3a En skola för alla på egna villkor

Engagerad eller uttråkad? Särskilt begåvade elever har rätt till en utbildning i svenska skolor som möter deras individuella inlärningsbehov

Åldersövergripande arbete

12. Barn med psykisk ohälsa

Gisela Priebe Valerie Margrain  CBU, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor vid Karlstads universitet

Sammanfattning: Alla elevers rätt till stimulerande undervisning som möter deras behov är grundläggande i svenska policydokument, men särskilt begåvade elever nämns endast sällan och ofta indirekt. Det kan leda till att dessa elever är osynliga och att deras utbildningsbehov glöms bort. Internationell och kommande svensk forskning kan öka kunskapen hos svenska pedagoger om hur de kan stödja särskilt begåvade elever i skolorna. Det är viktigt för dessa elevers framgång och välbefinnande.

Beskrivning: Presentationen visar hur (o)synliga särskilt begåvade elever är i svenska policy- och styrdokument och diskuterar varför vi behöver uppmärksamma deras situation i svenska skolor och förskolor.

Artiklarna 28 och 29 i Barnkonventionen (United Nations, 1989) handlar om elevers rätt till utbildning och utveckling. Men utbildning innebär mer än att bara vara närvarande. Skolverket konstaterar att fem procent av alla elever kan anses vara särskilt begåvade (Stålnacke, 2015) och att dessa elever behöver extra stimulering (Skolverket, 2018a, 2018b). Forskning indikerar att särskilt begåvade elever har högre risk för att underprestera och att utveckla psykisk ohälsa om dem inte uppmärksammas och om deras utbildning inte differentieras.

Margrain och Lundqvist (2019) analyserade Barnkonventionen, Salamanca-deklarationen samt läroplaner för förskolan (från Australien, Estonien, Nya Zeeland, Norge och Sverige) med avseende på talangutveckling, särskild begåvning och begåvade barns rättigheter. Resultaten indikerade att det fanns ett uttalat engagemang för barns rättigheter och behov, för stärkande av barns aktörskap och betoning av ALLA barns lärande och utveckling samtidigt som talangutveckling, särskild begåvning och begåvade barns rättigheter bara nämndes ett fåtal gånger explicit. Det kan finnas goda intentioner bakom denna huvudsakligen indirekta uppmärksamhet i internationella och nationella övergripande policys. Men med tanke på den levda erfarenheten som rapporteras i media och forskning, verkar särbegåvade barn inte alltid uppmärksammas i strävan för alla barns demokratiska rätt till lärande och stöd för deras individuella förmågor. Risken med enbart indirekt uppmärksamhet eller ett fåtal omnämnanden i övergripande policys är att särskilt begåvade barn är osynliga och att deras utbildningsbehov glöms bort.

Vi kan använda oss av internationell forskning för att lära mer om hur särskild begåvning kan bemötas i praktiken. Utöver det kommer svensk forskning att ta viktiga steg framåt genom en ny forskarskola med fokus på pedagogiskt arbete med särskilt begåvade barn, ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Stockholm och Mälardalen. Avhandlingsprojekten handlar om didaktik och specialpedagogik  i undervisningen av särskilt begåvade barn, men även om deras psykiska välbefinnande. I vår presentation ger vi exempel från det pågående arbetet med att utveckla forskningsplaner för tre av doktorandprojekten.

Margrain, V. & Lundqvist, J. (2019). Talent development in preschool curriculum and policies: Implicit recognition of young gifted children. In V. Margrain & A. Löfdahl Hultman, A. (Eds.), Challenging democracy in early childhood: Engagement in changing global contexts (pp. 41-55). Springer.

Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan. Skolverket.

United Nations. (1989). Convention on the Rights of the Child, https://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/crc.aspx

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Särskilt begåvade barn har rätt till anpassad utbildning för att utvecklas och nå sin fulla potential (art.29). Utan anpassning riskerar de att prestera långt under sin förmåga och att ha ökad skolfrånvaro och studieavbrott (art. 28).

