3e Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

Min mamma är konstig, jag vet det, men ingen pratar med mig om det.

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Ulla Johansson Palm , Samtalsmottagningen för anhöriga, Nära vård och hälsa och Lydia Springer,  SUF Kunskapscenter

Verksamheter som har kontakt med föräldrar med funktionsnedsättningar som autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning, har ett lagstadgat ansvar för att ge barnen information om förälderns diagnos. Frågan är hur detta fungerar i praktiken? På seminariet beskrivs arbetet kring rutiner och insatser i syfte att ge barnen det stöd de har rätt till.

Att vara barn i familjer där någon av föräldrarna är annorlunda och har svårigheter innebär att uppväxten blir speciell på olika sätt. Barnen i dessa familjer riskerar att hamna i en utsatt situation. Vi vet att barnen har nytta av att få information om förälderns diagnos. Men om förälderns funktionsnedsättning innebär autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning är det inte självklart att de får någon sådan information. I möten med familjer där någon av föräldrarna har funktionsnedsättning som innebär kognitiva svårigheter, framkommer att det kan vara svårt för familjemedlemmarna att samtala kring dessa frågor.

Barnens behov av information, råd och stöd när förälder har funktionsnedsättning styrks såväl i HSL som i FN´s Barnkonvention. Barnkonventionen Artikel 3: ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Frågan är hur detta efterlevs? På seminariet kommer det att beskrivas hur Habiliteringen i samarbetar med SUF kunskapscenter arbetar för att hitta gemensamma rutiner i syfte att hantera dessa frågor. För att minska barnens utsatthet behövs att arbete sker på olika nivåer och på varierande sätt. Insatser som används i arbetet kommer att beskrivas.

1. Information kring förälderns funktionsnedsättning, enskilt tillsammans med föräldern eller i grupp
2. Strukturerade individuella barnsamtal
3. Strukturerade barngruppsaktivitet
4. Beardslees familjeintervention, används för att belysa barnets situation i familjen och för att underlätta för familjen att samtala kring svåra  ämnen såsom förälderns funktionsnedsättning.
5. Psykoterapi på Samtalsmottagningen för anhöriga. Barn som anhöriga erbjuds samtalskontakt.

Ovanstående insatser är mer eller mindre resurskrävande så prioriteringar behöver göras. Ett speciellt dilemma uppkommer utifrån att dessa barn har små möjligheter att själva efterfråga en insats. Det finns skäl att tro att det inte är barnen med välmotiverade och hjälpsökande föräldrar som har störst behov. Resurser behöver läggas på motivationsarbete inför insatserna. Att arbeta systematisk och förebyggande torde vara lönsamt i längden såväl samhällsekonomiskt som när det gäller att minska lidande. Insatserna kan givetvis även användas och ge god effekt även vid akuta behov.

 

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

  1. Separationer och vårdnadstvister

Agnetha Hammerin och Christine Eriksson-Mattsson, SUF-Kunskapscentrum, Region Uppsala

”Det är så obehagligt när ni ändrar er fram och tillbaka hela tiden” Lärande exempel om bemötande och vad som kan behöva anpassas när planeringen av umgänge ter sig obegriplig för föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter. Vilka strategier behövs för att få till ett gott umgänge?

När barnet är placerat är det angeläget att lyfta fram och stärka den föräldrakompetens som föräldern ändå har. Det kan bidra till att relationen mellan barn och förälder utvecklas positivt, även om barnet är placerat. Samhället har utifrån bl.a. barnkonventionen skyldighet att göra allt som står i dess makt för att möjliggöra ett gott umgänge mellan placerat barn och dess föräldrar. När föräldern dessutom har intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter (till exempel vid ADHD, ADD, autism och svagbegåvning) så ställer det krav på socialtjänsten att ha kunskap och verktyg för att barnets rätt till sin ursprungsfamilj ska kunna tillgodoses.

Utifrån en fallbeskrivning presenteras bemötandestrategier och anpassningar som kan behöva göras före, under och efter ett umgänge. Seminariet tar avstamp i barnkonventionen och lyfter genomgående in barnets rättigheter, liksom föräldrar med funktionsnedsättnings rätt till anpassat stöd i sitt föräldraskap (FN:s konvention, om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 23). När barnet är placerat handlar det istället om ett begränsat föräldraskap – på avstånd.