1c Umgängesstöd och samtalsmodell för barn i separationer/vårdnadstvister

Barn i umgängesstödets händer.

Anna Skagerström och Sarah Nättsjö, Norrköpings Umgängesstöd

Tingsrätterna i Sverige dömer till umgängen mellan barn och föräldrar där artiklarna 3, 12 och 19 inte beaktas. I Norrköpings umgängesstöd, som är en egen verksamhet med sex anställda, ser vi varje vecka hur Barnkonventionen inte efterlevs och vi bevittnar bla hur artikel 19 blir högst aktuell då vi upplever faktiskt psykiskt våld under umgängesinsatsen beroende av att man inte följt artikel 12, barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor.

Under det senaste halvåret har problematiken i våra familjer ökat markant och därmed även arbetsmiljön för våra medarbetare i form av högriskumgängen. Efter genomlysning av vår egen verksamhet samt rundringning till 15 andra kommuner i landet ser vi en gemensam bild av hur insatsen umgängesstöd har förändrats på kort tid och att det är ett fåtal kommuner som erbjuder kvalificerat stöd med inriktning mot umgängesstöd och med de specifika kunskaper och resurser som vi ser krävs för att säkerställa artikel 3, att barns bästa kommer i första rummet. Kommunerna är ålagda att utföra umgängesstöd utan nationella riktlinjer vilket ger ojämn kvalité och ingen säkerställning av att Barnkonventionen följs.

Norrköpings Umgängesstöd arbetar med ett tätt och utvecklat samarbete med familjerätts- och barnhandläggare för att säkerställa ett tryggt umgänge så långt det är möjligt. ”Tryggt umgänge för barnet” och ”för barns bästa” är ledorden. Det går inte alltid att följa och utveckling har det senaste halvåret skett genom att på olika sätt uppmärksamma ansvariga handläggare och domare, bla genom anmälningar till Socialtjänsten och genom det som vi nu kallar för ”information” till Tingsrätten i mål där dom redan finns. En förändring har skett där vi nu, tack vare både anmälningar och information, upplever ett intresse av ökad dialog om att hitta det som blir till och för barns bästa. Målet är bla att i större utsträckning använda oss av tex Shiers delaktighetstrappa som vi översatt till våra barns verklighet och att jobba med ett förslag om nationella riktlinjer vid umgängesstöd.
Vi kommer även att fortsätta vår genomlysning av hur övriga landet arbetar med umgängesstöd så långt det är möjligt. I våra kontakter med andra umgängesstödjare, familjerätter och i viss mån tingsrätter runtom i landet har vi det senaste året upplevt ett större intresse av att dela den kunskap och erfarenhet vi mfl samlat då frustrationen över situationen och dessa barns utsatthet i dubbel bemärkelse, är stor. Vi vill skapa forum för målgruppen lika självklar som för ”våld i nära relation”

 

 

Från Apati till hoppfullhet, Samtalsserien -Hela Barn, gör det möjligt.

Sandra McGinn, Botkyrka Socialförvaltning, Maria Sköld och Denice Svensson, Stockholm stad socialförvaltning

Hela barn är en samtalsmodell som syftar till att förbättra föräldrakommunikationen. Metodens uppbyggnad gör det möjligt för samtalsledarna att jobba med föräldrarna tillsammans i rummet trots hög konfliktnivå. Insatsen är i socialtjänstens sammanhang inte särskilt resurskrävande, sammanlagt fem samtal.

Beskrivning: Då vi uppmärksammade temat för Barnrättsdagarna 2019 slogs vi av att den samtalsserie vi har utarbetat och valt att kalla ”Hela barn” förtjänar sin plats under de mycket angelägna dagarna i Örebro. Med ”Hela barn” har vi inom socialtjänstens ramar tagit oss an den utsatta och många gånger av socialtjänsten övergivna gruppen barn som växer upp i långvariga konflikter mellan sina föräldrar. Barnkonventionen har hela tiden funnits som en ledstjärna i utvecklingen och vi kommer under seminariet illustrera hur vi i enlighet med barnkonventionen uppmärksammar och förhindrar barn från att bli fortsatt utsatta för psykiskt våld.

I arbetet använder vi oss av olika typer av sorterande verktyg, utbildande moment och mentaliserande övningar. Föräldrarna får hjälp att utforska vad de själva behöver och kan förändra oavsett vad den andra föräldern gör. De får hjälp att se och acceptera det man inte kan förändra och vi försöker få dem medvetna om hur konflikten upplevs av barnet. När föräldrarna har barnets känsla i magen ökar motivationen till att förändra sin kommunikation. Då hjälps vi åt i rummet och övar och prövar tillsammans. Samtalsledarna ansvarar för att tonen i rummet är trygg och respektfull.

Vi har prövat modellen Hela barn i liten skala, ca 35 föräldrapar i tre olika områden, ofta med goda resultat. Resultaten har främst skattats med mätinstrumentet ORS-SRS och följts upp inom ramen för socialtjänstens uppföljning av insats. Under våren 2019 kommer personal från Stockholms stad och Botkyrka att erbjudas en pilotutbildning i modellen.

Inom socialtjänsten är vi överens om att barn far lika illa av psykisk misshandel som av fysisk misshandel. Vi är också överens om att barn som lever i svåra vårdnadskonflikter utsätts för psykisk misshandel. Så varför agerar vi inte? Med avstamp både i barnkonventionen artikel 3 och artikel 19, har vi all möjlighet att ställa krav på föräldrar. Att vi ändå inte gör det tänker vi kan bero på bristen på insatser. Detta leder till att barnen ofta blir lämnade i sin svåra situation. Arbetet med Hela barn har skapat hopp hos oss socialarbetare. Kan vi göra skillnad så vill vi också göra det. Det är framför allt denna hoppfullhet vi vill dela med oss av på Barnrättsdagarna.