5e

Lokal: Lars Lerin

kl. 13:00 – 13:30

Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatri på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom

Åldersövergripande arbete
Barn till förälder med en psykisk sjukdom

Föreläsare: Emme-Lina Wirehag Nordh Göteborgs universitet, Gisela Priebe Karlstad universitet, Ulf Axberg VID Specialized university och Maria Afzelius Malmö universitet

Barn som är anhöriga till en förälder med en psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla egna svårigheter. Under föreläsningen kommer två kliniska studier som genomförts inom vuxenpsykiatri att beskrivas. Studierna har syftat till att undersöka hur barn som är anhöriga till en förälder med depression, ångest eller bipolär sjukdom mår och till att utvärdera förebyggande interventioner som ges till anhöriga barn 8-17 år inom vuxenpsykiatri i Sverige idag.

Kunskapen om hur barn kan påverkas när en förälder drabbas av psykisk ohälsa har ökat under de senaste decennierna. Vad gäller barn till föräldrar med psykisk sjukdom vet man idag att de har en ökad risk att själva utveckla egen psykisk ohälsa. Kunskap finns också om viktiga risk- och skyddsfaktorer som kan öka eller minska risken att barnets utveckling påverkas negativt. Utifrån denna kunskap har olika typer av förebyggande interventioner utvecklats, vilka enligt metaanalyser kan minska risken att barn utvecklar psykisk ohälsa. Flera frågor kvarstår dock att undersöka, såsom effekten av olika interventioner, vilka de effektiva komponenterna är, samt effekt på lång sikt. Interventionerna behöver också undersökas när de används i klinisk verksamhet och i olika kulturella kontexter.

I Sverige är det sedan år 2010 inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när barnets förälder behandlas för ett psykiatriskt tillstånd. Inom vuxenpsykiatri i Sverige erbjuds både manualbaserade och icke-manualbaserade interventioner för att efterfölja lagen, dock når förebyggande interventioner endast en liten andel av alla anhöriga barn. Två manualbaserade interventioner som har fått spridning inom vuxenpsykiatri i Sverige är ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”.

Under föreläsningen kommer två studier som genomförts inom vuxenpsykiatri att beskrivas. Studierna är genomförda inom ramen för ett forskningsprojekt som finansierats av Socialstyrelsen och som genomförts i samarbete mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet, tillsammans med vuxenpsykiatriska kliniker i fem regioner i Sverige. Studierna har syftat till att a) öka kunskapen om hur barn till patienter med depression, ångest och bipolär sjukdom mår och till att b) utvärdera effekten av olika vanligt förekommande förebyggande interventioner som erbjuds till barn som anhöriga inom vuxenpsykiatri i Sverige idag.

I båda studierna är det föräldrar som är deltagare och kvantitativa data har samlats in med hjälp av frågeformulär. Familjer rekryterades när patienterna erbjöds förbyggande interventioner med fokus på deras barn 8-17 år. Familjerna fick den förebyggande intervention som erbjöds på den psykiatriska enhet som patienten tillhörde. Föräldrarna fyllde i frågeformulär vid start av interventionen, efter 6 månader och efter 12 månader. Barnens mående vid start av interventionerna beskrivs i den första studien och den andra studien har fokus på förändring av barnens mående över tid, samt förändring av föräldrars tilltro till att kunna påverka sitt barns beteende. Familjer som fått interventionerna ”Beardslees familjeintervention” och ”Föra barnen på tal” har jämförts med familjer som fått reguljära insatser.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Seminariet handlar om barn som är anhöriga till en förälder med en psykisk sjukdom. Föreläsningen kommer att knyta an till barnkonventionens artikel 6 och 24, då studierna undersökt hur barns utveckling kan stödjas med hjälp av förebyggande interventioner och då de undersökt effekten av insatser som ges inom sjukvården idag, med syfte att stödja föräldrar med egna svårigheter i hur de kan stödja sitt barns utveckling.

 

Kl. 13:30 – 14:00

Framtidsspaning för barn i missbruksmiljö, utifrån 20 års undersökningar

Åldersövergripande
Barn till förälder med ett missbruk

Föreläsare: Joakim Lundqvist generalsekreterare, Mona Örjes förbundsordförande och Anna Carlsson Cheikh politisk sekreterare, Junis

Under 20 år har barnorganisationen Junis frågat kommunerna om vilket stöd de erbjuder barn till föräldrar med missbruksproblem. De årliga rapporterna har även lyft goda exempel på verksamheter, samarbeten och strukturer med förmåga att nå utsatta barn. Vilka initiativ från de två senaste decennierna är värda att lyfta idag och för framtiden? Vilka förändringar bör ske för att situationen för barn i missbruksmiljö om 20 år ska vara bättre?

Under 20 år har barnorganisationen Junis frågat kommunerna om vilket stöd de erbjuder barn till föräldrar med missbruksproblem. De årliga rapporterna har utöver resultatet från undersökningen lyft goda exempel på verksamheter, samarbeten och strukturer med förmåga att nå utsatta barn. Dessutom finns varje år artiklar om aktuell forskning, nyutkommen litteratur och annat material.

Det görs mycket bra, men många gånger känner en kommun inte ens till vilka ovanligt bra initiativ som finns i grannkommunen. Junis ambition med rapporten har hela tiden varit att goda metoder ska spridas så att fler barn nås av relevant och tillräckligt stöd, och att stödet sätts in tidigt. I artikel efter artikel har rapporten lyft olika sätt att identifiera barn tidigt, olika former av stöd till drabbade barn, föräldrar, familjer, olika samarbeten mellan aktörer som skola, socialtjänst, beroendeenheter, psykiatri, ideell sektor. Även granskat betydelsen av politiker som engagerar sig för barn i familjer med beroendeproblem, och skrivit om sånt som hur coronapandemin förändrade stödet till barn och unga.

Rapporten har genom åren skickats till ansvariga politiker och tjänstepersoner främst inom kommuner, men ibland även inom regioner samt på riksnivå. Dessutom har innehållet spridits genom seminarier, pressutspel och annat.

Vilka förändringar har skett under dessa 20 år? Vilka initiativ från de två senaste decennierna är värda att lyfta idag och för framtiden? Vilka förändringar bör ske för att situationen för barn i missbruksmiljö om 20 år ska vara bättre?

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: När föräldrar har ett missbruk eller beroende, riskerar barnets rättigheter att åsidosättas. Dessa barn har mycket högre risk att drabbas av bland annat fysiskt och psykiskt våld samt försummelse. Enligt artikel 19 ska barn skyddas mot detta. Skyddsåtgärderna kan vara stödprogram, men också förebyggande program samt identifiering, rapportering, remittering etc av barn som far illa. Även artikel 28 (utbildning), 31 (lek, vila, fritid) och 33 (skydd mot narkotika) är tillämpbara.