5d
Lokal: Erik Gustaf Geijer
kl. 13:00-13:30
”Satsa på våra föräldrar så hjälper ni oss att vara barn.” – Ett samtal om att engagera och stärka hela familjen.
Åldersövergripande arbete
Barn i familjer i ekonomisk utsatthet
Föreläsare: Håkan Giselsson och Jan Newman, Erikshjälpen
Sammanfattning: För att göra skillnad för barn som växer upp i en socioekonomisk utsatt position behöver vi arbeta både med tidiga samhällsinsatser för att adressera grundorsakerna och initiativ för att mildra konsekvenserna. Sedan 2019 har Erikshjälpen Framtidsverkstad implementerat verksamhet på sex orter i Sverige och vill i vårt seminarium berätta om vad vi lärt oss av att arbeta mot både barnen och deras föräldrar.
Beskrivning: Erikshjälpen Framtidsverkstad arbetar för att skapa framtidstro och utjämna barns ojämlika uppväxtvillkor genom riktade insatser mot hela familjen. Sedan 2019 har vi implementerat verksamhet på sex platser med socioekonomiska utmaningar.
Barn som bor i ett område med stora socioekonomiska utmaningar löper högre risk att växa upp i ekonomisk utsatthet där en bidragande orsak är föräldrars status på arbetsmarknaden. Barn vars förälder/föräldrar saknar arbete är överrepresenterade bland barn som inte går ur skolan med fullständiga betyg. Vårt koncept riktas mot hela familjen för att bättre förstå barnens utmaningar och bryta utanförskapet som annars riskerar att gå i arv.
I våras startade vi en ny verksamhet i Kristianstad och fick med oss ett citat från en ung flicka som praktiserat inom en kommunal verksamhet. Citatet påminner oss om hur viktig föräldrarnas roll är för att minska barns utsatthet:
”Vi har utbildning, vi har möjligheter, så satsa inte på oss barn. Satsa på våra föräldrar, hjälp dem att få jobb, hjälp dem att lära sig språket och visa dem hur samhället fungerar. Då hjälper ni oss barn att få möjlighet att vara barn”.
Vi behöver givetvis också driva verksamhet tillsammans med barnen, speciellt när föräldrarna inte räcker till, men genom att stärka hela familjen når vi längre. Att jobba mot hela familjen är utmanande och kräver en mängd samverkansformer och ett brett lokalt nätverk som inkluderar kommunal fritidsverksamhet, civilsamhället, polis, skola, arbetsförmedling, socialtjänst och näringsliv. Trots utmaningarna är vi övertygade om att för att stärka och stötta barn att utvecklas utifrån sina rättigheter med olika typer av meningsfulla aktiviteter behöver vi samtidigt stärka deras föräldrar. Vi vill lyfta två exempel:
1. Tillsammans med Studieförbundet Bilda har vi på flera orter arbetat med konceptet ”Startkurser” där deltagare går kortare utbildningar inom till exempel städ, café eller kassa. Via Erikshjälpen Second Hand får de sedan arbetsplatsförlagdpraktik och kontakter med näringslivet.
2. På flera platser har vi en verksamhet för föräldrar (Framtidsfika). I Helsingborg har gruppen bildat en förening med målsättning att möta behov bland barn i deras område, ett första förslag som lyfts är läxhjälp.
Vi vill i vårt seminarium berätta om lärdomar och utmaningar att arbeta med hela familjen för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet.
Under hösten 2023 har Conxextio Ethnographic gjort en utvärdering av vår verksamhet i Gränby, Uppsala och vi vill dela med oss av resultat och slutsatser som de fått fram.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Barnkonventionen är tydlig, alla barn har samma rättigheter och ingen får diskrimineras. Detta innebär att alla barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor oavsett barnets eller dess förälders bakgrund eller uppväxtmiljö. FN:s barnrättskommitté har uttryckt djup oro för den ökade segregationen och ojämlikheten mellan barn och deras tillgång till sina rättigheter i Sverige. Enligt barnkonventionen har barnets föräldrar ansvar för barnets uppfostran och utveckling men har alltid har rätt stöd från samhället när de inte räcker till.
