3b Pedagogik i förskolan och vikten av lek

Den viktiga leken och fantasins läkande kraft – eller lek som kurativt stöd för barns psykiska hälsa

6-12

12. Barn med psykisk ohälsa

Karin Sehlin  Barnombudet

Sammanfattning: I leken utvecklar barn såväl inlevelseförmåga och perspektivtagande som färdigheter för socialt samspel – viktiga förmågor för relationsskapande och utveckling av empati, solidaritet och förståelse för andra. Vi behöver lek och fantasi för att kunna föreställa oss att en annan verklighet är möjlig; för att skapa en hållbar utveckling på såväl det individuella planet som det globala. Barns lekutveckling är en friskfaktor att ta på allvar – även inom elevhälsan.

Beskrivning: Leken är central för barns utveckling. Men utvecklar alla barn sin lekförmåga och sker det automatiskt? Svaret på båda är nej. Svaret är att vi vuxna behöver finnas där för att stötta barn i deras lekutveckling. Detta kan göras redan på skötbordet genom att spegla barnen och främja utvecklingen av spegelneuronerna. Men barn behöver mer stöd än så. De barn som av en eller annan anledning fått sin lekutveckling hämmad, ex av krig och flykt, otrygghet eller trauman – eller som pga neuropsykiatriska funktionsvariationer har svårigheter med att läsa av och koda andras signaler – behöver få det stöd de har rätt till för att främja en god utveckling och god psykisk hälsa.
Lekstöd kan handla både om stöd i utvecklandet av fantasilek och stöd i att förstå regellek. Lekreglerna SÖT (samförstånd, ömsesidighet, turtagning) är grundläggande för ett fungerande socialt samspel. Vuxna kan genom att vara medlekare främja barns förståelse för såväl lekinviter och leksignaler som fantasilekens magiska mysterier…

Forskning av bla Birgitta Knutsdotter Olofsson visar att barn genom den viktiga leken ges möjlighet att utveckla och erfara nya färdigheter och upplevelser som de endast kan nå i sin fantasivärld – det som Piaget kallar vår proximala utvecklingszon; ett inre rum där vi tillåts ”bli huvudet högre än oss själva”. Leken blir ett fredat rum på barnets egna villkor. Leken är på så sätt både läkande och hoppingivande, stärkande och salutogen.

Barn som av olika anledningar har brister i sin lekutveckling riskerar både ett sämre mående och utanförskap i sociala samspelssammanhang. De hamnar lättare i konflikter och kan upplevas både som utagerande och introverta. Dessa barn kan få stor hjälp av individuellt lekstöd inspirerat av metoden lekarbete, även kallad lek som specialpedagogisk metod. Jag har inspirerats av metoden men modifierat den till ett arbetssätt för kurativt stöd med fokus på det narrativa exponerandet. Barn med svåra upplevelser erbjuds uttrycka sig på sätt som passar dem. Ofta sker det genom att bygga scener med små träfigurer i terapisand eller rita bilder som kan föreställa allt från mål-bilder för sina liv till känslan i bröstet, för att på så sätt visa/berätta om sina tankar och känslor. Andra får stöd i individuell lekträning genom spegling, turtagning eller initiativtagande. Möjligheterna är oändliga, bara den vuxne har förståelse för – och kunskap om – den viktiga leken och lekutvecklingen. Lek som kurativt stöd kan till exempel med fördel användas inom elevhälsan för barn 6-18 år.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Genom stöd i lekutvecklingen ges barn möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade på och bekräftade. Det sker bland annat genom spegling och träning i initiativtagande samt genom att leken erbjuder en arena för narrativt exponerande.

Barn erbjuds genom leken sätt att uttrycka sig som anspassats till dem. Det kan ofta vara betydligt mer givande att få uttrycka sig på annat sätt än genom klassiskt ”prat”. Leken ger barnen en arena att utrycka sig på.

Att organisera för språk och demokrati i förskolan.

0-5

8. Barn i otrygga miljöer

Pernilla Malmgren Johannesson Pernilla Lörner Karlstads kommun

Sammanfattning: Barn har rätt till utbildning. En tillgänglig utbildning kräver att varje barn får tillgång till alla sina språk, oavsett kommunikationssätt. Språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt är i grunden en demokratisk fråga. Vår pedagogiska idé skapar förutsättningar för pedagogerna att fokusera på uppdrag, utbildning och undervisning. För att realisera en tillgänglig utbildning, som kommer det enskilda barnet till gagn, krävs en medvetenhet som genomsyrar organisationen samt påverkar pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i lärmiljöerna.

Beskrivning: Språk är makt. Ett barn behöver ett språk för att kunna tänka och reflektera själv. Ett barn behöver ett språk för att kunna påverka sin egen situation och sin omgivning (artikel 12). Ett barn behöver ett språk för att kunna bygga sin identitet och kunna utvecklas till sin fulla potential genom att tillägna sig kunskaper och kunna använda sig av dem både i sin utbildning och fritid (artikel 28). Ett barn behöver ett språk för att kunna uttrycka sina behov och sina åsikter (artikel 13). Ett barn behöver ett språk för att kunna ta del av sina rättigheter och senare i livet även sina skyldigheter i ett demokratiskt samhälle (artikel 29).

Att kommunicera och att ha ett språk som tillåter alla barn att kunna göra detta kan inte ses som en självklarhet utan som något vi i förskolan aktivt och medvetet behöver skapa förutsättningar för. Förskolan har ett uppdrag som första steget i det svenska utbildningsväsendet att skapa förutsättningar för alla barn, oavsett språk eller kommunikationssätt, att stimuleras i sin språkutveckling i svenska och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska. Förskolan behöver medvetet inta ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som bidrar till kontinuitet i barnens utveckling samt förbereda för fortsatt utbildning. Ett sådant förhållningssätt krävs för att alla barn ska kunna utvecklas kognitivt oavsett hur långt barnet har kommit i sin språkutveckling.

Vår pedagogiska idé, som beskrivs i vår bok ”En pedagogisk idé Ett hållbart arbetssätt i framtidens förskola” (Lörner & Malmgren Johannesson, 2020), bygger på att ge pedagogerna förutsättning att fokusera på sitt uppdrag och därmed höja utbildningens kvalité genom att skapa en så bred pedagogisk bas som möjligt bland annat genom att tillgängliggöra barnens alla språk. För att realisera en tillgänglig utbildning behöver tillgänglighetsperspektivet genomsyra organisationen, påverka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i lärmiljöerna för att komma det enskilda barnet till gagn. Det handlar om att skapa arenor för att systematiskt dokumentera barnens utveckling och lärande och genom analys driva undervisning i målstyrda processer utifrån barnens intressen och Lpfö 18. I alla våra lärmiljöer ska pedagogerna aktivt använda sig av flerspråkighet, bildstöd, TAKK och digitalisering för öppna upp för att möta barns olika sätt att lära. Detta bidrar inte endast till kunskaps- och språkutveckling utan också till att fler barn, oavsett förmåga, lyckas. På så vis skapas också möjlighet för barnet att genom vår utbildning leva och uppleva demokratiska former i sin vardag.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Ett språk krävs för att:
Kunna tänka och reflektera själv och för att kunna påverka sin situation och omgivning (artikel 12).
Kunna uttrycka sina behov och åsikter (artikel 13).
Kunna bygga sin identitet och kunna utvecklas till sin fulla potential genom att tillägna sig kunskaper och använda sig av dem i sin utbildning och fritid (artikel 28).
Kunna ta del av rättigheter i ett demokratiskt samhälle (artikel 29).