3h: Att förmedla hopp och trygghet i otrygga tider

Dialogseminarium

Vi som arbetar med ungdomar på HVB och i träningslägenheter har under många år byggt upp kunskaper om de barn och ungdomar som kommer ensamma från andra länder och hur vi bäst ska hjälpa och bemöta dem. På Krica arbetar vi utifrån modellen Traumamedveten omsorg. Den bygger på den australienske psykologen Howard Baths tankar om vad som behövs för att man ska kunna bemöta barn och ungdomar som varit utsatta för olika svårigheter. Den bygger på en förståelse för vad trauma är och hur det påverkar människan psykiskt men också fysiskt och den bygger på de tre pelarna: trygghet, relation och cooping. Vi arbetar för att ordna våra verksamheter så att ungdomarna ska känna trygghet både fysiskt,psykiskt och relationellt. Vi tränar oss i att härbärgera och möta känslor som många gånger kan komma till starka uttryck men där vi försöker se och tillgodose behovet bakom uttrycket.

Det här låter enkelt i teorin men kräver oerhört engagemang, tålamod och styrka. Det kräver att vi som arbetar med de ungdomar som har svårt att klara av de påfrestningar som en flykt innebär, behåller en personalstyrka med utbildning och kunskaper inom området.

Det vi märker nu är att det här arbetet blir dubbelt så svårt när vi inte kan förmedla samma trygghet och hopp som tidigare. De nya asyllagarna gör oss handfallna, FN:s barnkonvention följs inte i samma utsträckning som tidigare. Ungdomar skickas tillbaka, ofta till ett Afghanistan de aldrig varit i, då de är födda och har levt som papperslösa i Iran.

Hur kan vi ingjuta hopp hos våra ungdomar när vi vet att risken för utvisning är så stor som i nuläget och vid utvisning? Hur kan vi hjälpa vid utvisning?

Hur hanterar vi tillsammans med ungdomarna att de får all hjälp de behöver innan de fyller 18 år och därefter ska flytta till Migrationsverkets anläggningar där de inte får hjälp alternativt flytta från oss när de fyller 21 år och ska klara sig helt utan hjälp?

Hur ska vi förhålla oss till att ungdomar tvingas till ett liv som papperslösa i Sverige? Ingår det i vår yrkesroll/medmänniska att informera om de rättigheter de har som papperslösa? Ska vi vara behjälpliga i kontakter med IOM vid återvändande?

Föreläsare: Carola Dieng, Socialpedagog och behandlare

Organisation: Krica Behandling & Utbildning AB