rättighetsbärare, sa Michael O’Flaherty.