Fullsatt – 3g Rätten till stöd, behandling och information efter våld och övergrepp

Kl: 09:35 – 10:05

Ökad kunskap om stöd och behandling efter våld och övergrepp- yrkesanpassade digitala utbildningar

Åldersövergripande arbete

Stöd och behandling

Föreläsare: Amanda Nyberg, Emma Andersson och Hans Elfström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Sammanfattning: När barn utsätts för våld och övergrepp kan det finnas behov av efterföljande stöd och behandling, både riktad direkt till barnen och till viktiga vuxna runt barnen. Kunskapen kring stöd- och behandlingsmetoder, varför det är viktigt att erbjuda stöd och behandling och kring våld och våldsutsatthet generellt saknas dock ibland hos personer som möter dessa familjer. Under denna föreläsning kommer vi att presentera digitala utbildningar, anpassade utifrån olika yrkesgruppers behov, som tagits fram inom projektet Fjärde rummet.

Beskrivning: Kunskap om stöd och behandling av barn som utsatts för våld är viktig för att förstå varför behovet finns. Barnahusen i Sverige utgår från en modell med fyra rum, där det fjärde rummets fokus är psykisk hälsa, vilket innefattar tillgången till stöd och behandling för barn som blivit utsatta för våld och övergrepp. Kunskapen kring behovet av stöd och behandling är ofta god hos dem som arbetar på Barnahus och i andra verksamheter där man direkt arbetar med barn och familjer efter att våld uppdagats. Kunskapen kring vikten av att inte bara se till att brott utreds utan att också de eventuella psykiska påfrestningar som brottet inneburit också hanteras och ges stöd kring saknas dock ibland och när förhöret är utfört anses ärendet avslutat.

I modellen Fjärde rummet ligger fokus på att erbjuda de barn och viktiga vuxna som är i behov stöd, hjälp och behandling efter våldsutsatthet. I modellen ges Barnahus ett samordningsansvar av de resurser som finns inom det aktuella området och fungerar som ett kunskapscentrum. Även barn som inte utretts på Barnahus ska kunna få tillgång till de resurser inom stöd och behandling som Barnahusen förfogar över.

För att öka kunskapen om behovet av stöd och behandling efter våld och övergrepp, modellen Fjärde rummet och olika metoder för att arbeta med stöd och behandling så har vi under våren 2023 utvecklat digitala utbildningsspår riktade mot olika yrkesgrupper. Inom varje utbildningsspår finns föreläsningar av varierande längd och skriftligt material. I vissa spår finns även interaktiva frågor och en möjlighet till certifiering. Under denna föreläsning kommer vi att presentera dessa digitala utbildningar vilka är tillgängliga för allmänheten och direkt kan användas och spridas av deltagarna.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Föreläsningen knyter an till artikel 19 (Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp) och artikel 39 (Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp eller tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning).

 

Kl: 10:05 – 10:35

Barn som anhöriga till en förälder som utövar våld

Åldersövergripande

Upplevt våld i vuxnas parrelationer

Föreläsare: Bonnie Friedh, Janina Fryckholm och Åsa Lundström Mattsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Sammanfattning: Barn som är anhöriga till en förälder eller annan vuxen som barnet bor med har rätt att få information, råd och stöd – hur kan professionella verka för att den rätten tillgodoses, och vilka är det som ska göra det? För att belysa komplexiteten i de här frågorna och diskutera möjliga lösningar, kommer personer från olika professioner som berör målgruppen dela sina erfarenheter i ett panelsamtal.

Beskrivning: 2021 gjordes ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen som berör barn som anhöriga. I 5 kap 7 § beskrivs numera, utöver ett antal andra anhörigskap, även att ”Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med […] utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.”

I propositionen 2020/21:163 som ligger till grund för tillägget i HSL har en remissinstans anmärkt att ”utövande av våld är ingen diagnos och därmed inte hälso- och sjukvårdens egentliga ansvar” men att konsekvenserna av våld och övergrepp kan leda till att barnet utvecklar ett riskfyllt beteende senare i livet. I propositionen nämns att barn kan komma i kontakt med sjukvården på olika sätt exempelvis när en förälder söker vård efter en våldssituation eller via elevhälsan. I övrigt finns inga beskrivningar av vem som ansvarar för att dessa barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Risken blir därför att få åtar sig uppgiften och att barn och unga då faller mellan stolarna.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har utvecklat en modell, BRA-samtal, för att uppmärksamma de barn som är målgrupp för bestämmelsen i HSL. Sedan flera år tillbaka utbildar vi personal i BRA-samtal. Det är en modell utformad för att stödja personal i hur dom kan gå till väga för att uppmärksamma barns rätt till information och hjälp, när dom är anhöriga. På lång sikt är målsättningen att stärka barn och ungas utveckling och att förebygga psykisk och fysisk ohälsa.

Förutsättning för att erbjuda BRA-samtal när barnet är utsatt för våld är att föräldern får någon form av vård eller behandling. Det gäller även att barnets behov av skydd och eventuella egna stöd- eller behandlingsinsatser är tillgodosett. Men frågan är vilka professioner det är som ska uppmärksamma barnets behov av information och stöd i samband med våld i familjen? Vad innebär det att anlägga ett anhörigperspektiv i relation till en våldsutövare?

I ett panelsamtal kommer forskare och praktiker inom området att få diskutera vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter som de kan identifiera.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Artikel 19: fånga upp de barn som redan utsatts för eller lever i en familj med våld i nära relation, så att de får den information och det stöd de har rätt till. Artikel 12: barnets rätt att få ställa sina frågor och uttrycka sina behov med anledning av att de har en förälder eller annan närstående som utövar eller utövat våld. Artikel 3 och 6: i lägen där ett barn är anhörigt till en våldsutövande vuxen verka för barnets bästa och värna barnets hälsa och utveckling.