47 – Våra lärdomar om de unga flyktingarna 2015-2020. Om psykisk ohälsa, självmord, rättsosäkerhet och volontärarbete
13-18
Birgitta Göransson, Krismottagningen vid Skyddsvärnet i Göteborg
Sammanfattning: Erfarenheter från 10 psykoterapeuters möten med ensamkommande unga flyktingar i kris. De totalt över 3000 behandlingssamtalen har givit en djup och bred insikt om de ungas situation och historia, hur de mår och hur de behandlas i asylprocessen och om barnkonventionens artiklar om flyktingbarn beaktas. Psykoterapeuterna arbetar som professionella volontärer och möter också andra hjälpare i civilsamhällets flyktingarbete där allt lidande de mött gått under huden.
Beskrivning: Den stora gruppen ensamkommande ungdomar på flykt som sökte asyl i Sverige 2015 var en grupp som blev väl mottagen med trygga ungdomsboenden, god man, socialsekreterare och volontärer. ”Jag upplever mig inte längre som ett djur utan som en människa” yttrade en av de unga. Men de bar med sig mycket svåra upplevelser från uppväxten och flykten. En del behövde hjälp att bearbeta dem. Krismottagningen byggdes upp hösten 2015 av ideellt arbetande legitimerade psykoterapeuter med lång och bred erfarenhet av behandlingsarbete. Vi ville göra en insats för att hjälpa en grupp unga människor i ett läge när samhällets resurser var hårt ansträngda. De unga vi mötte hade alla upplevt många och svåra upplevelser av våld, sexuella övergrepp, en del hade utsatts för tortyr. Alla hade flytt för att rädda sina liv, inte för att få ett bättre liv i ett välfärdsland. Att sätta ord på sina upplevelser kunde ta många samtal. Fram till beslut om den tillfälliga lagen trädde i kraft i juli 2016 hjälpte vid de unga att klara krisreaktioner som uppkom ur deras traumatiska upplevelser från uppväxt och flykt. När den tillfälliga lagen trätt i kraft och asylutredningen startat kunde vi på nära håll se hur olika situationer i asylprocessen genom den nya lagen skapade nya trauman under årslång väntan i oförutsägbarhet. Den psykiska ohälsan växte, ångest, dödsrädsla, suicidtankar, självskadehandlingar och fullbordade självmord ökade. Självmord är tio gånger vanligare bland ensamkommande ungdomar än bland svenskar i samma åldersgrupp.
Hjälpare som stått bredvid den unge under alla besvikelser, sorger, förtvivlan och vanmakt kan också uppleva en kris, s.k. sekundärtraumatisering. Känslor av sorg, förtvivlan, frustration, hjälplöshet, ilska och maktlöshet flyttar in också hos hjälparen. Den orsakas bland annat av etisk stress Detta gäller såväl professionella behandlare, lärare, juridiska ombud, volontärer, gode män och familjehemsföräldrar.
Våra lärdomar är dokumenterade i projektet ”Den onödiga flyktingkrisen” www.onodigaflyktingkrisen.se
Anknytning till artikel 24: Artikel 24
I nästan varje ärende finns exempel på hur ensamkommande ungdomars människovärde kränks av Migrationsverket under asylutredningen genom att ifrågasätta identitet, uppenbara asylskäl, åldersuppskrivningar. Afghaner diskrimineras i förhållande till andra etniska grupper. Afghanska ungdomars bevis för asylskäl underkänns. Ungdomar med omvittnad suicidrisk placeras av Migrationsverket på asylboende utan sjukvårdsresurser. Även socialtjänsten diskriminerar unga asylsökande i jämförelse med svenska ungdomar genom att avbryta insatser tidigare. Migrationsverket anser sig inte behöva beakta barnkonventionen.