3e Skola för familjehemsplacerade barn

När Skolfam avslutas trots goda effekter – presentation av resultat och analys från en kvalitativ studie på mastersnivå

6-12

  1. Barn som är omhändertagna och placerade

Natascha Heidari,  Linnéuniversitetet

Sammanfattning: Skolfam är en skolinsats för familjehemsplacerade barn som har visat sig ha goda effekter. Trots detta är det flera kommuner som de senaste åren har valt att avsluta Skolfam. I denna föreläsning presenteras resultat från den kvalitativa studie som har gjorts som examensarbete på Linnéuniversitetet under höstterminen 2021. Resultat och analys har baserats på erfarenheter från personer som har arbetat i de Skolfam-team som har lagts ned.

Beskrivning: Inom ramen för masterexamen inom socialt arbete skrivs ett självständigt arbete på 30hp. Det genomförda examensarbetet, som har skrivits vid Linnéuniversitetet, har fokuserat på att studera omständigheterna kring att Skolfam läggs ned i vissa kommuner trots att goda effekter har påvisats.

Skolfam är en skolinsats som riktar sig till familjehemsplacerade barn för att ge dem förutsättningar för att få godkända grundskolebetyg. Familjehemsplacerade barn har som grupp sämre hälsa och skolresultat, varför det är av stor vikt att barn som är omhändertagna av samhället får det extra stöd som kan behövas för att få förutsättningar till en god skolgång. Tidiga och förebyggande insatser behövs för att förhindra utsatthet i framtiden.

Arbetsmodellen har sedan starten i Helsingborg år 2005 visat goda resultat och startat upp i olika delar av landet. Idag finns det 38 Skolfam-team i 20 av Sveriges kommuner. Genom kartläggningar, täta uppföljningar och individuella åtgärder får de familjehemsplacerade barnen genom Skolfam extra stöd. Skolfams arbete bygger på samverkan mellan skola och socialtjänst. Arbetsmodellen grundar sig i Barnkonventionen och BBIC.

De senaste åren har Skolfam lagts ned i åtta kommuner, trots de goda effekter som har påvisats. Ibland har Skolfam ersatts av andra arbetssätt medan det andra gånger saknas insatser riktade till de familjehemsplacerade barnen. I detta examensarbete har orsaker till och konsekvenser av nedläggning av Skolfam-team studerats utifrån tidigare team-anställdas erfarenheter. Studien har genomförts med kvalitativa metoder. De resultat som har framkommit handlat bland annat om bristande samverkan, kortsiktighet gällande ekonomiska resurser och svårigheter i att arbeta utifrån en manualstyrd arbetsmodell. I denna föreläsning får du en mer ingående presentation av studiens resultat samt analys och diskussion kring de framkomna resultaten. De teoretiska utgångspunkterna är samverkan och implementering.

Om föreläsaren: Natascha Heidari är socionom sedan 2012 och har arbetat med barn och ungdomar i olika verksamheter, såsom på HVB, i öppenvård och som familjehemskonsulent. Natascha har nyligen slutfört masterstudierna och arbetar i dagsläget med placerade barn inom socialtjänsten.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: I den statistik som Skolfam presenterar saknas information om hur det går för de familjehemsplacerade barnen när kommuner lägger ned teamen. Föreläsningen knyter an till artikel 28 i Barnkonventionen på så sätt att omständigheterna kring avslut av Skolfam har undersökts och kommer att presenteras. Hur har barnen påverkats av nedläggningen? Tillgodoser dessa kommuner barnens rätt till utbildning och ger de barnen goda förutsättningar till en god skolgång?

Starta Skolfam i din kommun eller region!

6-12

  1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag

Rikard Tordön, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Sammanfattning: Att barn i familjehem har betydligt lägre chans att nå behörighet till nationellt gymnasieprogram än jämnåriga som bor med sina föräldrar är tyvärr ett välkänt faktum. Endast 60 % av flickor och 52 % av pojkar i familjehem klarar grundskolan med direkt behörighet att söka vidare. Vi vet också att grundskoleexamen med godkända betyg är den viktigaste vattendelaren för fortsatt positiv utveckling mot ett självständigt liv som vuxen i vårt samhälle. Skolfam är en vetenskapligt utvärderad arbetsmodell där sannolikheten för behörighet till gymnasiet på gruppnivå ökar till 75 %. Skolfam finns från Malmö i söder till Skellefteå i norr, men tyvärr saknar 270 kommuner, motsvarande 90 % av alla barn i familjehem detta stöd. Det kan vi inte acceptera!

Beskrivning: Under detta seminarium får du veta mer om Skolfam. Dels översiktligt hur det går till, vetenskapligt stöd och resultat som arbetet har givit hittills. Men fokus kommer ligga på hur Skolfam kan starta i din kommun. Vad behöver en kommun förbereda? Hur kan en engagerad tjänsteperson bidra till att kommunen börjar med Skolfam? Vad kan en kommun- eller regionpolitiker göra? Var finns informationen som behövs? Vilket stöd finns i processen om organisering, rekrytering, utbildning och vidare framåt i uppstarten?

Föreläsare är Rikard Tordön, psykolog i Skolfam Norrköping 2008 – 2012, tidigare nationell samordnare för Skolfam i Sverige. Rikard har sedan 2014 årligen sammanställt resultaten från Skolfams enkätsvar från alla ingående kommuner och disputerade 2020 på en avhandling som till stor del bygger på sammanställda data från kartläggningar av familjehemsbarns förutsättningar för skola över hela Sverige. Sedan februari 2022 är han förordnad som expert i utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06).

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: 12 & 13: I Skolfams arbetssätt är barnet och dess delaktighet central. Barnets samtycke är en självklarhet och barnet deltar aktivt på det sätt det vill på möten och regelbundna samtal.

28: Skolfam är ett av få utvärderade sätt för att ge barn i familjehem samma rätt till utbildning som andra. Utan specifikt skolstödjande insatser får inte barn i familjehem denna rätt tillgodosedd.

29: I Skolfam är barnets utveckling det övergripande syftet. Det är den utvecklingen som bedöms regelbundet och resultatet av utvecklingen avgör när skolan och Skolfam lyckas.