1e Insatser för placerade barn och barn som anhöriga

Barn har rätt till stöd oavsett föräldrarnas förändringspotential

13-18

  1. Barn i otrygga miljöer

Linn Englund1 Baharan Kazemi2, Emma Torstensson3, Emma Roness 4

1 Maskrosbarn 2 FoU Nordväst 3 Lidköpings kommun 4 Borås Stad

Sammanfattning: FoU Nordväst har under 2021 utvärderat implementeringsprocessen av Extravuxen i Borås stad och Lidköpings kommun. Extravuxen är en insats utvecklad av och för ungdomar som har större behov än vad som kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinsatser men inte är aktuella för placering.

Under seminariet presenteras reflektioner och lärdomar från kommunerna. Hur har det påverkat kommunernas syn på barn och det arbete de gör? Vad tar de med för lärdomar?

Beskrivning: Majoriteten av de insatser som socialtjänsten idag har möjlighet att erbjuda barn och unga har ett starkt familje- och förändringsfokus. Insatserna ska vara tidsbestämda, med tydliga mål och inte finnas kvar längre än behov kvarstår. Vad händer när en insats implementeras i en kommun som är en motsats till detta? En insats som istället för att fokusera på förändringar i familjen fokuserar enbart på barnet?

Extravuxen är en insats utvecklad av och för ungdomar som har större behov än vad som kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinsatser men ännu inte är aktuella för placering. Insatsen kompenserar för det som ungdomen inte får tillgodosett i sin nuvarande miljö. Det kan handla om emotionellt stöd, möjlighet att hitta på saker och en trygg plats att sova på. Målet är inte ett förändringsarbete utan att barnet ska få en bättre vardag med en trygg vuxen i sitt liv.

FoU Nordväst har under 2021 utvärderat implementeringsprocessen av insatsen Extravuxen i Borås stad och Lidköpings kommun. Under seminariet presenteras reflektioner och lärdomar som kommunerna kommit fram till.

De insatser som socialtjänsten idag har möjlighet att erbjuda är begränsade och tillgodoser inte alla de behov som barn uttrycker att de har. Insatserna behöver utvecklas och i dessa processer måste vi involvera brukare. Vi hoppas att det här seminariet ska inspirera andra kommuner att våga ta steget att utveckla sina insatser och involvera barn i utvecklingsprocesser.

Barn har rätt till stöd (artikel 26) oavsett föräldrars förändringspotential eller vilja att ta emot familjestöd. Extravuxen möjliggör detta genom att vara en insats som ger stöd för ungdomens egen skull. Borås stad och Lidköpings kommun har under 2020-2021 implementerat Extravuxen och delar med sig av sina erfarenheter. På vilket sätt har deras syn på det kompensatoriska uppdraget som socialtjänsten har förändrats? Hur tänker de nu kring stöd för barnets egen skull och familjestöd? Hur har det påverkat övriga insatser?

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Vid utvecklandet har vi, i enlighet med artikel 12, utgått helt ifrån ungdomarnas önskan och behov. Extravuxen är en kompensatorisk insats som ger ungdomen det hen saknar i sin nuvarande miljö. Det kan handla om en vuxen som stöttar en i skolarbetet eller som ger en information om sina rättigheter. På det sättet anser vi att Extravuxen hjälper ungdomen att få sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen.

Ungdomar i samhällsvård och stressen att bolla studier, arbete och försörjningsansvar.

Åldersövergripande arbete

  1. Barn som är omhändertagna och placerade

Hanna-Liisa Juntti1 Ramon Calvo1, Synnöve Corson1

1 SOS Barnbyar

Sammanfattning: Ett barn i varje skolklass är placerat i någon form av samhällsvård men samhället brister och målgruppen har mycket sämre skolresultat än sina jämnåriga. Samtidigt som ungdomarna ska och vill klara av skolan måste de ta ansvar för sin försörjning och livssituation. Stressen av att bolla studier, arbete och försörjningsansvar blir på bekostnad av studieresultat, hälsa, mål och ambitioner.

Beskrivning: Idag räknar man med att cirka ett barn i varje skolklass växer upp utan sin ursprungsfamilj. I stället växer de upp i någon form av samhällsvård och riskerar avbruten skolgång, lägre utbildningsgrad och en oavslutad gymnasieexamen. Skolresultaten påverkar förutsättningarna för högre utbildning och trygg sysselsättning och försörjning. Studier visar att det inte finns något samband mellan ambitionen/förmågan och deras skolprestation. Resultaten kopplas i stället till instabilitet och att de tvingas byta skola och flytta ofta. Många ungdomar har ett sämre arbetsminne på grund av kronisk stress kopplat till utsatthet i barndomen. Det omgivande nätverket; lärare, socialtjänst, familjehemsföräldrar och personal på boenden har också ofta låga förväntningar på deras skolprestation. En grupp som är särskilt utsatt är samhällsplacerade tonårstjejer som misslyckas i skolan, då det ökar risken för ett tonårsföräldraskap. Av alla tonårsföräldrar har var femte erfarenhet av placering utanför hemmet. Att bli mamma i ung ålder innebär att skolgången avbryts och det är ofta svårt att återuppta den.

Samhällsvården uppnår inte det föräldrauppdrag som den åtar sig. Ungdomarna får till exempel inte det stöd de behöver för att klara av sin skolgång. Stöd som kan vara avgörande för att de ska kunna nå sina mål. Ungdomar generellt har stort behov av stöttning och vägledning mot självständighet och vuxenansvar. Ungdomar i samhällsvård tvingas bli vuxna snabbare utan det nätverk, kontakter eller resurser andra ungdomar har tillgång till.

SOS Barnbyars ungdomsprogram stöttar unga mellan 16-23 år som lämnar sin placering i samhällsvård och ska etablera sig som självständiga, självförsörjande vuxna. Med stöd inom områdena arbete och studier, bostad och samhälle, nätverk och sammanhang samt hälsa vill vi underlätta övergången. I programmet möter vi ungdomar som vuxit upp i familjehem, HVB-hem eller stödboende. När vi frågar vad de vill ha stöd kring är skolan alltid prioriterad. Det kan handla om studieteknik, studiestöd, kontakt med lärare, framtida studier och mycket mera.

Som barnrättsorganisation vill vi skapa förändring. Vi lyfter ungdomarnas behov och röster och vill genom den här föreläsningen uppmärksamma att samhället behöver förbättras. Tillsammans med ungdomar från vårt program kommer vi prata om hur situationen ser ut idag, hur samhällsvården kan förbättras och hur vi arbetar. Idag är det avgörande att ha en avslutad gymnasieexamen för att få tillgång till högre utbildning och den bredare arbetsmarknaden. Samhället behöver se till att ungdomar i samhällsvård får samma förutsättningar som andra att klara gymnasiet.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barn i samhällsvård får inte samma rätt till utbildning och skolan tillgängligörs inte för dem (28). Barn i samhällsvård ges inte samma hänsyn utifrån ålder och mognad (12). Barn i samhällsvård får inte samma förutsättningar för utveckling (29). Skolan, om den funkar, är en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn i samhällsvård – det är också vad ungdomarna framförallt vill få stöd med, när vi har frågat dem.