2f Nationella minoriteter och barn på flykt
Lokal: Alfred Nobel
Kl. 14:15 – 14:45
Rasism är våld – hur drabbas unga från de nationella minoriteterna
Åldersövergripande arbete
Kränkande behandling
Föreläsare: Anna Ivarsson och Dharana Favilla, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Sammanfattning: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor arbetar med regeringsuppdrag som handlar om att förebygga och motverka rasism mot unga från de nationella minoriteterna. I det här passet bjuder vi in till panelsamtal med unga från de nationella minoriteterna. Samtalet kommer att kretsa kring på vilka sätt diskriminering, kränkningar och våld som bottnar i rasism drabbar unga idag och vilket stöd och vilka insatser de själva önskar av beslutsfattare och tjänstepersoner.
Beskrivning: Rasism har många olika uttryck och drabbar många barn och unga som lever i Sverige idag. Den rasism och det förakt som personer inom de nationella minoritetsgrupperna blir utsatta för har kopplingar till rasistiska idéströmningar, och när det gäller den samiska befolkningen även koloniala strukturer. Kränkande kommentarer och särbehandling bottnar också i fördomar och okunskap om minoritetsbefolkningens historia och kultur.
Att bli utsatt för rasism är att utsättas för våld som bland annat uttrycks genom trakasserier, hot och hat. I brottsstatistiken speglas detta bland annat i brottstyper som hets mot folkgrupp, ofredanden och trakasserier. I rapporter uppges att unga från de nationella minoriteterna utsätts för mobbing i skolan, kränkningar och att hot om våld och våld förkommer på flertalet arenor, av både vuxna och andra barn och unga.
Brottsförebyggande rådet har bland annat kartlagt utsattheten för antiziganism och lyfter ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot som de mest förekommande brotten som romer utsätts för. Sametinget lyfter fram utsattheten som samer utsätts för som trakasserier, glåpord, mobbning i skolan, kränkningar och hot om våld på sociala medier. Och i en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter från 2019 framhålls att unga judar mellan 16 – 34 år utsätts i högre grad för antisemitiska trakasserier än vad deras föräldrageneration gjorde.
Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld, och här finns mycket förebyggande arbete kvar att göra för att säkerställa att barn och unga från de nationella minoriteterna omfattas och skyddas av det arbetet, och får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda.
Upplägg för panelen Dharana Favilla och Anna Ivarsson, utvecklingsledare på MUCF, inleder med att kort berätta om myndighetens uppdrag och leder sedan ett panelsamtal med unga representanter från de nationella minoriteterna. Tid för frågestund i slutet av programmet. Passet vänder sig till alla som i sitt arbete arbetar med, möter eller fattar beslut om unga personer.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Att bli utsatt för rasism är att utsättas för våld som bland annat uttrycks genom trakasserier, hot och hat. I flertalet rapporter uppges att unga från de nationella minoriteterna utsätts på flertalet arenor, såväl av vuxna som av andra unga. Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld, och här behövs förebyggande arbete för att säkerställa att barn och unga från de nationella minoriteterna får sina rättigheter tillgodosedda.
Kl. 14:45 – 15:15
Task shifting – ett svar på hur vi når ut brett med stöd till barn utsatta för våld?
Åldersövergripande arbete
Stöd och behandling
Föreläsare: Josefin Michanek och Hanna Thermeanius, Rädda Barnen
Sammanfattning: Hur hittar vi nya arbetssätt för att realisera artikel 19 i Barnkonventionen? Rädda Barnen har utifrån våldet som drabbat barn i Ukraina utvecklat en satsning för att ge stöd till barn på flykt i Sverige. Genom så kallad task shifting – att utbilda och erbjuda handledning till vuxna utan tidigare professionell kompetens inom social eller psykologiskt arbete – vill vi nå fler barn utsatta för våld och andra svåra upplevelser. Är detta en modell som går att skala upp till fler målgrupper och nå fler barn utsatta för våld?
Beskrivning: Vad kan vi lära oss av sociala innovationsmodeller inom området rehabilitering för barn utsatta för våld? Hur kan samhällsaktörer verka mer effektivt i glappet mellan stöd och behandling? Dessa frågor vill Rädda barnen rikta strålkastarljuset mot.
Våld och psykisk ohälsa är vanligt hos barn på flykt och kriget i Ukraina har med grym tydlighet visat på barn sårbarhet vid kriser. Tusentals barn från krigets Ukraina befinner sig i Sverige och många behöver stöd att hantera svåra upplevelser.
Rädda Barnen har under upprepade kriser sett att barn som varit med om svåra händelser (som t ex krig, fysiskt och sexuellt våld) inte får det stöd de behöver i tid. Det saknas idag effektiva, breda psykosociala insatser som kan ge barnen strategier och verktyg för att förstå och hantera sitt mående och upplevelser av våld.
Med Unite-satsningen vill vi undersöka arbetsmetoden task shifting – att utbilda och erbjuda handledning till vuxna utan tidigare professionell kompetens inom social eller psykologiskt arbete – för att bedriva stödgrupper till barn utsatta för svåra händelser. Vi vill med denna innovativa modell nå fler barn utsatta för våld och andra svåra upplevelser som annars riskerar att inte få sina rättigheter till stöd tillgodosedda. Satsningen syftar till att realisera artikel 19 genom att utveckla nya former för omvårdnad, skydd och rehabilitering för barn utsatta för våld.
Unite-satsningen har som mål att att ge barn på flykt från Ukraina psykosocialt gruppstöd i Sverige på deras modersmål, av gruppledare med samma kulturella och språkliga bakgrund. Verksamheten riktar sig till barn mellan 7-18 år och genomförs av tio ukrainsktalande gruppledare, utbildade i metoden CETA-Psychosocial Support (Common Element Treatment Approach). Genom hela projektet har gruppledarna ett nära samarbete med Rädda Barnens Centrum för vård och behandling, där verksamma psykologer och psykoterapeuter kan lotsa barn vidare till behandling i de fall då det behövs.
Grupperna har genomförts runt om i Sverige – från Skellefteå till Malmö – och under seminariet vill belysa lärdomar kring detta innovativa sätt att arbeta. Vad innebär det för barn på flykt att få stöd på sitt modersmål? Är detta en modell som går att skala upp till fler målgrupper och nå ännu fler barn utsatta för våld?
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Hur hittar vi som samhälle nya arbetssätt för att realisera artikel 19 i Barnkonventionen. Satsningen syftar till att realisera artikel 19 genom att utveckla nya former för omvårdnad, skydd och rehabilitering för barn utsatta för våld.