Hur påverkas hälsa, utbildning och den sociokulturella anpassningen hos barn i asylsökande familjer av ett återvändande till föräldrarnas ursprungsland?

Åldersövergripande

Föreläsare: Pinar Aslan Akay, Delegationen för migrationsstudier och Ylfva Wistrand, Resurscentrum Strömsunds kommun

Sammanfattning: Föreläsningen handlar om barn i familjer som migrerat till ett land och sedan återvänder till ursprungslandet, med fokus på hur barnets hälsa, utbildning och sociokulturella anpassning påverkas av återvändandet. Resultaten bygger på en sammanställning av internationell och nationell litteratur inom området, och visar att barn i familj är en särskilt sårbar grupp i återvändandeprocessen. De uppfattar ofta beslutet som leder till ett återvändande som abrupt, upplever sig oinformerade och beskriver sin delaktighet i processen som låg. Efter att ha befunnit sig i mottagarlandet under en stor del av sin uppväxt, har de även stora svårigheter att anpassa sig till utbildningssystemet och det sociokulturella sammanhanget i återvändarlandet. Återvändandet och svårigheterna att integreras i återvändarlandet har stor påverkan på barnens psykosociala hälsa.

Beskrivning: Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en prioriterad fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket många myndigheter och organisationer i Sverige uppmärksammat. I detta avseende kan barn i familjer som befinner sig i återvändandeprocessen vara i en särskilt sårbar situation, eftersom det inte finns någon myndighet med helhetsansvar för barnet. Det förutsätts att föräldrar informerar och gör sina barn delaktiga i asyl- och återvändandeprocessen, men många av dessa föräldrar kan själva vara i en skör situation, och samhället kan därför behöva spela en viktig, kompensatorisk roll.

Presentationen bygger på resultat från en kunskapsöversikt som genomförts i ett samarbete mellan Delegationen för migrationsstudier och Strömsunds kommun. Syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj.

Resultaten visar att barn i familjer som befinner sig i återvändandeprocess ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på förståelse och kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap på grund av en brist på sociokulturell anpassning och bristande språkkunskaper, eller på grund av sin status som återvändare. Kunskapsöversikten visar även att det finns brister i den psykosociala hälsan hos barn i återvändande familjer, i form av bland annat nedstämdhet, depression och ångest, vilket i vissa fall också kan leda till psykosomatiska symptom. De studier som finns i området pekar även på att vissa grupper kan vara särskilt utsatta innan och efter ett återvändande, till exempel flickor i familjer som återvänder till ett mer patriarkalt samhälle, samt barn i tonåren.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Föreläsningen berör flera artiklar i barnkonventionen, bland annat artikel 3, 6 och 12 som tar upp beaktande av barnets bästa i ärenden där barn är involverade, ett vidkännande av barns rätt till liv och utveckling, samt barns rätt att forma och uttrycka sina egna tankar och åsikter. Föreläsningen berör även artikel 22 som förtydligar konventionsstaternas skyldigheter i förhållande till flyktingbarn. Anknytning till årets tema ” Barns rättigheter när föräldrar har svårigheter” finns främst mot bakgrund av att asylsökande föräldrar som fått avslag och befinner sig i återvändandeprocess kan ha svårigheter att ge sina barn det stöd som behövs i en sådan process. Samhällets kompensatoriska roll blir därmed viktig för att tillgodose barnets rättigheter.