Tensta vs Östermalm. Två rektorers ledarskap under 20 år

Åldersövergripande arbete

8. Barn i otrygga miljöer

Hetty Rooth^{1, 2} Pia Lindberg^{2, 3}

¹ Affiliated ChiP research group, School of Health Care and Social Welfare Mälardalen University Västerås ² Carlssons förlag ³ Fd Carlssons skola

Sammanfattning: Elisabeth Sörhuus var i 20 år rektor för Hjulsta skolor med elever från ett 40-tal länder.  I boken Älska skolan (2021) diskuterar hon elevernas möjligheter med Pia Lindberg, under samma tid rektor för Carlssons Skola på Östermalm i Stockholm. I vitt skilda områden genomförde de en vision om alla barns rätt att uttrycka sig fritt och rätt till utveckling, pedagogiska ledstjärnor i Barnkonventionens ledstjärnor, artiklar 12, 13, 28, och 29.

Beskrivning: I två vitt skilda bostadsområden såg verkligheten och svårigheterna olika ut när Elisabeth Sörhuus och Pia Lindberg arbetade för att utveckla likvärdiga och framgångsrika skolor för alla barn. Det handlade om gemensamma och olika vägar för att förverkliga barns rättigheter som de uttrycks i barnkonventionen. För att alla elever ska erbjudas en rik och bra skolgång och att alla ska kunna utveckla sina möjligheter, oavsett bakgrund och levnadsförhållanden. De båda rektorernas insatser kretsade bland annat kring elevernas inflytande och delaktighet, föräldrars medverkan, skolbyggnadens betydelse, skolkulturen och varierade vägar till kunskap.

– För mig handlade skolarbetet om mångfald, säger Elisabeth Sörhuus. Alla barn behöver inte stöpas i samma form, alla måste inte göra precis lika. Mångfald är något positivt, det är bra att vi är och fungerar olika. I mångfaldens skola finns mängder av aktiviteter och uttrycksmöjligheter. Skolans mål gäller för alla, men vägarna dit är oändliga. Därför måste skolan uppmuntra barns drömmar och hjälpa eleverna att arbeta mot de egna målen. Alla barn ska kunna hitta sitt eget sätt att uttrycka sig. För många elever kan den vägen vara mycket lång och mödosam. Som exempel funderade jag över hur eleverna skulle kunna presentera sig när de kom till vår skola utan någon svenska alls. Jo, det finns ju många andra språk. Vi har musiken, det är ett språk, dansen är ett annat, bild ett tredje.

– Carlssons Skola var från början en liten ”pluggskola” med ett arbetssätt som inte fick röras, säger Pia Lindberg Men för mig var inte bara de akademiska studierna viktiga. Båda hjärnhalvorna skulle arbeta och jag såg framför mig en skola där man jobbade med hela barnet hela dagen, där barnet var i centrum för alla våra aktiviteter. Det var viktigt att göra skoldagen till en helhet genom samverkan mellan skola och fritidsverksamhet. För att förverkliga en utvecklande skola för alla barn skapade jag en organisation som möjliggjorde kommunikation med elever, personal och föräldrar. Alla kunde komma med förslag som sedan behandlades.

På det här seminariet vill vi få möjlighet att diskutera med andra skolengagerade personer om hur vi kan skapa en god och hälsosam skola. En framtid för alla. Trots olika förutsättningar.

Elisabeth Sörhuus och Pia Lindberg har blivit prisbelönta för sina insatser.

Deltagare på seminariet är Pia Lindberg f.d. rektor för Bussenhusskolan i Tensta samt Carlssons Skola i Stockholm och Hetty Rooth, journalist och fil dr i folkhälsovetenskap. Båda är medförfattare till boken Älska skolan – två rektorers ledarskap under 20 år.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Under sina 20 år som skolledare arbetade båda rektorerna målmedvetet enligt intentionerna i barnkonventionens artiklar  – för rätt till bra och meningsfull utbildning för alla. Med barns delaktighet och utveckling i fokus. Dels i ett område där barnen kom från mer än 40 länder och hög arbetslöshet. Dels i ett område med goda ekonomiska förutsättningar och uttalade krav på att barnen skulle förverkliga föräldrarnas förväntningar.