1e Barn och ungas delaktighet

Ungas sociala inkludering i Sverige

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Jeff Jonsson, Ylva Saarinen och Linus Wellander, Nabo – ungas sociala inkludering i Norden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Hur unga beskriver sina möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället står i centrum för detta seminarium. Under 2018 har MUCF och ordförandeskapsprojektet Nabo utifrån ett ungdomsperspektiv undersökt hur unga själva tycker, känner och tänker kring social inkludering i Sverige. Resultaten utgår ifrån 12 fokusgruppsintervjuer med unga i sex olika orter i landet och från MUCFs nationella ungdomsenkät från 2018.

Unga från olika platser i landet har bidragit med sina perspektiv och erfarenheter, vi samtalat med ett tvärsnitt av ungas från utsatta och icke-utsatta områden i städer, medelstora städer, bruksorter på landsbygden och i orter som ligger i gles landsbygd. Bland teman som unga lyfter hittar vi bland annat tillit till offentliga organisationer, bemötande och upplevelser i kontakten med det offentliga, tillgången till samhällsservice. Men också huruvida det känner sig hemma i orten och i landet där de bor.

Nabo – ungas sociala inkludering i Norden, är ett av fyra prioriteringsbudgetprojekt under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018. Projektet löper över perioden 2018–2020 och drivs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Nabo kommer att ta fram kunskap om unga genom att låta barn och unga få komma till tals i frågor som rör deras liv, de ska få vara med, tycka till och komma med åsikter kring saker som påverkar deras vardag. Men de ska också beredas möjlighet att och påverka politiska beslut i enlighet med barnkonventionens artikel 6, 12 och 13. Nabo genomför i samarbete med forskare delstudier i alla nordiska länder och de autonoma regionerna för att få en heltäckande bild av hur barn och unga själva tycker, känner och tänker kring social inkludering i Norden. Under detta seminarium presenteras resultaten från den svenska delstudien. Ungdomarna som deltagit i fokusgrupperna var mellan 16-23 år. De är alltså precis i gränslandet mellan att vara barn och vuxen i juridisk mening och det som unga beskriver knyter ofta an till de små skillnader som 18-årsgränsen gör i deras liv men vilka enorma konsekvenser det kan ha ur ett samhällsperspektiv och möjligheterna att ta del av samhällsservice. Arbetet knyter an till den tvärsektoriella nordiska strategin ”att norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga att växa upp på.”.

 

 

Hur barn kan vara delaktiga i utveckling av vård, stöd och skola

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Karin Engberg, projektledare Växa och må bra i samarbete med ungdomar och personal från en ungdomsmottagning och en gymnasieskola.

Projektet Växa och må bra håller en föreläsning där vi ger exempel på hur barn och unga kan bli delaktiga i utveckling av  vård, stöd och skola. Växa och må bra är ett Arvsfondsprojekt som drivs av Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa  (NSPH).

Preliminärt upplägg för seminariet:

  • En eller flera ungdomar i åldrarna 16-19 år leder seminariet.
  • Ungdomar presenterar Växa och må bra:s utbildningsprogram. Hur kan man göra om man vill börja utveckla sin verksamhet tillsammans med ungdomar? En ungdom 16-21 år som deltar i ett av Växa och må bra:s utvecklingsteam berättar om metoderna och vilket område deras utvecklingsteam arbetar med (Gymnasieskola/Ungdomsmottagning).
  • Ungdomar presenterar av Växa och må bra:s kurs i inflytande. Hur gör man om man är en verksamhet som vill få kontakt med ungdomar för att börja diskutera frågor om delaktighet och inflytande? Varför inte börja med en kurs i inflytande? En ungdom 16-19 år berättar om Växa och må bra:s kurs i inflytande. Det kan vara det allra första steget för en verksamhet som vill skapa ett utvecklingsteam eller inflytanderåd där unga är aktiva och medskapande.
  • Projektledaren Karin Engberg finns med under seminariet och svarar på frågor från ungdomarna och publiken om kursen i inflytande och om utbildningsprogrammet.
Beskrivning

Vi ger exempel på hur elever i gymnasieskolan eller unga patienter på en mottagning kan vara delaktiga när man utvecklar verksamheter, så att verksamheten skapar värde för dem den finns till för. Det kan till exempel handla om att barn ska få komma till tals i socialtjänstens utredningar, att minska skolfrånvaro så att eleverna får godkända betyg eller att öka tillgängligheten för unga patienter på BUP eller på en ungdomsmottagning.

Frågeställning som vi belyser:
Socialtjänst, skola, psykiatri behöver lyssna noga efter barns behov och anpassa sina verksamheter. Därför testar och utvecklar Växa och må bra-projektet metoder och verktyg för att göra barn och unga till aktiva medskapande aktörer som mycket väl kan delta i utveckling av verksamheter för barn och unga.

Målgrupp: Vårt seminarium vänder sig till personal och beslutsfattare på nationell-, lokal- och regional nivå inom bland annat socialtjänst, polis och rättsväsendet i övrigt, politiken, förskola och skola, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, myndigheter och idéburen sektor.
Seminariets kopplingar till barnkonventionen: Artikel 2, Artikel 3. Artikel 6, Artikel 12–15, Artikel 23 , Artikel 24