Tema 2025: Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa

1 & 2 april 2025 i Karlstad med pre-conference den 31 mars

48 – Den onödiga flyktingkrisen. Hur makthavarna skapade en kris för barn, ungdomar och civilsamhället

Åldersövergripande arbete
Ingrid Eckerman, Stoppa utvisningarna till Afghanistan!, Birgitta Göransson, Skyddsvärnet i Göteborg, Solveig Freudenthal, Etikkommissionen i Sverige

Sammanfattning: 35 000 ensamkommande barn och 4 000 familjebarn sökte asyl i Sverige år 2015. Sveriges hantering av dem har utsatt dem själva och civilsamhället för svåra påfrestningar. I projektet ”Den onödiga flyktingkrisen” har vi samlat fakta och vittnesmål. Krisen, som uppkom efter 2016, hade aldrig behövt uppstå om Sverige agerat på ett annat sätt.

Beskrivning: ”Flyktingkrisen” är ett ord som används flitigt i debatt och massmedia sedan 2015 men som sällan ges en mera precis innebörd. Vi som är engagerade i civilsamhällets flyktingarbete ser de asylsökandes kris och vår egen, när vi efter bästa förmåga försöker stötta människor vilkas liv håller på att slås sönder. Vi ser också en allt djupare samhällskris där hanteringen av flyktingarna blottlägger stora brister i det som hävdas vara rättssäkerhet, och där den offentliga debatten baseras på osanningar som aldrig ifrågasätts.

Genom detta projekt vill vi dels föra fram fakta som negligerats i den offentliga debatten och dels visa på bredden och djupet i civilsamhällets insatser. Vi vill också visa att de åtgärder som vidtogs från samhället sida har provocerat fram den kris vi är i idag, med ökande antal papperslösa barn och unga, slitna volontärer som förlorat tilliten till systemet och unga människor som undrar varför de ska rösta.

Projektet innefattar en digital antologi, där tunga faktaartiklar läggs in, en lättare debattbok samt en tryckt antologi med de tunga artiklarna. Texterna beskriver nya lagar och den rättsosäkra asylprocessen. Vi beskriver också följderna av den nya politiken, bland annat den psykiska ohälsan, självmorden, barnfamiljerna i limbo och det växande skuggsamhället. Slutligen beskriver vi det stora engagemanget från civilsamhället och dess upplevelse av svek från regering och riksdag. Texterna kompletteras med ungdomarnas egna berättelser.

Alla författare hör till de kanske 100 000 människor som engagerat sig i barnen och ungdomarna. Den kan ses som ett desperat försök att i sista stund försöka påverka omröstningen om nya migrationslagen, och även att påverka valet 2022.

Genom att lyfta fram den rättsosäkra process som barnen och ungdomarna utsatts för hoppas vi att förståelsen för dem och deras situation ökar. Idag har kanske 3 000 ungdomar och hundratals familjer sökt sig till andra länder i Europa. Kvar i Sverige finns 7000 papperslösa ungdomar och några tusen familjebarn. Ett önskemål är att alla får stanna.

Se mer www.onodigaflyktingkrisen.se .

Anknytning till artikel 24: Flyktingars hälsa är inte enbart beroende av hälsoundersökningar och vaccinationer. I brist på adekvat psykiatriskt/psykologiskt stöd under och efter asylprocessen ökade antalet självmord bland ensamkommande. Ett snabbt uppehållstillstånd hade varit det utslagsgivande för ungdomarnas men även familjebarnens psykiska hälsa.

Våra lärdomar om de unga flyktingarna 2015-2020. Om psykisk ohälsa, självmord, rättsosäkerhet och volontärarbete

13-18
Birgitta Göransson, Krismottagningen vid Skyddsvärnet i Göteborg

Sammanfattning: Erfarenheter från 10 psykoterapeuters möten med ensamkommande unga flyktingar i kris. De totalt över 3000 behandlingssamtalen har givit en djup och bred insikt om de ungas situation och historia, hur de mår och hur de behandlas i asylprocessen och om barnkonventionens artiklar om flyktingbarn beaktas. Psykoterapeuterna arbetar som professionella volontärer och möter också andra hjälpare i civilsamhällets flyktingarbete där allt lidande de mött gått under huden.

Beskrivning: Den stora gruppen ensamkommande ungdomar på flykt som sökte asyl i Sverige 2015 var en grupp som blev väl mottagen med trygga ungdomsboenden, god man, socialsekreterare och volontärer. ”Jag upplever mig inte längre som ett djur utan som en människa” yttrade en av de unga. Men de bar med sig mycket svåra upplevelser från uppväxten och flykten. En del behövde hjälp att bearbeta dem. Krismottagningen byggdes upp hösten 2015 av ideellt arbetande legitimerade psykoterapeuter med lång och bred erfarenhet av behandlingsarbete. Vi ville göra en insats för att hjälpa en grupp unga människor i ett läge när samhällets resurser var hårt ansträngda. De unga vi mötte hade alla upplevt många och svåra upplevelser av våld, sexuella övergrepp, en del hade utsatts för tortyr.  Alla hade flytt för att rädda sina liv, inte för att få ett bättre liv i ett välfärdsland. Att sätta ord på sina upplevelser kunde ta många samtal. Fram till beslut om den tillfälliga lagen trädde i kraft i juli 2016 hjälpte vid de unga att klara krisreaktioner som uppkom ur deras traumatiska upplevelser från uppväxt och flykt. När den tillfälliga lagen trätt i kraft och asylutredningen startat kunde vi på nära håll se hur olika situationer i asylprocessen genom den nya lagen skapade nya trauman under årslång väntan i oförutsägbarhet. Den psykiska ohälsan växte, ångest, dödsrädsla, suicidtankar, självskadehandlingar och fullbordade självmord ökade. Självmord är tio gånger vanligare bland ensamkommande ungdomar än bland svenskar i samma åldersgrupp.

Hjälpare som stått bredvid den unge under alla besvikelser, sorger, förtvivlan och vanmakt kan också uppleva en kris, s.k. sekundärtraumatisering. Känslor av sorg, förtvivlan, frustration, hjälplöshet, ilska och maktlöshet flyttar in också hos hjälparen. Den orsakas bland annat av etisk stress Detta gäller såväl professionella behandlare, lärare, juridiska ombud, volontärer, gode män och familjehemsföräldrar.

Våra lärdomar är dokumenterade i projektet ”Den onödiga flyktingkrisen” www.onodigaflyktingkrisen.se

Anknytning till artikel 24: Artikel 24

I nästan varje ärende finns exempel på hur ensamkommande ungdomars människovärde kränks av Migrationsverket under asylutredningen genom att ifrågasätta identitet, uppenbara asylskäl, åldersuppskrivningar. Afghaner diskrimineras i förhållande till andra etniska grupper. Afghanska ungdomars bevis för asylskäl underkänns. Ungdomar med omvittnad suicidrisk placeras av Migrationsverket på asylboende utan sjukvårdsresurser. Även socialtjänsten diskriminerar unga asylsökande i jämförelse med svenska ungdomar genom att avbryta insatser tidigare. Migrationsverket anser sig inte behöva beakta barnkonventionen.