5a

Lokal: Magnus Ericsson

Kl. 13:00 – 13:30

Hur skapar vi förutsättningar för personal att uppmärksamma barn som anhöriga?

Åldersövergripande arbete
Barn till förälder med en funktionsnedsättning

Föreläsare: Camilla Marklund Region Uppsala, nära vård och hälsa, verksamhetsområde funktionshinder och Lydia Springer SUF kunskapscentrum

Verksamheter som har kontakt med föräldrar med funktionsnedsättning, såsom autism och intellektuell funktionsnedsättning, har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att uppmärksamma barnen och se till så att de får information och stöd utifrån sin situation som anhörig. Frågan är hur man får till att personalen uppmärksammar barnen? På seminariet beskrivs habiliteringens arbete (Region Uppsala) kring rutiner och insatser i syfte att ge barnen det stöd de har rätt till.

Barn behöver förstå världen omkring sig. Om det är något de inte förstår är det vanligt att de hittar på egna förklaringar. Att vara barn i en familj där en förälder har en funktionsnedsättning kan göra att uppväxten blir annorlunda. Därför är det viktigt att prata med barnen om förälderns funktionsnedsättning. Känslor som är vanligt förekommande är tycka synd om, skämmas för, vara arg, ledsen, nyfiken, rädd. Det är viktigt att barnet får veta att alla dessa känslor är vanliga och tillåtna. Barnen kan också ha många frågor som till exempel ”Är det mitt fel att min förälder har det svårt?”, ”Kan jag också få funktionsnedsättningen?”.

Barnens behov av information, råd och stöd när en förälder har funktionsnedsättning styrks såväl i HSL som i FN´s Barnkonvention, Artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner…  ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Frågan är hur vi kan se till att detta efterlevs?

I arbetet med att uppmärksamma barnen har vi stött på flera hinder som gör att man inte lyfter frågan.

Det finns rädsla att patienterna ska ta illa upp om man lyfter frågan om de pratat med sitt barn om funktionsnedsättningen. Det kan också finnas antaganden om att frågan lyfts av andra instanser som arbetar direkt med barnen och föräldrarna, tex socialtjänst och barnhälsovård. Då kan frågan falla mellan stolarna. Eftersom patienterna har en livslång funktionsnedsättning finns det också funderingar kring timing, när är det läge att lyfta frågan?

På seminariet kommer det att beskrivas hur habiliteringen har arbetat för att skapa rutiner och arbetat fram material som stöd till personalen att lyfta dessa frågor med patienterna. Arbetet har skett på olika nivåer för att ge stöd åt personalen att våga lyfta frågan. Vi har tagit fram exempelvis förslag på utforskande frågor som personalen kan ställa till föräldern, en checklista som tydliggör rutiner kring att uppmärksamma barnet som anhörig och material som kan användas i samtal med barnen.

Nu när vi har ramverket (varför, när och hur) återstår ändå frågor hur man säkerhetsställer att barnet verkligen uppmärksammas som anhörig så att barnets behov tillgodoses

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Att skapa förutsättningar för personalen att uppmärksamma barnen till föräldrar med funktionsnedsättning knyter väl an till årets tema att växa upp med förälder med svårigheter. Arbetet passar väl med artikel 3 och 12 inte minst utifrån att barnets bästa bör beaktas när man planerar insatser i vid offentliga välfärdsinstitutioner. Men också utifrån vikten av att ta vara på barnets egna åsikter och erfarenheter.

 

Kl 13:30 – 14:00

Hur kan socialtjänsten ge stöd barn vars till föräldrar har IF

Åldersövergripande arbete
Barn till förälder med en funktionsnedsättning

Föreläsare: Ylva Branting och Ann Jönsson, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen tar fram ett kunskapsstöd för att stärka socialtjänstens förmåga att uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar har intellektuell funktionedsättning. Adekvat stöd till barn och föräldrar kan förebygga en negativ utveckling. Vi berättar om innehållet i det kommande kunskapsstödet:

• Konsekvenser av funktionsnedsättningen i föräldraskapet.
• Identifiera och möta föräldrarna.
• Faktorer som påverkar föräldraskapet.
• Insatser som kan ges till familjerna för att stödja barnet.

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) hos en förälder innebär ofta flera riskfaktorer för barnet. Anpassat stöd behövs i familjerna för att stärka föräldraskapet och främja barnets hälsa och utveckling.

Hos socialtjänsten finns många gånger en osäkerhet inför att möta föräldrar med intellektuell funktionedsättning. Det finns brister i kunskap och erfarenhet om hur funktionsnedsättningen påverkar familjens vardag, föräldraförmågan och barnet. Socialstyrelsen vill öka kunskapen om vad intellektuella och andra kognitiva svårigheter innebär i ett föräldraskap, hur det kan påverka relationen förälder – barn och vilka konsekvenser detta kan få för barnets utveckling.

I socialtjänstens arbete med familjer där en eller båda föräldrarna har IF är det två perspektiv som behöver mötas och en samsyn uppnås. De båda perspektiven uttrycks i två FN-konventioner – Konventionen om barnets rättigheter och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (förkortad CRPD). Konventionerna motsäger inte varandra, men har olika utgångspunkter och perspektiv på mänskliga rättigheter.

Det är vanligt att barn som har en förälder med IF blir omhändertagna av samhället och får växa upp i andra familjer än de biologiska. Men det finns forskning som visar att stöd i form av riktad föräldrautbildning och anpassad information kan minska svårigheterna i föräldraskapet. Föräldrarna kan bland annat behöva få hjälp i att göra sina bostäder mer barnsäkra samt få tillgång till socialt stöd.
Föräldrar med IF kan ofta ha negativa erfarenheter av att känna sig illa bemötta av samhället. Sådana erfarenheter kan göra att de inte gärna deltar i stödjande verksamhet utan tenderar att dra sig undan och isolera sig och sin familj. Därför är förståelsen och bemötandet viktigt både för föräldrar och barn.

I kunskapsstödet kommer det också att finnas exempel på praktiskt stöd för att barnet ska få en så trygg uppväxt som möjligt. Barn är beroende av sina föräldrar och mycket av stödinsatserna som beskrivs riktas till föräldrarna. Syftet med kunskapsstödet är att barn ska kunna få god omvårdnad under hela sin uppväxt under trygga förhållanden. I vissa fall innebär det att den biologiska familjen får stöd i sin vardag, i andra fall kan det handla om stöd för umgänge mellan föräldrar och barn om barnet blir placerat. Vi kommer också belysa vikten av att barnet får riktad information om föräldrarnas svårigheter.

Arbetet är en del av Socialstyrelsens uppdrag i att stärka och utveckla stöd till barn som anhöriga.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: En förälders intellektuella funktionedsättning kan medföra en risk för att barnet kan utsättas för vanvård eller försummelse. Med kunskapshöjande åtgärder kan socialtjänsten bli bättre på att ge stöd till dem som tar hand om barnet, och problem kan förebyggas. (Artikel 19). Det handlar om att tillförsäkra barnet skydd och omvårdnad som behövs (Artikel 3) bland annat genom att ge lämpligt stöd till föräldrarna. (Artikel 18).