28 – Dans för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor; effekter på somatiska och emotionella symtom. En randomiserad kontrollerad studie

13-18
Anna Duberg, Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro län

Sammanfattning: Förekomsten av kroppsliga och emotionella symtom på psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar de senaste decennierna och flickor är hårt drabbade. Dans i social gemenskap är en form av fysisk aktivitet med potential att stärka fysisk och psykisk hälsa samt förbättra självbilden. Dansprojektet är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie som resulterade i positiva effekter. Idag är insatsen implementerad över landet som kompletterande insats i elevhälsans arbete att stärka psykisk hälsa.

Beskrivning

Bakgrund: Förekomsten av kroppsliga och emotionella symtom som huvudvärk, magvärk, trötthet, stress, oro och nedstämdhet har ökat bland ungdomar de senaste decennierna. Dessa symptom kan vara tecken på psykisk ohälsa, och även enstaka kroppsliga symtom hos i övrigt friska ungdomar har visat sig ge fördubblad risk för depression, ångest och självskadande beteende i vuxen ålder. Utöver det individuella lidandet utgör problematiken en stor samhällelig kostnad. Ofta saknas behandlingsalternativ för denna problembild och effektiva insatser efterfrågas. Dans i grupp är en populär form av social fysisk aktivitet som har potential att stärka hälsa och förbättra självbilden vilket i sin tur kan stärka välmående.

Metod: Dansprojektet är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie som inkluderade 112 flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa; 59 randomiserades till dansgrupp, 53 till kontrollgrupp. Interventionsgruppen erbjöds kravlös dans med fokus på rörelseglädje 2 gr/v i 8 månader. Uppföljning skedde med regelbundet distribuerad enkät med frågor som belyste olika aspekter av hälsa.

Resultat: Totalt 81% fullföljde hela dansinterventionen. De somatiska symtomen (huvudvärk, magvärk, yrsel, trötthet, ont i skuldror och rygg) minskade signifikant efter avslutad intervention bland deltagare i dansintervention jämfört med deltagare i kontrollgruppen (p=0.021). De emotionella symtomen (stress, nervositet, ångest, nedstämdhet, irritation och maktlöshet) minskade även de signifikant efter avslutad intervention till dansinterventionsgruppens fördel (p=0.023), likaså trötthet under dagtid (p= 0.0001).
Tidigare publicerade resultat visar också på att insatsen var hälsoekonomiskt effektiv p.g.a. låga omkostnader och minskat antal skolsköterskebesök. Kvalitativa analyser visar att dansen beskrevs som en oas från stressande upplevda krav, och gav stärkt kroppsbaserad självtillit.

Slutsats: Intervention med kravlös dans kan generera hälsoeffekter för tonårsflickor.

Implementering: Metoden implementeras nu i Sverige som komplement till sedvanlig elevhälsa och vårdinsatser.

Duberg A, Jutengren G, Hagberg L, Moller M. The effects of a dance intervention on somatic symptoms and emotional distress in adolescent girls: A randomized controlled trial. Journal of International Medical Research 2020;48(2) 1–12.

Sandberg E, Moller M, Sarnblad S, Appelros P, Duberg A. Dance intervention for adolescent girls: Effects on daytime tiredness, alertness and school satisfaction. A randomized controlled trial. Journal of Bodywork Movement therapy 2020: 26, 505-514.

Duberg A. Dansintervention för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor. Socialmedicinsk tidskrift 2020;05-06(97):878-887.  

Anknytning till artikel 24: I förverkligandet av barns rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa ingår utmaningen att vända trenden med ökad psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Målgruppen utmärker sig inte bara gällande symtom, utan även gällande inaktivitet och negativ kroppsbild.
Kravlös dans i social gemenskap är ett exempel på verktyg som kan erbjudas genom samverkan mellan skola, elevhälsa och vård. Dansen utgör en icke-farmakologisk inkluderande metod som stärker självförmåga, egenmakt och positiva levnadsvanor.