3d

Lokal: Harry Nyquist

Tid: 09:35 – 10:05

Traumamedveten omsorg för familjehem – psykoedukativ gruppinsats för familjehem och familjehemssekreterare med parallell barngrupp

Ålder: 7-12
Övergripande

Föreläsare: Kamilla Asp och Katrin Rydberg, Ericastiftelsen

Sammanfattning: Familjehemsplacerade barn är en särskilt utsatt målgrupp som ofta har erfarenheter av trauma. Barnen har ett särskilt behov av att vuxna i deras omgivning har kunskap och beredskap utifrån ett traumaperspektiv för att kunna främja deras utveckling. Ericastiftelsen bedriver stödinsatsen Traumamedveten omsorg för familjehem (TMO-F) som består av parallell barn- och vuxengrupp. I barngruppen är fokus på lek, utvecklingsanpassad psykoedukation och delande av erfarenheter. I vuxengruppen deltar familjehem och socialsekreterare.

Beskrivning: Familjehemsplacerade barn har ofta erfarenhet av potentiellt traumatiserande händelser av komplex karaktär som riskerar påverka deras beteende, känslor, relationer och hur de förstår och hanterar sig själva och sin omgivning.
Forskning (Socialstyrelsen, 2021) visar att den här gruppen barn är särskilt utsatta för både psykisk och fysisk ohälsa. Placeringssammanbrott och erfarenhet av upprepade separationer är vanliga.
Barnen riskerar att falla mellan stolarna gällande såväl skolgång som hälsa i brett perspektiv samt att inte få sina grundbehov tillgodosedda, vilket strider mot artikel 25 i Barnkonventionen.

Ericastiftelsen har ett uppdrag att utveckla metoder för att stötta denna grupp barn. I TMO-F har Ericastiftelsen och Rädda Barnen inledningsvis samarbetat och Ericastiftelsen har fortsatt att vidareutveckla en 8-veckors gruppmodell med parallella barn- och vuxengrupper utifrån förhållningssättet Traumamedveten omsorg (TMO).
Modellen består av en vuxengrupp där familjehem samt familjehemssekreterare deltar. Fokus ligger på att öka kunskapen hos vuxna om hur barns svåra erfarenheter av stress och potentiella trauman inverkar på barns hälsa och beteende. Målet är att genom psykoedukation och deltagarnas erfarenheter öka vuxnas kunskap och beredskap för ett traumamedvetet bemötande i vardagen.

I barngruppen finns utrymme för både lek, vila, ålders- och utvecklingsanpassad psykoedukation samt utrymme att möta andra barn med erfarenheten av att bo i familjehem såväl som erfarenheter av potentiellt traumatiserande händelser.  Att kunna prata om svåra upplevelser, sin boendesituation och sin oro för de biologiska föräldrarna med andra som har liknande erfarenheter minskar känslor av utanförskap och att vara annorlunda och ökar barnens känslor av självrespekt och värdighet (i linje med Barnkonventionens artikel 39).

Våra erfarenheter hittills av denna modell är att det både hos barn och vuxna finns en stark nyfikenhet och lust att delta i grupp och träffa andra i liknande situation och att både barn och vuxna delar upplevelsen av att det är en utmanande situation som kräver/förutsätter mycket stöd.

Liknande stödinsatser till den här gruppen tenderar att ha ett fokus som riktar sig enbart till de vuxna. Detta upplägg med ett direkt riktat stöd och fokus på barnen möjliggör ökad effekt.  Insatsen har utvärderats kvalitativt (Kuutmann, 2022; Sohl, 2022) och i resultaten framkommer ökad traumamedvetenhet i vuxengruppen såväl som upplevelser av förbättrad förmåga till känsloreglering och minskade psykiska symtom i barngruppen.

Vi kommer under konferensen att berätta mer om upplägget och innehållet i insatsen, våra erfarenheter såhär långt samt tankar och planering framåt.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Arbetet tangerar flera artiklar i Barnkonventionen, särskilt artikel 25 och 39. Den beskrivna insatsen syftar till att stärka barnens rättigheter och motverka brister i samhällets övriga stöd. Insatsen riktar sig till barn i familjehem vilka i regel har erfarenheter av biologiska föräldrars svårigheter.

