27 – Blöjfri tidigt – en rättighet för barn

0-5
Margareta Blennow, Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och Therése Saksø, Svenska Enuresakademien

Sammanfattning: Blöjfria barn presenterar en pilotstudie om förskolepersonalens syn på förskolans roll i blöjavvänjning.
De senaste 50 åren har åldern då barn är torra nästan fördubblats. Det ger ökad risk för både urinvägsproblem och förstoppning, en viktig hälsofråga för små barn (artikel 3 och 24).
Det är angeläget att finna vägar och former som leder till att barn i Sverige blir blöjfria tidigare än vad som är brukligt för närvarande.

Beskrivning: Blöjfria barn presenterar en pilotstudie gjord av Svenska OMEP i samarbete med Svenska Enuresakademien om förskolepersonalens syn på förskolans roll och förutsättningar när det gäller barnens blöjavvänjning i förskolan. Undersökningen genomfördes i november 2020 som en webbenkät. Den besvarades av 32 förskollärare, 4 barnskötare och 4 rektorer från 14 olika kommuner.

Blöjavvänjning kan uppfattas som en mindre betydande fråga. För barn som är i processen att bli blöjfria är detta mycket viktigt. Barns rätt till liv och utveckling, till delaktighet och inflytande, god hälsa och en hållbar framtid slås fast i FN:s barnkonvention, FN:s globala mål, i skollag och förskolans läroplan.

De senaste 50 åren har åldern då barn är torra nästan fördubblats, från vanligen tvåårsåldern på 1970-talet till dagens medeltal 3,5 år på dagen och 4 år på natten. Tidig potträning kan förebygga uppkomst av besvär från tarm och blåsa hos barn, vilket skulle innebära betydande hälsovinster för många barn och deras familjer, samt en resursbesparing för sjukvården.

Studiens resultat visar att 90 % av deltagarna anser att förskolan ska medverka i blöjavvänjning. Av svaren framgår att förskolan ska tänka på barnets bästa, stödja barnens utveckling och deras rätt till inflytande. Vissa svar pekar mot en viss tveksamhet och de som svarade Nej anser att barnen bör vara torra hemma först, innan de slutar använda blöja i förskolan. Samverkan med vårdnadshavarna är en förutsättning för att avvänjningen skall fungera. Samarbete blir komplicerat om vårdnadshavare och förskolepersonalen har olika uppfattningar.

Pilotstudien synliggör en motsättning: Å ena sidan beskrivs ett pedagogiskt förhållningssätt där personalen följer barns intresse och stöder barns initiativ och utveckling. Å andra sidan inväntar personalen barnets mognad utan hänsyn till hälsomässigt motiverade råd om tidig start.

Slutsatser 

  • Det är angeläget för barns hälsa (artikel 24) att finna former som leder till att barn i Sverige blir blöjfria tidigare än vad som är brukligt för närvarande.
  • Förskolan ska vara med i arbetet med tidig blöjavvänjning. Förskolan bör stötta föräldrar i att påbörja blöjavvänjningen. Samverkan mellan hem och förskola är avgörande för att lyckas.
  • Kompetenshöjande fortbildningsinsatser för förskolepersonalen behövs för att nå målet.
  • Information till vårdnadshavare och förskolepersonal om rutiner och metoder för blöjavvänjning på vetenskaplig grund behövs.
  • Kunskapsområdet barnhälsa, inkluderande blöjavvänjning, måste återinföras och förstärkas inom utbildningarna till förskollärare och barnskötare.

    En tidigarelagd blöjavvänjning får positiva konsekvenser för miljön och leder till minskade kostnader för hem och förskola, samt bidrar till ett hållbart samhälle.

Anknytning till artikel 24: Artikel 24 beskriver barns rätt till bästa möjliga hälsa och att traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Tidig potträning kan förebygga uppkomst av besvär från tarm och blåsa hos barn, vilket skulle innebära betydande hälsovinster för många barn och deras familjer.

De senaste 50 åren har åldern då barn är torra nästan fördubblats, en negativ utveckling ur ett folkhälsoperspektiv. Förskolan spelar här en viktig roll.