4f Samverkan och barns röster om socialtjänsten

Islandsprojektet – ett samverkans- och samarbetsprojekt med fokus på barns rätt till ett liv utan våld

  1. Våld

Carina Eliason, Sara Sanzén, Laila Dichter, David Toresson

Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Polisen Brott i nära relation Region Väst och SDF Askim Frölunda Högsbo

Vid en akut våldshändelse i en familj med barn är det många samhällsinstanser som ska samarbeta. Polis, åklagare, socialtjänst, socialjour samt hälso- och sjukvård kan alla vara inblandade. Under vårt seminarium berättar vi om samverkans-/samarbetsmodellen i Islandsprojektet och hur den kan göra skillnad för våldsutsatta barn på kort och lång sikt.

Islandsprojektet är ett pilotprojekt med målet att utveckla ett konkret och effektivt samarbete/samverkan mellan dessa ovanstående instanser under handläggning och uppföljning av akuta våldshändelser i familjer med barn. Våldsutsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat/upplevt våld skall ur ett helhetsperspektiv i större omfattning synliggöras och erhålla ett adekvat och konsekvent bemötande samt erhålla skydd, stöd och behandling. Personer som utövar våld skall i större omfattning lagföras och erhålla adekvat stöd och behandling.

I projektet arbetar vi utifrån ett barnrättsperspektiv och då framför allt artikel 19 (barns rätt till skydd mot våld) samt artiklarna 3 (barnets bästa), 6 (barnets rätt till liv och utveckling), 12 (barns rätt att göra sin röst hörd) och 39 (barns rätt till rehabilitering). För barn som lever i familjer med våld är det tänkt att projektet ska göra skillnad genom att barnens behov av skydd uppmärksammas, de får information om vad som händer, handläggningen effektiviseras för att eliminera onödig väntan och vägarna till stöd och behandling blir tydligare. Det gör också skillnad för barnen i ett längre perspektiv om föräldrarna får stöd och behandling, både den våldsutsatta och våldsutövaren.

Målgruppen för Islandsprojektet är våldsutsatta vuxna och barn, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare i pilotområdena SDF Askim/Frölunda/Högsbo samt SDF Västra Göteborg i Göteborgs stad, Västra Götaland. Islandsprojektet har pågått operativt sedan januari 2017. Utvärdering pågår fram till december 2019 och sedan är tanken att modellen ska implementeras lokalt och regionalt, kanske även nationellt.

Vi vill i vårt seminarium berätta om hur Islandsprojektet utvecklades, hur det operativa arbetet ser ut, vad vi har sett för positiva effekter hittills och vad det finns för utvecklingsspår. Vi vill framför allt betona hur projektet och samverkans-/samarbetsmodellen kan göra skillnad för våldsutsatta barnoch deras föräldrar både kortsiktigt och långsiktigt.

Mina möten med socialtjänsten – Hjärnkollambassadörer berättar

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Maria Kindefält Trygg och  några av Hjärnkolls ambassadörer, Riksförbundet Hjärnkoll

Hjärnkollambassadörer berättar om sina erfarenheter av socialtjänstens insatser under sin uppväxt och delar med sig av konkreta exempel och värdefull kunskap som kan användas av den som möter barn och unga i utsatta situationer

I Barnkonventionen framgår att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet och att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. För att kunna utforma rätt metoder och insatser för barnets bästa behöver vi därför inhämta kunskap från dem som själva har befunnit sig i en utsatt situation som barn.

Under seminariet kommer några av Hjärnkolls ambassadörer dela med sig av sina egna erfarenheter av att växa upp i en utsatt miljö samt av kontakten med socialtjänsten. En av de medverkande är Anna –Clara Skogholt, 27 år. Hon har vårdats på olika HVB-hem och inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hennes oroliga och utsatta ungdomstid och uppväxt på institutioner har påverkat henne på flera sätt och hon delar med sig av sina erfarenheter och strategier. Hon berättar också om vilken betydelse hennes handläggare på socialtjänsten hade och hur hon blev hennes fasta punkt och räddning.

Den egenupplevda kunskapen kan ligger till grund för ett mer behovsanpassat omhändertagande av barn i som lever under svåra villkor. Genom att lyfta barnets röst och erfarenheter kan vi öka barns delaktighet och möjlighet att påverka beslut som gäller dem.

Riksförbundet Hjärnkoll arbetar för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska diskrimineringen i samhället med målet att alla ska ha lika rätt oavsett psykiskt funktionssätt.