2g Vikten av det digitala för barn och vårdnadshavare

Vikten av digital kompetens hos vårdnadshavare för att kunna stödja barnets skolgång

Åldersövergripande arbete

4. Asylsökande, barn i migration, papperslösa, ensamkommande

Aida Baxholm Ingela Fredriksson Länsstyrelsen i Örebro län

Sammanfattning: Seminariet kommer att visa på kopplingen mellan vårdnadshavares digitala kompetens och deras möjlighet att vara engagerade, delaktiga och stödjande i barnets skolgång och därmed ge barnet ökade möjligheter att klara av skolan. Deltagare kommer att få konkreta tips och verktyg för hur de kan arbeta med lärplattformar och ökad digital kompetens hos vårdnadshavare utifrån erfarenheter från AMIF (Asyl-, migrations- och integrationsfonden)-projektet Hubbar för digital kompetens.

Beskrivning: I dagens svenska samhälle är det en förutsättning att du behärskar digitala verktyg för att kunna ta del av viktig samhällsinformation. Inom skolan används olika digitala lärplattformar för att kommunicera med elever och vårdnadshavare. Att behärska de digitala lärplattformarna är väsentligt för att vårdnadshavare ska kunna vara delaktiga och stödjande i barnets skolgång. Ökad digital kompetens hos vårdnadshavarna gagnar även skolan i deras arbete. Tyvärr är det idag många vårdnadshavare som på grund av bristande digital kompetens och språkkunskaper inte ges möjlighet att ta del av den viktiga information som ges via olika lärplattformar vilket påverkar barnets möjligheter att klara skolan med god måluppfyllelse.

Hubbar för digital kompetens, ett AMIF-finansierat integrationsprojekt, syftar till att höja den digitala kompetensen hos nyanlända. Detta görs bland annat genom utbildning av nyanlända och tjänstepersoner som möter målgruppen samt utveckling av arbetssätt och metoder för olika verksamheter inom exempelvis skolan.

Att klara av skolan är enligt forskning en av de viktigaste skyddsfaktorerna för ett fortsatt gott liv. För att uppnå detta för alla barn är skolans samverkan med vårdnadshavares och vårdnadshavares delaktighet i skolgången viktiga faktorer. Barnkonventionens artikel 28 handlar om att göra olika utbildningar tillgängliga och åtkomliga för varje barn, inklusive utbildnings- och yrkesrelaterad information och vägledning samt att vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Att stödja och säkerställa tillgängligheten av information för alla vårdnadshavare oavsett bakgrund är därför av yttersta vikt för måluppfyllelsen i skolan. Det kan tex gälla frånvaroanmälan och läxor men inte minst att säkerställa att barnen inte görs till tolkar och utförare av IT-tjänster och därmed får axla det ansvar som egentligen ligger på vårdnadshavare.

Artikel 29 handlar om att barn har rätt att lära sig sådant som är viktigt att kunna, t ex respekt för mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Många utrikesfödda kommer från kulturer med ett betydligt mindre utbyggt digitalt samhälle än Sverige. Därför är det av vikt att ta hänsyn till detta inom skolverksamhet och säkerställa att vårdnadshavare ges samma möjligheter oavsett digitala förkunskaper.

Att arbeta med att öka nyanländas digitala kompetens är ett viktigt steg i att öka jämlikheten gällande barns möjlighet att tillgodogöra sig skolan. Detta ligger i linje med Barnrättskommitténs uppmaning att öka barns, lärares och familjers digitala kompetens och färdigheter samt motverka kommunala skillnader och förbättra utbildningsresultaten för barn i missgynnade eller marginaliserade situationer.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Artikel 28 handlar om att göra utbildningar tillgängliga för alla, inklusive information och vägledning samt att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan. Att säkerställa tillgängligheten av information för alla vårdnadshavare oavsett bakgrund är därför viktigt för att kunna stödja barnets skolgång.

