1f Våld i hederns namn – om vikten av att bestämma över sitt liv
Det är mitt liv! Våld mot barn och unga som inte får bestämma över sina egna liv
- Våld
Åsa Landberg och Carolina Jernbro, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet
I samarbete med länsstyrelsen Östergötland har Stiftelsen Allmänna Barnhuset tagit fram ett populärvetenskapligt material om våld mot barn och unga som inte själva får bestämma över sina liv. Att inte få bestämma över sitt eget liv var starkt kopplat till olika former av barnmisshandel, oavsett i vilket land föräldrarna är födda.
Beskrivning: Varje barn har rätt att växa upp utan våld, och målet är att allt våld mot barn ska upphöra. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på uppdrag av regeringen låtit forskarna Carolina Jernbro och Staffan Janson genomföra en kartläggning av våld mot barn i Sverige.
Studien är en nationellt representativ elevenkätsundersökning genomförd i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet under senhösten 2016. Sammanlagt 4 741 elever har svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld under hela uppväxten.
Eleverna har fått frågor om hur mycket de får bestämma över i sina egna liv.
En stor majoritet av alla elever får själva bestämma över sina liv, men elever vilkas föräldrar är födda utanför Norden har mer sällan haft möjlighet att göra det. Det handlar om utseende, kläder, kompisar, fritidsaktiviteter, utbildning, religion/livsåskådning, politisk eller ideologisk uppfattning och om vem de ska gifta sig eller leva med. Att inte få bestämma över sitt eget liv var starkt kopplat till olika former av barnmisshandel, oavsett i vilket land föräldrarna är födda. Av elever som upplevde att de inte får bestämma vem de ska gifta sig eller bo tillsammans med hade 88 procent varit utsatta för någon form av barnmisshandel, jämfört med 42 procent bland dem som själva får välja framtida partner.
De elever som inte får välja sin partner mår mycket sämre än andra barn. Det är vanligt med självskadebeteende och självmordstankar och var femte har mått så dåligt att hen försökt ta sitt eget liv.
I samarbete med länsstyrelsen Östergötland har Carolina Jernbro och Åsa Landberg tagit fram ett populärvetenskapligt material som fördjupar kunskapen om våld mot barn och unga som inte själva får bestämma över sina liv.
FN:s barnrättskommitté har tillsammans med FN:s kvinnokommitté gett ut en Allmän kommentar som handlar om avskaffande av skadliga sedvänjor. Exempel på skadliga sedvänjor är kvinnlig könsstympning, barnäktenskap och tvångsäktenskap, polygami samt hedersrelaterat våld.
Kommittéerna ser relevant datainsamling och statistik som avgörande för att säkerställa en effektiv politik, utveckla lämpliga strategier och bestämma åtgärder som kan få de skadliga sedvänjorna att upphöra. Den forskning vi presenterar är ett exempel på sådan statistik.
Mitt Liv Mina Val
- Våld
Susanna Udvardi och Angelica Bäckström, Freezonen, Brottsoffer och Kvinno/Tjejjouren sydöstra Skåne
240 000 personer lever under hedersförtryck i Sverige, främst barn och ungdomar enligt docent Astrid Schlytter. Malmö Stads enkätundersökning från 2018 november, uppskattar forskarna att 20 procent av alla niondeklassare i Malmö lever med begränsningar. Vår projekt,Mitt Liv Mina Val visar att 30 procent av ungdomarna är hedersutsatta. Vad gör vi?
Under 2017/18 genomförde vår jour Freezonen, som är en kombinerad kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour i Sydöstra Skåne projektet Mitt Liv Mina Val med målet att få en uppfattning om hedersproblematiken i sydöstra Skåne samt höja kompetensen hos yrkesverksamma som kommer i kontakt med ungdomar som kan vara i riskgruppen. En annan mål var att upplysa unga människor om sina rättigheter och motverka hedersvåld. Inom ramen av projektet träffade vi varje klass vid fem tillfälle under tre månaders period.Vi träffade över 250 ungdomar i åldrarna 16-22 i tre gymnasier. Vi berättade om vilka rättigheter barn har enligt bland annat barnkonventionen och hur föräldrar ska förhålla sig till dessa.
Via projektet har vi sett hur barn som växer upp med föräldrar som har skadliga traditioner med sig från sitt hemland, hindras i sin utveckling, att få det liv dem själva vill ha. Ungdomarna tillåts inte vara med på alla skolaktiviteter och dem får inte välja kompisar, får inte ha flickvän, pojkvän, det är bara några av begränsningarna vi har sätt. Dessa skadliga traditioner är i direkt strid med barnkonventionens artikel 16 (rätten till privatliv) och artikel 24 (sedvänjor skadliga för barns hälsa). Det är viktigt att informera om detta och värna barnens rätt och slå larm. I samband med projektet genomfördes en enkätundersökning som visade att över en tredjedel av alla elever, flickor som pojkar, som själva är födda utomlands eller som har två utlandsfödda föräldrar lever under hedersrelaterade familjenormer och är utsatta för begränsningar.
Den bilden bekräftas också av docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet som är en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik.Genom projektet etablerade vår jour en samverkansgrupp med socialen, ungdomsmottagningen, polisen, integrationsavdelningen. Projektet bidrog till kunskapslyft för projektdeltagare och för de utsatta ungdomarna som fick verktyg för att kunna stå upp för sina rättigheter. Projektet har resulterat ökning i antal ärenden gällande hedersutsatta till vår jour och till socialen runt om i sydöstra Skåne. Det fanns utsatta ungdomar som behövde omgående hjälp och det visade sig också att några av ungdomarna tog vara på den kunskap och den hjälp som projektet förmedlade.