 

Tid: 10:05 – 10:35

Utveckla, testa och implementera en metod för bedömningsstöd av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar

Åldersövergripande arbete
Barn till förälder med en allvarlig sjukdom eller skada

Föreläsare: Johanna Thulin, Ulrika Järkestig-Berggren och Kerstin Arnesson Linnéuniversitetet samt Ann-Sofie Bergman Stockholms universitet

Sammanfattning: Uppskattningsvis sju procent av alla barn i Sverige utför en hög grad av omsorgssysslor. Socialtjänsten saknar ett bedömningsinstrument för att undersöka vilka typer av omsorgssysslor barn gör och hur det påverkar dem. Under seminariet presenteras resultat från ett implementeringsarbete där ett sådant formulär tas fram tillsammans med barn och socialsekreterare i ett flertal kommuner i södra Sverige. Arbetet utgår från flera av Barnkonventionens artiklar, exempelvis 3, 12, 19 och 31.

Beskrivning: Uppskattningsvis sju procent av alla barn i Sverige utför vad som betecknas som en hög grad av omsorgssysslor i sin hemmiljö. Det kan vara att hjälpa föräldrar eller andra närstående med olika former av hushållssysslor, men också personlig omvårdnad och kontakt med exempel myndigheter. Barn tenderar att ta på sig omsorgsuppgifter när det saknas annat stöd i familjen och en hög grad av sysslor riskerar att påverka barnets hälsa och skolarbete. Graden av omsorgsansvar återfinns som en riskfaktor i socialtjänstens bedömningssystem BBiC. Dock saknas ett bedömningsinstrument för socialsekreterare kring vad barn gör, i vilken omfattning och hur det påverkar dem. I ett pågående forskningsprojekt utvecklas och testas ett sådant formulär inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i södra Sverige. Formuläret har sin grund i två beprövade formulär (MACA-YC och PANOC). Utifrån samtal med en referensgrupp barn från Maskrosbarn har frågor om våldsutsatthet inkluderats. I forskningsprojektet bidrar såväl barn som socialsekreterare återkommande med synpunkter på formulärets utformning och det revideras därefter. Målsättningen är att tillsammans skapa och implementera ett relevant formulär som hjälper socialsekreterare att i barnavårdsutredningar identifiera barns omsorgsansvar och hur det kan påverka det enskilda barnet.

Seminariet är särskilt relevant utifrån årets tema då det dels bidrar med kunskap om i vilken omfattning barn aktuella för en barnavårdsutredning genomför omsorgssysslor, vilken sorts sysslor och hur barn uppfattar sysslorna. Vidare syftar presentationen bidra med en diskussion huruvida ett strukturerat bedömningsinstrument som tagits fram tillsammans med barn och socialsekreterare kan hjälpa till att synliggöra gruppen unga omsorgsgivare. Såväl barns som socialsekreterares uppfattning av formulärets användbarhet presenteras.

Arbetet utgår från flera av artiklar ur FN:s konvention om barnets rättigheter. Syftet med att skapa ett formulär som är behjälpligt i barnavårdsutredningar utgår från artikel 3 (Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa), artikel 12 (Barn har rätt att utrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet), artikel 13 (Ban har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och utrycka sina åsikter), artikel 16 (Barn har rätt till ett privatliv), 19 (Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld) samt artikel 31 (Barn har rätt till lek, vila och fritid). Genom att fortlöpande i forskningsprojektet ta del av barns tankar är förhoppningen att deras erfarenheter kan bidra till att förbättra det sociala arbetets praktik.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Flera barn tar ett stort omsorgsansvar i hemmet när deras föräldrar av olika anledningar inte kan. Barn i vår aktuella studie ger anledningar så som föräldrars psykiska eller fysiska sjukdom eller missbruk. Det är angeläget att socialtjänsten har adekvata metoder för att uppmärksamma dessa barn och deras mående. Arbetet utgår från flera av artiklar ur FN:s konvention om barnets rättigheter så som artikel 3, 12, 13, 16, 19 samt artikel 31.