Artikel 29 handlar om mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Många utrikesfödda kommer från kulturer med lågt digitaliserade samhällen. Därför är det av vikt att ta hänsyn till detta inom skolverksamhet och säkerställa att vårdnadshavare ges samma möjligheter oavsett digitala förkunskaper och bakgrund.

Dsylixe – ett innovativt verktyg för ökad kunskap om dyslexi

6-12

5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer

Anna Rydén¹ Malin Hall²

¹ Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse ² Dimh

Sammanfattning:

Alla barn och unga ska ha möjlighet att nå sin fulla potential och utifrån sina individuella förutsättningar ha rätt till en likvärdig skolgång. Prinsparets Stiftelse och Dimh har tillsammans med barn och unga, skapat ett innovativt verktyg för att öka kunskapen om dyslexi och tillgängliggöra de hjälpmedel som finns att tillgå. En rolig spelupplevelse ska hjälpa barn med dyslexi att få rätt insatser att lyckas i skolan och nå kunskapsmålen.

Beskrivning: Runt en halv miljon av Sveriges befolkning är dyslektiker vilket motsvarar en elev i varje skolklass. I spåren av pandemin pekar forskningen på ett ökat kunskapsglapp för elever med särskilda behov där barn som exempelvis har dyslexi har fått det ännu svårare att nå kunskapsmålen jämfört med barn som inte har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF (Lärarnas Riksförbund, 2020, Myndigheten för delaktighet, 2021).

Alla barn och unga ska ha möjlighet att nå sin fulla potential och utifrån sina individuella förutsättningar ha rätt till en likvärdig skolgång. Med stöd av Vinnova har Prinsparets Stiftelse och Dimh, tillsammans med barn och unga, tagit fram ett spelifierat, webbaserat verktyg som syftar till att snabbt sprida och tillgängliggöra kunskap samt synliggöra existerande hjälpmedel som finns att tillgå inom området dyslexi. Med verktyget får barn, vårdnadshavare och pedagoger kunskap och begriplig information om dyslexi, vilken hjälp man har rätt till och vilka hjälpmedel som finns. Det spelifierade verktyget ska möjliggöra att skapa förutsättningar för barn att tillgodose sig sin utbildning och nå kunskapsmålen.

Styrkorna med en dyslexidiagnos förblir ofta okända och detta verktyg skall inte bara tillgängliggöra kunskap och hjälpmedel utan ska också bidra till att förändra samhällssynen och nyansera bilden av dyslexi. Verktygets målsättning är att skapa en ökad självkänsla hos barn och unga, bredda bilden av dyslexi och på sikt skapa ett mer inkluderande samhälle.

Verktyget är ett konkret exempel på hur vi omsätter Barnkonventionen till verklighet. Lösningen bidrar primärt till måluppfyllnaden av artikel 28 om tillgänglig skola, men även till artikel 12, 13 och 17 att tillgodose sig information, utöva yttrandefrihet och läsa. För att säkerställa att lösningen svarar för behov som barnen själva efterfrågar inkluderas referensgrupper med elever från Stiftelsens samarbetsskolor. Genom hela utvecklingen är målgruppen (barn) involverade – från idé till implementering och användning. Barnen är delaktiga i testningen, utvecklingen och innehållet.

Föreläsningen kommer att belysa området dyslexi och kopplingen till en likvärdig utbildning samt exemplifiera verktyget som en tillgänglig lösning. Föreläsningen kommer även inspirera till hur man kan använda spelifiering som ett verktyg att utbilda och öka kunskapen för komplexa ämnen hos barn och unga på ett kreativt och lustfyllt sätt.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Dyslexiverktyget kan kopplas till flera artiklar i barnkonventionen, men främst artikel 28 om en tillgänglig skola. I spåren av pandemin indikerar forskningen att det blir svårare för barn med dyslexi att uppnå kunskapsmålen. Dyslexiverktyget bidrar till att sprida kunskap, synliggöra hjälpmedel och på så sätt bidra till målgruppens förutsättningar att tillgodose sig sin utbildning. Projektet kopplas även till artikel 12, 13 och 17 att tillgodose sig information, utöva yttrandefrihet och läsa.