63 – Hur skapar SiS bättre anpassad vård för ungdomar med omfattande neuropsykiatrisk och psykiatrisk problematik?

13-18
Petter Marklund och Lena Dahlberg, Statens Institutionsstyrelse

Sammanfattning: SiS startar under 2021 tre avdelningar för vård av ungdomar med omfattande neuropsykiatrisk och psykiatrisk problematik med olika kombinationer av autism, intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, PTSD, självskadebeteende samt utagerande beteende.

Lokaler, förhållningssätt och metoder anpassas efter målgruppens behov. Personaltätheten är högre och antalet vårdplatser färre.

Förhoppningen är att skapa bättre anpassad vård för målgruppen med minskningar av exempelvis avskiljningar och vårdsammanbrott tillsammans med ökad nöjdhet och samordning av vården som följd.

Beskrivning: SiS startar under 2021 tre nya avdelningar inom ungdomsvården, kallade särskilt förstärkta avdelningar för vård av ungdomar med omfattande neuropsykiatrisk och psykiatrisk problematik med olika kombinationer av autism, intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, PTSD, självskadebeteende samt utagerande beteende.

Konceptet och vårdens utformningVården präglas av en förståelse för funktionsnedsatta ungdomars förutsättningar. Vårdinsatserna motsvarar till stora delar de som ges vid SiS ordinarie behandlingsavdelningar, men med fokus och anpassningar efter de särskilda behov som finns inom målgruppen. Vårdens innehåll struktureras med utgångspunkt i lokalernas utformning, personaltäthet samt förhållningssätt och metoder.

1. Lokalernas utformningLokalerna anpassas bland annat med ljudabsorbenter, isolering mellan rum och medvetna färgval för att minska visuella och auditiva stimuli. Sociala kontakter anpassas efter behov och förutsättningar genom att varje ungdom har en egen boendedel, samtidigt som det är möjligt att välja att umgås med andra ungdomar.

2. Antal vårdplatser och personaltäthetVarje avdelning ska som mest ta emot fyra ungdomar samtidigt och bemannas så att det all vaken tid ska finnas en behandlingsassistent tillgänglig för varje ungdom.

3. Förhållningssätt och metoderFörhållningssättet på avdelningarna präglas av att se och möta de bakomliggande behoven vid utmanande beteende, snarare än att reagera på det aktuella beteendet. Grunden i avdelningsarbetet är förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) – främst autism och intellektuell funktionsnedsättning. Medarbetare utbildas och handleds bland annat i förhållningssätt och kunskaper i hur symptom på NPF kan ta sig uttryck, vilka svårigheter som kan uppstå, hur utmanande beteenden kan förstås samt hur dessa kan mötas för att främja en gynnsam utveckling. Tydliggörande pedagogik ska användas för att anpassa kommunikation i syfte att göra vardagen mer begriplig och ordnad.

Vidare utbildas och handleds medarbetare i hur allvarliga händelser och trauma kan påverka ungas utveckling. Utifrån denna kunskap verkar behandlingspersonalen för ungdomarnas trygghet, välfungerande relationer samt adekvata copingstrategier för att hantera påfrestningar.

Samordnad individuell plan (SIP)Insatser för målgruppen behöver samordnas mellan SiS, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att skapa en god, sammanhållen och långsiktigt hållbar vård. I detta arbete är samordnad individuell plan (SIP) ett viktigt verktyg och ska initieras av den placerande socialtjänsten.

Förväntningar

Förhoppningen är att ungdomarnas och personalens trygghet kommer öka på de förstärkta avdelningarna genom att vårdinnehållet i större grad matchas efter särskilda behov. Tillsammans med förbättrad samordning av vården genom SIP antas detta minska antal avskiljningar, vårdsammanbrott, avvikningar, självskador och suicidförsök samt öka ungdomarnas positiva upplevelser av vården.

Anknytning till artikel 24: SiS avser möta behoven hos ungdomar i särskilt utsatta livssituationer genom att stärka det som är gynnsamt för psykisk, fysisk och social hälsa. Ungdomen ges omvårdnad och skydd utifrån ett individuellt perspektiv där personliga behov beaktas. Samordning mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten stärks för att hitta gemensamma insatser som balanserar rehabilitering, habilitering och sjukvård med fokus på ungdomens bästa genom att stärka det som är gynnsamt för hälsa.