4a Digitala verktyg mot våld och mobbning

Lokal: Harry Nyqvist

kl. 11:00 – 11:30

Ett digitalt spelverktyg för barn att lära om våld i hemmet och vägar till stöd

Åldersgrupp:13-18

Våld i hemmet

Föreläsare: Stefania Citraro, Dimh och Hanna Lindqvist, Film and Tell

Sammanfattning: Ett av tio barn har någon gång upplevt våld mellan de personer som ska stå för tryggheten i deras liv. Film and Tell och Dimh har tillsammans med barn skapat spelverktyget Space Secrets som en del i initiativet SE BARNEN. Genom spelet får barn lära sig om att höra och känna till våld i hemmet, att våld är en inskränkning mot barns rättigheter samt att det finns stöd att få.

Beskrivning: Idag är det minst 160 000 barn och unga i Sverige som ser, hör och känner till våld i hemmet. Det handlar om ett av tio barn som någon gång upplevt våld mellan de personer som ska stå för tryggheten i deras liv. Forskning visar att upplevelser av våld under barndomen kan ge allvarliga konsekvenser för barns och ungas psykiska och fysiska hälsa samt utveckling. Stress och oro över situationen i hemmet kan göra det svårt att hänga med i och klara av skolan. Relationer till kompisar kan påverkas negativt liksom förhållandet till familjen och den egna självbilden.

Med stöd från Vinnova och i samarbete med Voice of Change, har Film and Tell tillsammans med Dimh skapat spelverktyget Space Secrets. En Beta-version av spelet lanserades under 2021 inom Film and Tells initiativ SE BARNEN.

I Space Secrets får barn på ett interaktivt sätt lära sig om att se, höra och känna till våld i hemmet och dess påverkan på̊ den psykiska och fysiska hälsan. I spelet återfinns information om att våld är en inskränkning mot barns rättigheter och att det finns stöd att få. Barnet som spelar Space Secrets får genom att besöka de olika planeterna och robotbarnen, uppleva exempel på olika former av våld och vad det kan innebära för ett barn som upplever våldet. I spelet återges exempel på fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt våld.

I föreläsningen presenteras Beta-versionen av Space Secrets. Projektets utvecklande parter redogör för hur spelifiering kan möjliggöra för barn att närma sig svåra ämnen, såsom våld i hemmet, och sänka tröskeln för att söka hjälp. Föreläsningen kommer även lyfta och inspirera till hur spelet kan användas som ett verktyg för att prata och sprida kunskap om våld i hemmet.

Spelverktyget är ett konkret exempel på hur vi omsätter Barnkonventionen till verklighet. Lösningen bidrar primärt till måluppfyllnaden av artikel 19, om att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Genom spelverktyget Space Secrets utför vi ett förebyggande arbete där vi ger barn förutsättningar att inhämta information om våld i hemmet på barns egna villkor. På så vis stärker vi deras kapacitet att våga berätta för en utomstående om de själva eller någon de känner är utsatta för våld i hemmet. Vilket i sin tur ökar möjligheterna för barn att få det skydd och stöd som barn har rätt till.

 

Kl. 11:30 – 12:00

Mobbningens digitala tvilling – datadriven prevention

Åldersövergripande arbete

Mobbning

Föreläsare: Ylva Christiansson, Friends och Björn Johansson, Örebro universitet

Sammanfattning: Mobbningen ökar i Sverige. Återkommande kartläggningar och aktiva åtgärder baserat på dessa kartläggningar är en av de viktigaste åtgärderna för att minska mobbningen. Friends har kartlagt mobbning i skolor under de senaste tio åren. I tvärsektoriell samverkan med Örebro universitet och TietoEvry utvecklas nu ”Mobbningens digitala tvilling”- datadriven prevention för att minska mobbning och bidra till en god utbildning för alla.

Beskrivning: En framgångsfaktor för skolor med låg förekomst av mobbnings är att de återkommande genomför kartläggningar och arbetar med aktiva åtgärder utifrån resultatet. De har fokus på det förebyggande och främjande arbetet – och tydliga rutiner för åtgärder när mobbning sker. Detta sammantaget brukar kallas för systematiskt trygghetsarbete. Tyvärr brister likvärdigheten i svensk skola idag, vilket även var något som FN:s Barnrättskommitté gav Sverige kritik för i sin senaste granskning. Med dagens sätt att göra kartläggningar tar det för lång tid att samla in data, analysera och återkoppla, genomföra insatser och följa upp. I bästa fall får skolor en lägesbild av hur det var för några månader sedan, och vi vet utifrån mobbningsforskning att många barn går in och ur mobbning under loppet av några månader och att skolors insatser därför tenderar att baseras på historiska data. Fler typer av datakällor och innovativa insamlingsmetoder, både kvalitativa och kvantitativa som involverar barn och unga och ger röst åt deras situation och upplevelser är nödvändiga. Ett avgörande utvecklingssteg för trygghetsarbetet skulle vara att med hjälp av stora datamängder, kunna göra en prediktiv analys (förutsägelser), istället för en reaktiv (reaktion på något). Med hjälp av insamlade data kan en skola snabbare förutsäga och precisera vad de behöver göra, redan på förhand utan att behöva göra traditionella kartläggningar. Den här typen av smarta lösningar är möjlig att göra genom att konstruera ”mobbningens digitala tvilling”. En digital tvilling är en kopia av något som finns i verkligheten och dess tillhörande miljö exempelvis en stad, ett bostadsområde, en idrottsklubb, en skola eller individ.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Mobbning är våld. UNESCO; FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, rekommenderar utifrån en sammanställning av mobbningsforskning och ’best practice’ i sin ”Whole education approach to prevent and adress bullying and cyberbullying” att det är särskilt viktigt att skapa evidens genom att kartlägga skolmobbning och utvärdera hur insatser fungerar. De menar att det är avgörande att samla in data om mobbning för både enskilda skolor och för hela utbildningssystemet.