3c Två vinklar på SOFIA studien
Barns rätt till likvärdig utbildning – en studie om särskilt stöd i skolan
6-12
- Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer
Evelina Landstedt Victoria Lönnfjord Karlstads universitet
Sammanfattning: Särskilt stöd i skolan ska bidra till att ge barn en likvärdig utbildning. Longitudinella analyser visar att vart fjärde barn i låg- och mellanstadiet har särskilt stöd. Tillfälligt stöd i lågstadiet har samband med en positiv kunskapsutveckling. Barn i behov av långvarigt stöd bedöms behöva mer eller annat stöd för att nå kunskapskraven. Skolfrånvaro är något högre bland barn med särskilt stöd men barn med stöd trivs i skolan.
Beskrivning: Enligt lag ska alla barn beredas möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att barn som har behov av särskilt stöd för att nå kunskapskraven har rätt till det. Mer kunskap behövs om hur sådant stöd fungerar i praktiken och om det har avsedd effekt. SOFIA-studien ger en unik möjlighet att studera detta. SOFIA står för Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning och genomförs i samarbete mellan Karlstad kommun samt Örebro och Karlstads universitet. Sedan 2010 har 2000 barn följts från förskolan med totalt sex datainsamlingar. Syftet med föreliggande studie var att beskriva särskilt stöd under lågstadiet och mellanstadiet samt om det stöd skolorna ger har samband med uppfyllande av kunskapskrav, skolnärvaro och trivsel samt att belysa vårdnadshavares perspektiv. Ungefär vart fjärde barn har någon form av särskilt stöd i skolan. Nästan 7 % av barnen hade särskilt stöd endast i lågstadiet, 10,6 % endast i mellanstadiet och 15,2 % hade särskilt stöd i både låg- och mellanstadiet. Den vanligaste formen av stöd var en kombination av organisatoriska anpassningar såsom personalinsatser och praktiskt stöd och individuellt stöd, t.ex. enskilt pedagogiskt stöd eller insatser från elevhälsan. De barn som fick särskilt stöd endast i lågstadiet förbättrade sin måluppfyllelse i relation till kunskapskraven i matematik som svenska mellan lågstadiet och mellanstadiet. Ingen förändring beträffande kunskapsmålen noterades för de barn som fick stöd både i låg- och mellanstadiet. Skolfrånvaro var något vanligare bland barnen med särskilt stöd jämfört med de som inte har stöd, i synnerhet elever med långvarigt stöd. Pedagoger och vårdnadshavare bedömer att trivsel i skolan är något lägre bland barnen med långvarigt stöd. Enligt barnens egna skattningar fanns inga skillnader i trivsel eller uppfattning om tillräckligt stöd i skolan mellan grupperna som inte har stöd, har kortvarigt stöd eller långvarigt stöd. Generellt sett var vårdnadshavare nöjda med barnets särskilda stöd i skolan även om de tycks önska mer stöd från skolan om hur de själva kan hjälpa sina barn.
Vi drar slutsatsen att barn i behov av kortvarigt särskilt stöd gynnas kunskapsutvecklingsmässigt av de stöd som skolan ger. Barnen med långvarigt behov av stöd kan behöva mer omfattade eller annat stöd än det tillgängliga för att nå upp till kunskapskraven. Barn i behov av särskilt stöd bör uppmärksammas särskilt i relation till närvaro.
Denna presentation bygger på en studie med anknytning till CBU, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Föreläsningen handlar om barns rätt till en likvärdig utbildning med fokus på särskilt stöd i skolan. Presentationen av resultat från en omfattande studie bland barn och ungdomar knyter därmed an till Barnkonventionens artiklar 28 och 29 om säkerställande av barns rätt till utbildning och möjligheter till utveckling oavsett bakgrund och förmågor samt förebyggande av studieavbrott, något som är vanligare bland barn i behov av särskilt stöd än bland andra barn.
Pedagogers oro för barns hemförhållanden och dess samband med barnets utveckling och skolgång över tid
Åldersövergripande arbete
- Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag
Birgitta Persdotter Karlstads universitet
Sammanfattning: Resultat från SOFIA-studien visar på vilket sätt pedagogers oro för barns hemförhållanden över tid kan förstås i relation till barnets utveckling, skolrelaterade faktorer och kontakten mellan hem och skola. Vidare presenteras samband mellan oro för barns hemförhållanden, omfattningen av särskilt stöd i förskola och skola samt barnets prestationer i skolan.
Resultaten diskuteras utifrån hur tidiga insatser kan utvecklas inom förskola och skola och i samarbete med sociala barn- och ungdomsvården.
Beskrivning: Vikten av tidiga insatser för att barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö ska få sina behov tillgodosedda är väl känt. Det gäller också barnens möjligheter att kunna tillgodose sig undervisning i skolan och det särskilda stöd som barnet eventuellt behöver.
2015 publicerades den första studien om pedagogers oro för barns hemförhållanden, baserat på den så kallade SOFIA-studien. Studien visade på ett tydligt samband mellan oro för barns hemförhållanden, oro för olika aspekter av barnets utveckling och behov av särskilt stöd i förskolan. I en uppföljande studie har vi nu undersökt pedagogers oro för barns hemförhållande över tid; från 3-5 års ålder till 8-10 års ålder.
SOFIA-studien ger en unik möjlighet att studera detta. SOFIA står för Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning och genomförs i samarbete mellan Karlstad kommun samt Örebro och Karlstads universitet. Data består av enkäter till pedagoger rörande 2,113 barn vid baseline (3-5 år), 2,041 barn vid första uppföljningen när barnen är 4-6 år, och 1,829 när barnen är 8-10 år.
Resultaten visar att pedagoger i förskolan rapporterade tillfällig oro för barns hemförhållanden för ca 10 procent av barnen medan lärare i grundskolan rapporterade motsvarande för ca fem procent av barnen. Bestående oro för barns hemförhållanden, från förskola till skola, rapporterades för tre procent av barnen. De longitudinella analyserna visar på vilket sätt tillfällig respektive bestående oro för barns hemförhållanden kan förstås i relation till personrelaterade faktorer (ex. barnets kön, funktionsvariation, skolprestation), processrelaterade faktorer (ex. vänner i skolan, lärares stöd) och kontextrelaterade faktorer (ex. kontakten mellan hem och skola och socioekonomiska faktorer). Vidare presenteras samband mellan oro för barns hemförhållanden och omfattningen av särskilt stöd i förskola och skola.
Resultaten diskuteras med fokus på hur tidiga insatser skulle kunna utvecklas inom förskola och skola och i samarbete med sociala barn- och ungdomsvården.
Denna presentation bygger på en studie med anknytning till CBU, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Presentationen knyter an till Barnkonventionens artiklar 28 och 29 om säkerställande av barns rätt till utbildning och möjligheter till utveckling oavsett bakgrund och förmågor. Följande frågor kommer att lyftas under presentationen:
Hur påverkar barns livssituation deras möjlighet att tillgodogöra sig rätten till information och utbildning? Vilket stöd får barn i riskgrupper?