1f Likvärdig skola och utbildning för alla

Möjligheter till likvärdig utbildning? Ett nuläge utifrån myndighetsrapportering.

Åldersövergripande arbete

5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer

Karina Johansson^, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sammanfattning: Studieresultat och hälsa hör ihop. Goda resultat i skolan leder till bättre hälsa och en god hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Utifrån en genomgång av aktuella myndighetsrapporter lyfter vi utvecklingsbehov som finns i skolan för att nå en likvärdig utbildning för alla elever. Vi fokuserar främst på elever med funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd och extra anpassningar.

Beskrivning: Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar en kunskapssammanställning utifrån undersökningar och utredningar som publicerats av olika myndigheter de senaste åren. Utifrån sammanställningen synliggör vi utvecklingsbehov under hela skolgången – från förskola och till gymnasiet (och även på gymnasiet) för att säkerställa elevers rätt till stöd för att nå sina kunskapsmål. En av de viktigaste förutsättningarna för ett vuxenliv med självbestämmande, egen försörjning, god hälsa och egna livsval är en slutförd skolgång. Därför behöver rätten till rätt stöd säkerställas så tidigt som möjligt. Dessa myndighetsrapporter visar att vi som arbetar inom skolans kunskapssystem har ett utvecklingsarbete att göra tillsammans.

Kunskapssammanställningen visar bland annat att:

• Stöd sätts fortfarande in för sent.
• Elevperspektivet saknas
• Många når inte kunskapsmålen trots insatser.
• Bristande uppföljning
• Oklara ansvarsfördelningar

Men skolan behöver inte bara arbeta i relation till undervisningssituationer. Hela skolmiljön behöver också en hög grad av tillgänglighet och delaktighet för att tillgodose alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Ett gott socialt stöd från lärare och elever som upplever samhörighet med andra i skolan utgör också utgångspunkter för en likvärdig utbildning. Faktorer som leder till utanförskap i skolan och därmed påverkar skolans möjlighet att erbjuda likvärdig utbildning är bland annat, låga skolprestationer, mobbning och bristande känsla av samhörighet. Barn och unga som inte får det stöd de behöver i skolan blir bärare av riskfaktorer för ohälsa. Det är något som behöver tas på allvar. Mycket rapportering understryker vikten av att skolan arbetar mer brett med miljöer och relationer för att skapa goda förutsättningar för hälsa som i sin tur skapar goda förutsättningar för lärande för alla elever oavsett funktionsförmåga. Avslutningsvis lyfter vi några områden som vi ser som särskilt viktiga för skolans fortsatta utvecklingsarbete.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29:

• Inom ramen för artikel 28 understryker vi barnets rätt till en trygg utbildningsmiljö och går igenom de utmaningar som skolan har när det gäller att erbjuda barn och elever en likvärdig utbildning.
• Inom ramen för artikel 29 understryker vi barnets rätt till en trygg och respektfull miljö i skolan som syftar till att stärka barnets tro på sig själv och sina förmågor som en förberedelse för livet.
• Vi berör också artikel 12 och 13 i relation till den brist vi ser gällande elevers perspektiv i denna kunskapssammanställning.

 En likvärdig skola för alla barn?

13-18

2. Barn som anhöriga (föräldrar med missbruk, psyk, allvarlig sjukdom, funktionsnedsättning etc)

Lisa Dahlgren¹ Karin Lindqvist ²

¹ Maskrosbarn ² Skolinspektionen

Sammanfattning: Barnrättsorganisationen Maskrosbarn samt Skolinspektionen om skolans kompensatoriska uppdrag och vad det borde innebära för den stora grupp elever vars föräldrar har ett missbruk eller psykisk sjukdom. Faktorer som i hög grad påverkar deras möjligheter i skolan. Ett arbete där det också går att involvera eleverna själva. Om vi ska ha en likvärdig skola är detta en grupp elever som måste uppmärksammas. Barns röster kommer vara närvarande genom film och citat.

Beskrivning: I Skollagen 1 kap 4 § bl.a. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av förarbetena framkommer att alla ska få likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål och kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. (”Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget”, 2021, Skolinspektionen).

 Föräldrars missbruk och psykiska sjukdom påverkar i hög grad barns möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen (“Barn som anhöriga – hur går det i skolan”, 2013:3, Chess och institutet för socialt arbete vid Stockholms universitet). Trots detta visar granskningar att skolor inte väger in sådana bakgrundsfaktorer när de avgör vilka kompensatoriska åtgärder de ska tillsätta. Analyserna är inte alltid välgrundade och många gånger anges elevers frånvaro som en orsak till låga skolresultat, utan att ta reda på anledningen till frånvaron. Föräldrars utbildningsnivå är ytterligare en faktor som är vanligt förekommande när man analyserar elevers skolresultat. (”Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget”, 2021, Skolinspektionen & “Kommuners styrning av gymnasieskolan – Ger kommunerna alla elever möjlighet att nå målen?”, 2018, Skolinspektionen).

Eftersom skolan har i uppdrag att skapa lika förutsättningar för alla elever att klara skolan, måste man också inkludera den grupp elever som har sämre förutsättningar än många andra. De som ofta blir stämplade som skoltrötta, när det i själva verket finns en stor vilja att vara i skolan och att klara av den. Barn som Maskrosbarn möter berättar att de sällan får frågor om sin hemsituation och att ingen hänsyn tas till det.

Enligt artiklel 12 i barnkonventionen har barn rätt att vara delaktiga gällande frågor som rör dem. Det är därmed inte mer än rimligt att elever i skolan får vara med och påverka hur skolan ska kompensera de elever som behöver det. Om alla barn ska ha lika tillgång till skolan och om skolan ska hjälpa alla barn att utvecklas (artikel 28 och 29 i Barnkonventionen) måste synen på det kompensatoriska uppdraget breddas.

I föreläsningen ifrågasätter vi bilden av det kompensatoriska uppdraget och hur skolor kan involvera eleverna i arbetet. Med oss har vi Karin Lindqvist från Skolinspektionen som delar sina tankar om skolans kompensatoriska uppdrag och vad som kan förbättras. Barn och ungas röster kommer vara närvarande genom filmer och citat.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Enligt artikel 12 i Barnkonventionen har barn rätt att vara delaktiga gällande frågor som rör dem. Utifrån det talar vi om hur barn kan göras delaktiga gällande skolans kompensatoriska åtgärder. Enligt artiklarna 28 och 29 i Barnkonventionen ska alla barn ha lika tillgång till skolan och skolan ska hjälpa alla barn att utvecklas. Därmed måste synen på det kompensatoriska uppdraget breddas och vi pratar om hur det kan se ut.