B4 – Barnrättssnack: Behöver socialtjänsten skifta fokus från behov till rättigheter?

Åldersövergripande arbete
Hetty Rooth, Mälardalens Högskola Forskargruppen ChiP
Modererar samtalet gör Monica Achá Sonnesson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Klicka här för att ansluta till barnrättssnacket i Zoom: https://us02web.zoom.us/j/87281997777

Sammanfattning: Sveriges lagstiftning om FNs barnkonvention 2020, föregicks av forskningsstudier om hur barns välbefinnande tillgodoses i socialtjänstens hantering av familjekonflikter.  Studierna kartlade ärenden som rör barn som utsatts för våld, och barn som bevittnat våld i familjen. Kränkningar av barn i samband med familjekonflikter kan skapa allvarliga problem med anknytning till barnkonventionens artikel 24. Utredningen pekar på stora brister när det gäller barns rätt till omvårdnad och skydd i socialtjänstens handläggning.

 

Beskrivning: När Barnkonventionen blev svensk lag föregicks beslutet av en utredning (SOU 2016:19). Utredningen innehöll flera forskningsstudier om hur barns intressen tillgodoses i socialtjänstens handläggningar och beslut. Studierna utfördes av en forskare vid Ersta Sköndals högskola, på uppdrag av Barnrättighetsutredningen.

Barnkonventionsutredningens uppdrag var att bland annat belysa viktiga områden som gäller barns utsatthet. Utredaren understryker att säkerställandet av barnets rättigheter ställs på sin spets när barn befinner sig i utsatta situationer.

Socialtjänstens agerande gentemot utsatta barn är därför av stort intresse. Hur tillgodoses barns rätt till hälsa enligt artikel 24 i barnkonventionen? Vilka utgångspunkter har socialtjänsten för sitt agerande när barnen blir utsatta för övergrepp och psykisk misshandel inom familjen? Barnkonventionen talar inte om de här barnens behov utan om deras rättigheter.

Trots att konventionens bärande artiklar har att uttalat rättighetsperspektiv visar Barnkonventionsutredningens kartläggning att barns bästa inte regelmässigt används som ett tillvägagångssätt och en utgångspunkt för bedömningar i socialtjänstens utredningar. Utifrån principen om barnets bästa i artikel 3 i barnkonventionen finns stora brister, Det görs inte alltid analyser av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för det enskilda barnet av ett visst beslut och beslutsmotiveringarna visar inte alltid att hänsyn har tagits till barnets bästa.

Utredaren skriver:

Det finns i många av utredningarna brister i hur barnets åsikter inhämtas, dokumenteras och beaktas i beslutsprocessen, vilket är en central del i att bedöma och fastställa det enskilda barnets bästa. Kartläggningen visar således på brister i rättstillämpningen i förhållande till principen om barnets bästa i barnkonventionen, men också i förhållande till den innebörd som bestämmelsen om barnets bästa har i Socialtjänstlagen (SoL) (SOU 2016:19).

Vissa lagändringar har trätt i kraft efter det att kartläggningen genomfördes, bland annat skärpta kompetenskrav för de personer som ska handlägga ärenden som rör barn och unga.

Men, hur ser det ut idag i Sverige? Har det skett förändringar i socialtjänstens hantering utifrån barnkonventionens rättighetsprinciper?  Prioriteras barns rättigheter över vuxnas bedömning av barns behov av båda sina föräldrar?

Frågan är: Kan barnkonventionens principer om barns rätt till god hälsa och grundläggande trygghet förändra socialtjänstens hantering av familjeärenden? Bör rättighetsperspektivet lyftas när det gäller barn inom socialtjänsten? Vilka åtgärder behövs för att åstadkomma en förändring?

Anknytning till artikel 24: Problemen kan uppstå när socialtjänsten ensidigt tar ställning för föräldrars rätt att vara föräldrar och bedömer att barnet behöver båda sina föräldrar. Socialtjänsten kan i dessa fall åsidosätta barnets rätt till skydd, trygghet och hälsa. Detta strider inte bara mot barnkonventionen grundartiklar om barns rätt till delaktighet och att se till barnets bästa. Bristerna kan också äventyra principerna om barns rätt till hälsa och grundläggande trygghet. Ett problem i sammanhanget är att vuxnas bedömning av barns behov kan komma att styra utredningarna.