Utvärdering av en samskapande process under utvecklingen av en psykosocial självhjälpsapp för ungdomar i sorg

13-18
Barn till en förälder eller syskon som har avlidit

Föreläsare: Rebecca Rhodin och Tindra Åberg Lundblad, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet och Forskningsdeltagande ungdom från Randiga Huset

Förlusten av en familjemedlem innebär en ökad risk för psykisk ohälsa. Idag råder det en brist på stödinsatser och kunskap kring vad ungdomar i sorg uppfattar som stödjande. I detta projekt har forskare tillsammans med ungdomar i sorg utvecklat en självhjälpsapp för unga i sorg. Utvärderingen av den samskapande processen visar att samarbetet varit en positiv och meningsfull upplevelse för ungdomarna och gynnat utvecklingen av appen.

Bakgrund: Att förlora en förälder eller ett syskon kan vara en av de mest traumatiska händelserna som en ungdom kan uppleva och leder inte sällan till en negativ hälsoutveckling. Idag råder det brist på utvärderade stödinsatser för ungdomar som förlorat en familjemedlem. Det finns även begränsad kunskap kring vad ungdomar själva uppfattar som stödjande i sorgeprocessen. Således finns ett behov av att utveckla stödinsatser för ungdomar i sorg, och att involvera ungdomar med egna erfarenheter av sorg i utvecklingsprocessen.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie var att utvärdera en samskapande process under utvecklingen av en psykosocial självhjälpsapp för ungdomar i sorg.

Metod: Appens logga, färger, namn, innehåll och struktur togs fram under 4 workshops tillsammans med en grupp bestående av sex ungdomar (13–19 år) som själva förlorat en familjemedlem. Ungdomarna rekryterades från den ideella organisationen Randiga Huset som ger stöd till barn i sorg, där även workshops hölls. Den samskapande processen dokumenterades under workshops genom deltagande observationer. Ungdomarnas upplevelser utvärderades genom en online-enkät (18 frågor). Fokus för utvärderingen var den sociala kontexten vid workshops, samt ungdomarnas delaktighet och inflytande.

Resultat: Observationerna indikerade att ungdomarna var bekväma i den sociala kontexten och ungdomarna rapporterade att de hade behandlats med öppenhet och respekt samt blivit hjälpta med personliga problem. Den sociala kontexten observerades även vara inkluderande och ungdomarna uppgav att de känt sig uppskattade och fått sina röster hörda. Ungdomarna påvisade även ett upplevt ägandeskap för projektet, och deltagandet uttrycktes av ungdomarna som meningsfullt på grund av möjligheten att hjälpa andra unga i sorg. Genom observationerna identifierades även faktorer som hjälpte ungdomarnas deltagande, såsom flexibilitet, samt potentiella barriärer, såsom abstrakta eller begränsande uppgifter. Ungdomarna uppgav dock att barriärer sällan försvårade deras deltagande. Ungdomarnas bidrag uppfattades av forskarna som relevanta, problematiserande och väl underbyggda. Ungdomarna observerades ha goda påverkansmöjligheter i apputvecklingen och var inkluderade i beslut kring den samskapande processens format. Trots att slutgiltiga beslut kring appen togs utanför workshops uppgav ungdomarna att deras idéer användes och att slutgiltiga beslut speglade gruppens idéer.

Slutsats: Ungdomarna medförde omfattande bidrag till appen och var delaktiga i att besluta hur den samskapande processen skulle genomföras. Deltagande i forskningsprojektet upplevdes av ungdomarna som meningsfullt och ungdomarnas bidrag har möjliggjort utvecklingen av ett psykosocialt stöd som utgår från ungas egna perspektiv och erfarenheter. Att involvera ungdomar i sorg i forskning genom samskapande processer kan således gynna ungdomarna, förbättra forskningen och innebära ett sätt att tillgodose barns rätt till delaktighet.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Enligt artikel 12 i Barnkonventionen så har barn rätt att uttryckta sina åsikter och bli hörda i beslut som påverkar dem. Ungdomar i sorg är dock underrepresenterade i forskning, och det finns en brist på utvärderade stödinterventioner. Ovanstående forskningsstudie har inneburit ett sätt att synliggöra sörjande ungdomarnas röster, och att arbeta i linje med Barnrättskommitténs efterlysning – att utveckla preventiva åtgärder för psykisk ohälsa som inkluderar barns perspektiv.