4a Små barn inom BHV

Att informera och inkludera barn inom barnhälsovården

0-5

  1. Barn i ekonomisk utsatthet

Ann Jansson1 AnnaKarin Larsson1, 2

1 Regionhälsan Central barnhälsovård Västra Götalandsregionen
2 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för logopedi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Sammanfattning: Barnhälsovården i Västra Götalandsregionen arbetar för att erbjuda en mer jämlik och inkluderande barnhälsovård genom att arbeta med bildstöd tillsammans med barnen på hälsobesöken från 18 månaders ålder. Bildstödet används innan, under och efter hälsobesöken och syftar till att förbättra barnens förförståelse inför hälsobesöken samt möjligheten till delaktighet under besöken. Både barn och föräldrar upplever bildstödet som ett stöd som bidrar till en ökad förståelse och känsla av förberedelse.

Beskrivning: Barnhälsovården har ett hälsofrämjande förhållningssätt och arbetar med barn, från nyföddhetsåldern till sex års ålder, och deras vårdnadshavare. Att främja barns och föräldrars frivillighet, inflytande och delaktighet är några av de viktigaste förutsättningarna för att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska uppnås. Barns rätt till delaktighet i barnhälsovården är lagstadgat i såväl patientlagen som barnkonventionen. Att stärka barns delaktighet innefattar att underlätta för alla barn att förstå och kommunicera i vårdsituationer. I vårdmöten bör särskild uppmärksamhet ägnas åt information och kommunikation för att möjliggöra för både patient och vårdgivare att ställa frågor och ge svar, uttrycka önskemål och behov samt förstå information.

Barnhälsovården i Västra Götalandsregionen arbetar för att erbjuda en mer jämlik och inkluderande hälsovård. Sedan ett antal år tillbaka finns bildstöd som visar vad som kommer att ske på hälsobesöken vid 18 månader, 2½, 3, 4 och 5 år. Alla barn och föräldrar får ett bildstöd som beskriver vad som kommer att hända på hälsobesöket. Bildstödet skickas med inbjudan till besöket. Bildstödet syftar till att förbättra barnens förförståelse inför hälsobesöken samt möjligheten till delaktighet under besöken främst för barnen men också för föräldrarna.

Våren 2021 gjordes ett examensarbete i logopedi med syfte att undersöka femåriga barn och deras vårdnadshavares uppfattningar och tankar kring användandet av bildstöd i barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Examensarbetet utgjordes av en kvalitativ studie där 22 barn intervjuades om sina tankar kring bildstödet som användes med inbjudan till hälsobesöket vid 5 år. Vårdnadshavare (n=26) fick besvara en enkät med öppna frågor kring sina tankar och upplevelser om bildstödet. Resultaten och slutsatserna från arbetet har inneburit viktiga implikationer för vårt fortsatta arbete. Både föräldrar och barn upplevde bildstödet som ett stöd och bildstödet bidrog till en ökad förståelse och känsla av förberedelse. Det framkom att bildstödet användes av barnen för att uttrycka tankar och känslor om jobbiga och svåra moment både innan, under och efter besöken.

Genom att prata med barnen har vi fått ytterligare tankar kring att utveckla arbetet med bildstöd. Bland annat har vi tagit fram bildkort som används under besöken.

Under föreläsningen kommer vi att presentera barnens och deras vårdnadshavares tankar om bildstöd och vårt fortsatta arbete för att utveckla bildstöd inom barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.

 

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Anknytning till artikel 12
Genom att barnet får tillgång till bildstöd innan och under besöket på BVC ökar förutsättningarna för att vara delaktig och ha inflytande under besöket. Bildstöd gör det möjligt oavsett barnets ålder och mognad.

Språkutveckling och integration på familjecentraler

0-5

  1. Asylsökande, barn i migration, papperslösa, ensamkommande

Åsa Westergren och Anna-Maria Troedsson, FFFF

Sammanfattning: Vi vill ge en bild av de språkstödjande insatser som genomförs på landets olika familjecentraler och vilken betydelse det har för barns språkutveckling och om det som en del i integrationsarbetet.

Flera av landets familjecentraler erbjuder språkutvecklande verksamhet som gynnar familjer med utländsk bakgrund. Familjecentralen blir ett ”föräldrarum” där barns bästa står i centrum. En plats för alla oberoende av ekonomiska förutsättningar, kulturtillhörighet, etnicitet, familjestrukturer.

Beskrivning: Familjecentralen är en verksamhet med goda förutsättningar för olika professioner att samarbeta för barnets bästa. På familjecentraler bedrivs en generell, hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som riktar sig till barn och deras föräldrar.

Familjecentralen är en mötesplats för familjer med barn i syfte att främja en god hälsa och utveckling hos blivande föräldrar, föräldrar eller andra vuxna med barn utifrån familjens hela livssituation. På en familjecentral verkar barnmorskemottagning (BMM), barnhälsovård (BVC), öppen förskola och förebyggande socialtjänst under ett och samma tak och är en samverkan mellan region och kommun. Målgruppen är alla blivande föräldrar, föräldrar och barn 0-6 år och i vissa fall upp till 18 år eller mer. Familjecentralen utgör därmed en gemensam arena där föräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter, där det finns kompetens i nära samverkan som är lättillgänglig och snabbt går att nå.

Vi vill visa att språkutvecklande verksamhet har betydelse för barns språkutveckling och integration på landets familjecentraler:

  • Genom att föräldrar deltar i familjecentralens alla aktiviteter, specifikt med öppna förskolan som språkfrämjande miljö med pedagogiska aktiviteter kan det främja föräldrarnas eget språk och möjligheten ökar att knyta kontakter med andra besökarna.
  • Genom barnhälsovården finns möjligheten att nå ut till alla familjer och bjuda in till öppna förskolan och familjecentralernas övriga aktiviteter. När familjecentralernas alla professioner arbetar i samverkan med ett medvetet förhållningssätt kring språkfrämjande arbete stärks arbetet och möjliggör det utökade stöd familjer med utländsk bakgrund kan ha behov av. Samarbetet kring att skapa förtroendefulla relationer, se till behov och stödja familjernas språkutveckling och nätverkande bidrar till att familjecentralen blir en mötesplats, en arena, för kulturella möten, språk och integration.
  • Genom att delta i de språkutvecklande aktiviteterna och pedagogiska verksamheterna på öppna förskolan ökar och stärks utlandsfödda föräldrars språk och medvetenhet kring sin egen föräldraroll på ett lekfullt sätt tillsammans med sina barn och andra besökande familjer.
  • När det finns ett medvetet strategiskt arbete såsom samverkan mellan barnhälsovård, bibliotek och öppna förskolan bidrar det till ett utökat språkstärkande stöd för barnfamiljerna.
  • Tillgängligheten till familjecentralen och tillgång till böcker via gåvoböcker ökar möjligheten för föräldrar att läsa för sina barn i hemmiljö.
  • Personal inom öppna förskolan och barnhälsovården stödjer föräldrars läsning genom att tidigt visa hur föräldrar kan läsa för sina barn.

 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonventionen anger att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Barns uppväxtvillkor är ett prioriterat område. Föräldrar och andra närstående vuxna, är viktiga förebilder för barnen med möjlighet att främja barns hälsa och utveckling. 
Föräldraförmågan har betydelse för barns uppväxt och är viktig att stärka för att främja barns utveckling. Olika faktorer bidra till att föräldrar har olika behov av stöd, t ex barnets utvecklingsnivå, familjesituation eller uppväxtmiljö.