Åtta utmaningar i arbetet för mänskliga rättigheter

Sverige är bra på mänskliga rättigheter, men vi klarar inte i varje läge att upprätthålla dem. Det konstaterade Erik Ullenhag, integrationsminister med ansvar för frågor som rör mänskliga rättigheter, samordning och utveckling på nationell nivå.

-Vi berättar gärna för andra länder vad de ska göra när det gäller mänskliga rättigheter, men själva har vi en hel del hemläxor att ta tag i. Det krävs ett systematiskt, långsiktigt arbete på alla nivåer.

Erik Ullenhag lyfte fram en rad utmaningar:

• Barn på institution har sällan någon som för deras talan. Hur ska vi göra för att ett omhändertagande ska bli så bra som möjligt?
• Våld mot barn. I Sverige finns en stor acceptans för förbud mot barnaga. Men det betyder inte att det inte finns barn som drabbas.
• Asylsökande barn. Här har en hel del hänt, men mycket återstår att göra. Särskilt gäller det gömda barn som måste ha rätt till skolgång och sjukvård.
• Barnäktenskap och hederskultur. Det finns en tendens till svensk valhänthet i dessa frågor och en överdriven förståelse för traditioner. Vi måste alltid lyssna på den enskilda individen.
• Mobbning. Vuxna måste alltid vara närvarande, framför allt som barnen själva inte vågar berättar.
• Barnfattigdom, som ofta är kopplad till misslyckad integration. En riskgrupp är ensamstående, utländsk kvinna med barn.
• Kamp mot främlingsfientlighet och rasism. Trots en positiv utveckling de senaste tio åren finns fortfarande rasism i det svenska samhället. Och Europa går mot ökad intolerans.
• Inkorporera barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det skulle ge ett tydligare barnperspektiv.