kl. 13:30-14:00
FöräldraFokus och familjestöd i skolan
Åldersövergripande arbete
Övergripande
Föreläsare: Isabel Eriksson, Barnombudet i Uppsala län
Sammanfattning: Seminariet handlar om FöräldraFokus (FF) som är en universell föräldrastödsmetod som grundas på anknytningsbaserad utvecklingspsykologi. Kärnan i metoden är regelbundna, respektfulla uppföljningsdialoger där barnet får tillfälle att berätta om sin skolsituation och fritid. Syftet med FF är att skapa förutsättningar för barnet att stärka anknytningen till sina föräldrar vilket stödjer barnets naturliga mognadsprocess. Har barnets vårdnadshavare svårigheter kan dialogerna genomföras med andra viktiga vuxna. Metoden har testats med goda resultat.
Beskrivning: FöräldraFokus utgår från den kanadensiska psykologen Dr. Gordon Neufelds idéer om att barn föds med utvecklingspotential att mogna. Det är när ett barn upplever att det har minst en tillräckligt trygg anknytning till en vuxen som det utvecklas till en självständig individ som är anpassningsbar, har egen drivkraft och impulskontroll. Föräldrarollen handlar om att stötta barnet i sin naturliga utvecklingsprocess.
Metoden kan användas med alla barn under alla skolår och ställer inga kunskapskrav på föräldrarna. Den kan användas i främjande, förebyggande och åtgärdande syfte. En styrka i metoden är att den är tydlig, lätt att följa och kan ge ett snabbt positivt resultat.
FF skapades för tio år sedan och har använts av flera hundra föräldrar. Flera av dessa föräldrar upplevde att de fick större insikt i sina barns känslor och behov. Sjuttiotvå procent av de som svarade på enkäten ansåg att deras barn klarade av skolan bättre efter att de hade använt metoden.
Under 2023-2026 utvecklas metoden genom Arvsfondsprojektet ”FöräldraFokus och familjestöd i skolan”. Tanken är att FF når flera föräldrar om den sprids via skolan.
Metoden innehåller flera komponenter som utvecklas under projekttiden:
- En handbok som beskriver metoden och som kan användas för anteckningar från uppföljningssamtalet samt planering av kommande aktiviteter. Handboken kommer att finnas på sex olika språk.
- En föräldrautbildning som består av sex träffar à 90 minuter. De första tre träffarna handlar om anknytningens avgörande roll för ett barns utvecklingsprocess samt hur känslor och lek driver fram mognaden. Del fyra handlar om FF-dialogen, del fem om skärmtid och del sex om tonårstiden. Efter varje träff får föräldrarna med sig konkreta övningar att prova. Utbildningen ges fysiskt eller digitalt (med undertexter på flera språk).
- Under projekttiden arbetar familjestödjare på skolor med att erbjuda föräldrautbildningen och stötta vårdnadshavare att komma i gång med metoden. Familjestödjarens roll är även att främja kontakten mellan skolan och hemmet. Metoden kommer även att kunna erbjudas av andra verksamheter som Råd och stöd, socialtjänsten och regionerna.
När ett barns föräldrar har svårigheter som gör att de inte kan ha FF-dialoger med sitt barn, då kan andra viktiga vuxna göra det. Andra viktiga vuxna kan vara personer i barnets privata nätverk eller anställda i ovan nämnda verksamheter.
Projektets referensgrupp består av fyra forskare, en chef för elevhälsan och två familjerådgivare. Arbete pågår med målet att få till en akademisk utvärdering av metoden.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: FöräldraFokus-metoden utgår från att alla barn har rätt till minst en tillräckligt trygg anknytning. Barn vars föräldrar inte kan tillgodose barnets anknytningsbehov bör ha rätten att knyta an till andra vuxna. Metoden kan anpassas till föräldrar med svårigheter, med målet att öka föräldraförmågan och trygga hemförhållandet. FöräldraFokus erbjuds främst via skolor, vilket möjliggör att föräldrar till skolbarn kan ta del av metoden. Artiklar 2, 6, och 18.